Jätten som slutade dansa

Så sent som 1998 skrevs den senaste i raden av hyllningsböcker till ABB, “ABB – The dancing giant”. Boken framhåller ABB som ett industriellt föredöme och illustrerar hur ABB dansar fram där andra multinationella bolag tidigare kört fast. Men nu har någonting hänt. ABB har tappat takten. Jätten dansar inte längre.

Sedan ABB-aktiens toppnotering den 26 maj förra året på 288 kronor har börsutvecklingen varit en enda lång utförslöpa. De dåliga nyheterna har avlöst varandra och förtroendet för ledningen har successivt minskat. I dag handlas aktien till 119 kronor. Bolaget har förlorat 203 miljarder kronor i värde sedan toppnoteringen.

Jörgen Centerman tillträdde som vd och koncernchef för ABB vid det senaste årsskiftet, då företrädaren Göran Lindahl lämnade bolaget. Det oväntade chefsbytet ledde till onödigt mycket spekulationer om hur det verkligen stod till i bolaget. Det har spätt på misstron mot ABB. Och Jörgen Centerman har varken fått en lätt eller bra start som vd. Enligt styrelseordföranden Percy Barnevik var det Centermans it-kompetens som kvalificerade honom för vd-posten. Kanske hade det, med facit i hand, behövts någonting annat i stället.

Förhastad omorganisation

Centerman rivstartade som vd genom att sjösätta en av de största omorganisationerna i ABB:s historia. Det mera it-orienterade ABB som växt fram under senare år skulle också bli ett mer konsumentorienterat företag. Bolaget delades därför upp i fyra kunddivisioner: energi, processindustri, tillverknings- och konsumentvaruindustri samt olja, gas och petrokemi. Men kanske var den stora omdaningen av bolaget förhastad. Osäkerheten i organisationen ökade samtidigt som det ekonomiska klimatet blev allt bistrare. Från och med det tredje kvartalet i år kommer ABB att redovisa enligt den nya divisionsstrukturen. Det kommer att underlätta jämförelsen mellan divisionerna.

Omorganiseringen kan därför ha satt käppar i hjulet för ABB. Avdelningscheferna har ägnat sig mer åt den interna maktkampen än åt att utveckla sina verksamhetsområden, något som också anställda på ABB bekräftar. Den av Jörgen Centerman eftersträvade marknadsfokuseringen verkar därför ha uteblivit. Men det är knappast hela problemet. Den ekonomiska avmattningen och den tuffa konkurrensen har naturligtvis märkt ABB. Men industrijätten har dessutom drabbats hårdare än sina konkurrenter på grund av sina högre kostnader.

Alarmerande dåligt

Den senaste kallduschen kom i samband med bolagets halvårsrapport. Den innebär ännu ett bakslag för en redan hårt pressad Jörgen Centerman. Resultatet före skatt var hela 45 procent lägre än marknadens genomsnittsprognos. Intäkterna var oförändrade samtidigt som orderingången vek med 7 procent. ABB anger svåra marknadsförhållanden som orsak till det svaga resultatet. Det duger inte om tillväxt- och lönsamhetsmålen ska nås före 2005. Situationen är alarmerande.

Samtidigt som bolaget lämnade en katastrofal halvårsrapport tvingades ledningen att retirera från målsättningen från februari i år om en rörelsemarginal på 12 procent före 2005. Nu sänker Jörgen Centerman målet för rörelsemarginalen till 9-10 procent.

Affärsvärlden ifrågasatte redan i vintras om ABB skulle klara det då gällande högre kravet. Med hänsyn tagen till den snabba försvagningen av det ekonomiska klimatet befarar vi att även den nya, lättare uppgiften är mer än vad bolaget går i land med.

ABB:s tillväxtmål på i genomsnitt 6 procent per år fram till 2005 ligger dock fast. Affärsvärlden tror inte att bolaget kommer att nå det heller.

Tvivelaktig sparplan

I halvårsrapporten initierades också ett program för att sänka kostnaderna. ABB ska minska antalet anställda med 12 000 personer. Det innebär att 8 procent av personalstyrkan ska bort. Åtgärderna ska genomföras de närmaste 18 månaderna i ett försök att parera försvagningen av bolaget. En tredjedel av minskningen förväntas ske genom naturlig avgång. Neddragningen beräknas kosta ABB 5 miljarder kronor under perioden. Frågan är om det är tillräckligt. När planen väl är genomförd räknar bolaget med att spara cirka 5 miljarder kronor per år.

De divisioner som riskerar att drabbas hårdast av sparprogrammet är lågpresterarna. Enligt halvårsrapporten går det sämst för affärsområdet kraftdistribution, vars rörelsemarginal föll till 5,3 procent samtidigt som intäkterna minskade med 10 procent. Orderingången föll ännu mer. Precis som för många andra verksamhetsområden är det den nordamerikanska marknaden som pressar resultatet. Dessutom påverkades resultatet negativt av ökade råvarukostnader.

Jörgen Centermans tidigare ansvarsområde, automation, fortsätter också kräftgången. Omsättningen minskade med 1 procent och orderingången föll med 10 procent. Samtidigt försämrades rörelsemarginalen med 0,5 procentenheter till 6,5 procent. Den amerikanska marknaden visade en fortsatt svag utveckling.

Den svenska verksamheten med nästan 20 000 anställda kommer att beröras av neddragningarna. Här är de största ABB-orterna Ludvika och Västerås, som bland annat har verksamhet inom problemområdet kraftdistribution.

Klockan klämtar för Centerman

ABB:s depåbevis noterades på New York-börsen den 6 april i år. Jörgen Centerman öppnade, som traditionen bjuder, börsen genom att ringa i klockan. Det kanske han ångrar i dag. Avsikten med noteringen var att stärka ABB:s marknadsposition i USA och att bredda ägarbasen. Samtidigt skulle noteringen underlätta en jämförelse med bolagets konkurrenter som också finns noterade i New York. Men sedan USA-noteringen har ABB-aktien rasat med 28 procent. Främsta konkurrenten General Electrics har klarat sig bättre och noterar en oförändrad aktiekurs under perioden.

ABB:s motgångar på USA-börsen började egentligen redan i mars när bolaget tvingades dra tillbaka ett erbjudande om en utförsäljning av sex miljoner aktier till amerikanska investerare. Orsaken var dåligt intresse för aktien.

Jörgen Centerman har en svår tid framför sig. Frågan är hur många fler motgångar han kan rapportera om innan styrelsen anser att det är dags för honom att avgå. Om åtgärdspaketet visar sig vara för dåligt tilltaget kan Centerman få det hett om öronen i styrelserummet. Han sade själv så sent som i februari, vid bolagets kapitalmarknadsdagar i Zürich, att om han inte når de uppsatta målen så bör han ersättas. Han betonade också att samma krav gäller för divisionscheferna. ABB-aktiens utveckling tyder på att aktieägarnas tålamod med Centerman redan börjat tryta. När har styrelsen fått nog?