Jättarna kan dela ut över 100 miljarder

I samband med sin halvårsrapport flaggade lastbilstillverkaren Scania för att bolaget ser över kapitalstrukturen, ett uttalande som analytiker översatt till en tänkbar extrautdelning eller inlösen på 40-45 kronor per aktie, totalt cirka 9 miljarder kronor. Detta om dagens skuldsättningsgrad i Scania ökar från 20 till 50 procent.

Det ökar trycket på konkurrenten Volvo som är kassastinnare än någonsin.

Enligt den senaste rapporten har fordonsjätten en nettokassa på hela 20 miljarder kronor. Ledningen har sagt att pengarna behövs till förvärv, men hittills har det inte blivit några affärer. Om Volvo däremot skulle följa Scania i utdelningsspåren handlar det om enorma belopp som frigörs.

Analytikern Patrik Sjöblom på mäklarfirman Cheuvreux räknar med att Volvo, om bolaget skulle nå samma skuldsättning som Scania i dag, har en utdelningskapacitet på 124 kronor per aktie, eller bortåt 50 miljarder kronor. Det ska jämföras med hela Volvos börsvärde som är 160 miljarder. Enligt Cheuvreux estimat för 2008 kommer Volvos nettokassa då ha ökat till 40 miljarder – om inget har hänt till dess.

Volvo är dock långt ifrån det enda bolaget på mest omsatta-listan som är överkapitaliserat.

– En allmän observation som går att göra utefter våra beräkningar är att bolagen har dragit ner på sin nettoskuldsättning ända sedan 2000-2001. Nu ser det ut som om vi har kommit till punkten där de börjar höja belåningen igen. Det finns olika sätt att göra det på, antingen förvärv, extrautdelningar, återköp eller inlösen, exempelvis, säger Lars Söderfjäll, aktiestrateg på ABG Sundal Collier.

Ett bolag som har väldigt stark balansräkning är Skanska. Nettokassan var vid halvårsskiftet 9,1 miljard kronor och det egna kapitalet 17,5 miljarder. Det motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på minus 0,52. Skanska hävdar visserligen att de behöver ett stort eget kapital för att kunna vara med och slåss om stora amerikanska byggprojekt. Men trots att Peab har en skuldsättningsgrad på 15 procent visar bolaget upp en bättre tillväxt än Skanska. Även NCC har varit mer generösa än Skanska när det kommer till kapitalstrukturåtgärder.

Konkurrenten JM har nyligen genomfört ett inlösenprogram för att minska sin överkapitalisering, men har fortfarande en nettokassa på en halv miljard, vilket är 20 procent av det egna kapitalet.

Dessutom går byggbranschen vrålstarkt för tillfället, vilket gör att kassan kommer fortsätta fyllas på.

Då Skanska har en konservativ syn väntas de inte göra något drastiskt åt sin kapitalstruktur. De förväntas ändå dela ut åtta kronor per aktie motsvarande en direktavkastning på höga sju procent. Teoretiskt sett skulle de utöver dessa sju procent kunna dela ut cirka tio kronor i extra utdelning och ändå ha en nettokassa på runt fem miljarder.

Byggbranschen är inte den enda med gott om pengar. Telekomjätten Ericsson har en nettokassa på 28 miljarder kronor samt ett eget kapital på runt 107 miljarder. Det motsvarar en skuldsättningsgrad om cirka -0,3. Konkurrenten Nokia visar upp liknande siffror, med en nettokassa på 2,8 miljarder euro.

– Ericsson är ett speciellt fall, de har inte möjlighet att agera beroende på att även konkurrenterna har starka balansräkningar, skuldsättningsgraden blir något av en konkurrensfaktor. Nokia har ungefär samma skuldsättningsgrad som Ericsson. Det är något av ett krav från kreditinstitut att man ska vara oerhört välkapitaliserad och Ericsson är nog livrädda för att få kreditinstitutet Standard & Poors efter sig och att det ska börja skrivas att det går utför för dem igen, säger Söderfjäll.

Det tidigare krisdrabbade ABB är ett annat bolag som har byggt upp en nettokassa, vid den senaste rapporten var denna på 300 miljoner dollar vilket ska jämföras med det egna kapitalet på 5 380 miljoner dollar. Det leder till en skuldsättningsgrad runt -0,06.

Atlas Copco redovisar visserligen en nettoskuld på 8,2 miljarder samt ett eget kapital på 22,5 miljarder. Men samtidigt har bolaget sagt att de ska sälja uthyrningsverksamheten Rental Service vilket skulle frigöra 30 miljarder kronor.

– En hel del av pengarna kommer säkert att skiftas ut till aktieägarna om än kanske inte i ett enda stycke. Men Atlas Copco vill nog använda en del av pengarna till att själva göra förvärv, tror Lars Söderfjäll.

Läkemedelsbolaget Astra Zeneca hade vid halvårsrapporten en nettokassa på 5,4 miljarder dollar samt ett eget kapital på 15 miljarder dollar. Det motsvarar en skuldsättningsgrad om -0,36. Bolaget har under flera år genomfört omfattade återköpsprogram.

Även investmentbolagen har starka finanser. Investor är i princip skuldfritt samtidigt som tillgångarna uppgår till 140 miljarder. Investor har sagt att de kan ha en skuldsättningsgrad på max 20 procent. Därmed skulle de, i teorin, kunna göra återköp. Men eftersom bolaget anses agera för att behålla makt, så lär detta inte vara ett troligt scenario.

– Det har börjat röra på sig, de gjorde några köp redan under det andra kvartalet. Samtidigt har jag fått intrycket av att vd Börje Ekholm har en avvaktande syn på marknaden och vill ha en låg nettoskuldsättning. I och med att de talat om ett tak på 20-25 procent finns det utrymme för förvärv, förklarar Söderfjäll.

Den andra maktsfären, Industrivärden, hade den sista juli en nettoskuld på 5,8 miljarder samt ett eget kapital på drygt 50 miljarder, vilket ger en nettoskuldsättningsgrad strax över 10 procent.

Telia Sonera som delade ut runt nio procent i våras och har sagt att de ska upprätthålla den utdelningsnivån har en nettoskuld på närmare 24 miljarder samt ett eget kapital runt 121 miljarder.

– Teleoperatörer kan ha högre skuldsättningsgrad än cykliska bolag, förklarar Söderfjäll.

Sandvik som brukar klassas som ett av världens mest välskötta bolag har en nettoskuldsättningsgrad på 0,8. SKF har däremot en skuldsättningsgrad på 17 procent, enligt den senaste rapporten, och SSAB låga 11 procent. Electrolux skuldsättningsgrad är enbart 12 procent och bolaget håller på att köpa tillbaka aktier.

– Det kan säkert hända något inom några verkstadsbolag. Det finns utrymme för agerande inom sektorn då skuldsättningsgraden traditionellt sett brukar vara runt 20-40 procent för cykliska bolag. Samtidigt är frågan hur stor viljan är att sätta sprätt på kassan i och med konjunkturoron i världen, säger Lars Söderfjäll.

Vilka verkstadsbolag ligger nära till hands för extrautdelning?

– SKF är ett bolag, Autoliv håller redan på med sitt återköpsprogram. Dessutom borde Boliden med flera bolag närma sig nedre gränsen för skuldsättning, säger Lars Söderfjäll, som även pekar ut H&M och Swedish Match.