Järfälla vill stoppa miljardinvestering – kopplas till Kinas militär

Det är sällan kommunpolitiker ber regeringen om hjälp med att stoppa miljardinvesteringar som ger hundratals jobb.

Men i Järfälla står kommunstyrelsens samtliga partier bakom en hemställan till regeringen den 24 mars, för att ändra nuvarande lagstiftning så att halvledartillverkaren Silex utbyggnad kan stoppas.

”Det finns en historia med det här bolaget”, säger Emma Feldman (M), vice ordförande i Järfälla kommunstyrelse till Affärsvärlden.

I en videointervju pekar hon och ordförande Eva Ullberg (S) på både ägarförhållanden och produkter som argument mot expansionen, som är Silex största sedan företaget 2008 blev ren kontraktstillverkare av MEMS.

Silex grundades år 2000 av forskare från Chalmers och KTH och har en stor verksamhet i Järfälla. I dag är Silex genom verksamheten i Sverige världsledande i produktionen av MEMS, eller mikroelektromekaniska system, en komponent i mikrochips som är mycket viktig i militära vapensystem.

2018 investerade Silex 300 miljoner dollar i den första dedikerade fabriken till MEMS i Kina, som uttalat byggde på teknologi från fabriken i Järfälla. Samma år sökte Silex efter ingenjörer att utbilda i Sverige och sedan skicka till en statlig industripark i Peking för att starta upp tillverkningsprocessen tillsammans med kinesiska ingenjörer.

Både forskare och politiker varnade för att Silex agerande stödde såväl den kinesiska militärens utveckling som Made in China 2025, en industriplan för att göra Kina världsledande inom högteknologisk tillverkning.

Förbud mot nya förvärv

I april 2020 bytte Silex ägare NavTech namn till Sai Microelectronics Inc (SMEI).

Men då företaget har huvudkontor i Peking och är listat på börsen i Shanghai blev nya förvärv inom kritiska sektorer allt svårare i ett Europa där den säkerhetspolitiska medvetenheten ökade.

Därför försökte man använda sitt dotterbolag för detta syfte.

Men då Silex ville köpa en fabrik från tyska halvledartillverkaren Elmos i november 2022 så stoppades affären efter varningar från Tysklands underrättelsetjänst om SMEI:s kopplingar till den kinesiska militären, och de uppenbara militära användningsområdena för MEMS.

I sitt beslut pekade den tyska regeringen även på att SMEI fått statliga subventioner och bedriver en förvärvsstrategi som riskerar att öka beroendet av Kina. Liknande åtgärder har vidtagits mot kinesiskägda halvledartillverkaren Nexperia i Storbritannien.

Mot bakgrund av svårigheterna med förvärv i Europa valde Silex att expandera i Sverige istället.

Hösten 2023 köpte företaget en fastighet i Järfälla för 260 Mkr. Några månader senare begärdes planbesked från kommunen för att bygga 37 000 kvadratmeter lokaler med fabrik och lager.

Edvard Kälvesten, Silex grundare och VD, kommenterade i samband med detta i fjol det kinesiska ägarskapet i Stockholmstidningen Mitt i. Han sade då att ägarna inte har något inflytande på verksamheten och inte heller försöker påverka driften, utan bara har företagets bästa i åtanke.

Svenska myndigheter förbjuder Silex tekniköverföring

På en fråga om Kinas inflytande i privata företag, förnekade Kälvesten i samma intervju all vetskap om att de kinesiska ägarna drivs av någonting annat än privata vinstintressen.

Han sade vidare att ett förbud från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) omöjliggör för Silex att dela någon som helst information med de kinesiska ägarna.

Verksamheten hade nämligen dragit till sig uppmärksamhet från ISP, den statliga myndighet som granskar utländska investeringar i Sverige och bedriver tillsyn av produkter med dubbla användningsområden.

Redan i början av 2020 reste Silex första grupp av ingenjörer så till Kina efter att ha slutfört sin utbildning i Sverige. Företagets aktivitet hade dragit till sig uppmärksamhet från ISP, som samma år förbjöd överföringen av teknologi från fabriken i Järfälla till Kina.

Uppgifter om fortsatt tekniköverföring

Det är dock oklart huruvida tekniköverföringen från Silex verkligen helt har avbrutits sedan ISP:s förbud 2020.

Omedelbart efter att företaget året därpå nekats den exportlicens som krävdes, beskrev advokatfirman Setterwalls – som Silex anlitat för att utvärdera utslaget – det i kinesiska medier som oklart hur regleringarna ska utföras i praktiken.

I Beijingetown, en publikation som ges ut av Pekings lokala myndigheters byrå för ekonomisk utveckling, kommenterade en chef vid Silex i Peking i januari 2023 företagets nya innovationscenter med fokus på internationellt samarbete.

Enligt chefen ska etableringen ”främja utbyte av teknik och personal” mellan Peking och Sverige, samt ”accelerera absorberingen av avancerad teknik från utlandet”.

På Silex hemsida gapar avdelningen ”Nyheter och evenemang” numera tom. Där det tidigare funnits ett nyhetsarkiv flera år bakåt i tiden, hittas nu endast en mejladress att kontakta för mer information.

Men på moderbolaget SMEI:s hemsida finns fortfarande gott om nyheter om det fördjupade samarbetet med Silex.

I maj 2023 deltog VD Edvard Kälvesten i forskningsaktiviteter på plats vid företagets lokaler i Kina. I november samma år reste han till Peking med styrelsemedlemmarna Lars Hagdahl och Roland Nilsson, för att koordinera utvecklingsplanen mellan SMEI:s dotterbolag i Kina.

Enligt SMEI spelar besöken från Silex en viktig roll i utvecklingen av företagets produktionslinor. Genom att integrera olika fördelar från olika dotterbolag, så kan SMEI skapa nya pilotlinjer och massproduktion inrikes och utrikes för att skapa en ”inre cykel” för tillverkning av halvledare.

Analytiker: Samarbete på hög nivå

”Vi varken vill, kan eller får dela någon information om vår teknik, och våra system och produktionsprocesser är helt insynsskyddade även i förhållande till vår ägare”, säger Erika Falsen, marknads- och kommunikationschef vid Silex, till Affärsvärlden.

Trots att SMEI framhåller vikten av kompetensen i Järfälla för utvecklandet av de kinesiska produktionslinorna, vidhåller Erika Falsen att kontakten med Kina är begränsad till ägarfrågor och finansiell redovisning. Hon säger vidare att nyhetsflödet togs bort från hemsidan ”i samband med att vi moderniserade och lanserade en ny webb förra året.”

Analytiker som har följt Silex utveckling och tittat på artiklarna på moderbolaget SMEI:s hemsida, säger till Affärsvärlden att det är tydligt hur samarbete existerar på hög strategisk ledningsnivå. Enligt bedömningar kan tekniköverföringen även bli svår att stoppa när expansionen i Järfälla väl blir av, och till stor del är beroende av Silex goda vilja.

Tekniköverföringen sker främst genom kunskap snarare än fysiska produkter som går att spåra. På SMEI:s hemsida finns även information om hur bolagets högsta ledning i fjol besökte Silex, i syfte att integrera dotterbolagens olika fördelar för att utveckla den egna kompetensen kring halvledare som hårdvara.

”ISP utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i regelverket för produkter med dubbla användningsområden och för regelverket för krigsmateriel”, säger myndighetens kommunikationsansvarige Pernilla Åström till Affärsvärlden.

Hon tillägger att detta sker ”inom ramen för tillsynsverksamheten”, men att man av sekretesskäl inte kommenterar enskilda ärenden. Det är därmed oklart hur ISP agerar i praktiken för att kontrollera förbudet mot Silex tekniköverföring till Kina.

Silex kan hjälpa Kina att runda sanktioner

Flera förberedelser verkar ha gjorts inför granskningen av expansionen i Järfälla.

I december avslog ISP en investering av den kinesiska batteritillverkaren PTL i Torboda, med motiveringen att företagets VD och styrelseordförande samt majoriteten av styrelsens ledamöter måste vara svenska medborgare.

Kort efter det avslaget byttes fyra kineser snabbt ut från Silex styrelse och ersattes med svenska namn, däribland Anna Belfrage som blev ordförande.

Om expansionen i Järfälla får grönt ljus förväntas Silex 450 anställda mer än fördubblas.

Verksamheten kommer locka till sig talang från Sverige och Europa för att tillverka komponenter som är ännu mer avancerade än de nuvarande. Det säger konsulter verksamma inom halvledarindustrin som Affärsvärlden har pratat med, och tillägger att utbyggnaden riskerar att hjälpa Kina att kringgå sanktioner som ska hindra Kinas utveckling av teknologi med militära användningsområden.

Detta gäller särskilt komponenter för kommunikation mellan datachip i framtidens datacenter samt utrustning till litografer, alltså de maskiner som tillverkar halvledare.

Där har nederländska ASML i dag monopol, men exporten till Kina förhindras sedan 2022 av amerikanska sanktioner. Genombrott i den inhemska tillverkningen av litografer kan motverka effekten av alla exportkontroller av mikrochip och halvledare mot Kina.

Samma misstag trots ny lagstiftning

2015 köptes Silex av holdingbolaget GAE i Hongkong, som i sin tur sedan köptes upp av NavTech senare samma år. Upplägget tjänade sannolikt syftet att undvika NavTechs direkta kopplingar till Kinas militär och försvarsindustri.

I december 2023 utvidgades ISP:s befogenheter att granska utländska direktinvesteringar i Sverige. Den nya granskningsmekanismen gäller inte retroaktivt, men ledde i december i fjol alltså till avslag för PTL:s nyinvestering i en anodfabrik i Torsboda.

Det är dock oklart om den nya lagstiftningen kan appliceras på Silex.

Järfällapolitikerna Emma Feldman och Eva Ullberg säger till Afv att kommunen varit i kontakt med ISP och att beskedet de fått är tydligt. Endast nyinvesteringar granskas med den nya lagstiftningen, inte expansion av redan befintlig verksamhet.

Om Silex utbyggnad – med nya lokaler och ny teknologi – klassas som expansion kan det bli fritt fram att utvidga verksamheten för alla företag som redan har en fot i Sverige, oavsett koppling till stat och militär i diktaturer.

”ISP lämnar inga förhandsbesked eller går in på enskilda ärenden”, svarar kommunikationsansvarige Pernilla Åström på frågan om Silex nu kan bygga vilka slags fabriker de vill i Sverige tack vare att de hade kinesiska ägare innan den nya lagstiftningen trädde i kraft 2023.

Imorgon förväntas bygglovsnämnden i Järfälla ge Silex bygglov för expansionsplanerna. Att avslå bygglovet riskerar en juridisk strid med höga kostnader, som kommunen med nuvarande lagstiftning av allt att döma förlorar.