Japanskt hopp sätts tillny centralbankschef

HUR KUL SOM HELST: Men japanerna borde ha tröttnat på utförsbackar vid det här laget.

– Om du tar en groda och stoppar ner den i ett kallt vattenbad så kommer den efter en stund att trivas rätt bra. Sen höjer du stegvis temperaturen. Grodan kommer att ligga kvar och trivas i vattenbadet ändå tills det till slut blir så hett att den dör.

Så dyster väljer Flip Yoshihiko Fukushima, biträdande professor på Nagoya University att beskriva utvecklingen för japanska ekonomi.

Den japanska regeringen är grodan och det heta vattnet är den ekonomiska krisen som blir allt djupare. Men trots att det finns en insikt om att det krävs radikala reformer för att vända skutan så lyckas inte regeringen presentera annat än kosmetiska reformer.

Vem ska man tro på?
Förra året blev kanske inte fullt så dåligt för Japansk ekonomi som befarat. Men för att sätta det rätta perspektiv måste det ändå konstateras att tillväxten var negativ och tillväxten för 2002 väntas landa någonstans kring föga imponerande minus 0,2 till minus 1,0 procent, lite beroende på vem man frågar.

På kort sikt ser det dessutom ut att bli ännu lite dystrare.

Att räntan (overnight) för första gången i modern tid hamnade under nollstrecket, -0,01 procent i fredags natt, är väl ett typiskt tecken i tiden. Något som i praktiken betydde att ett antal internationella banker fick betalt för att hysa japanska Yen.

HOPPAS PÅ CENTRALBANKEN: Och få hoppas på premiärminister Koizumi.

Trots detta har yenen stärkts mot dollarn under senare tid, vilket försvårar exporten, och statens skulder fortsätter att öka i rekordfart.

Hoppet står därför till att de japanska konsumenterna ska förmås att öppna sina välfyllda plånböcker. Något som professor Fukushima är mycket skeptisk till:

– Enligt den officiella statistiken ligger arbetslösheten på hyfsade 5,3 procent men det beror på att man endast räknar in de arbetslösa som väljer att registrerar sig. Men eftersom arbetslöshetsunderstöd endast utbetalas under en begränsad period så struntar de flesta i att registrera sig när de inte längre får några pengar.

Enligt hans egna skattningar ligger arbetslösheten en bra bit över tio procent. Så huvuddelen av de arbetslösa måste alltså leva på tillfälliga påhugg och/eller sparade pengar. Pensionärerna ser dessutom sina utbetalningar krympa månad efter månad.

Sammantaget gör detta att de som fortfarande har ett arbete säkerhetssparar en allt större del av sin inkomst för att vara beredda när den dagen kommer när de försvinner ut ur arbetsmarknaden – på det ena eller det andra sättet.

Mer pengar till tokprojekt
Hoppet står till att regeringen ska presentera radikala reformer för att vända den negativa trenden. Något den hittills inte har lyckats presentera. Fortfarande är banksektorn överhopad med dåliga lån och därmed ovilliga att låna ut till mindre företag. Och statens fortsätter att ösa ut pengar på huvudlösa ekonomiska projekt.

Regeringen, med premiärminister Koizumi i spetsen, sätter därför sitt hopp till att den nya centralbankschefen som ska tillsättas i mars ska få fart på ruljansen.

Platsannonsen är reda utskriven och den viktigaste uppgiften blir, hör och häpna, att med alla till buds stående medel få fart på inflationen. Främst genom att trycka ännu mera pengar. Högre inflation ska, i alla fall i teorin, locka konsumenterna tillbaka till varudiskarna. I värsta fall ska penningmängden ökas genom att riksbanken stödköper aktier för att hålla bankernas finanser under armarna.

Frågan är om det räcker, och om det ens är sunt?

SKEPTISK: Klas Eklund tror att den japanska vändningen dröjer.

Inte bara kan man vända sig mot det ekonomiskt motbjudande i att en centralbank i praktiken skulle bidra till att manipulera kurserna, utan det känns också som att det vore en åtgärd som i sin förlängning skulle få japanen att hålla ännu hårdare i plånboken.

Det bästa vore om regeringen började skär i utgifterna och därmed låta krisen utvecklas till full blom. Då kanske landet skulle kunna skapa en ekonomisk omstart på sundare grunder, faktiskt inte så olikt det som skedde i Sverige efter 1992. Dessutom kan det ju inte vara helt fel att vara granne med världens just nu snabbast växande ekonomi, Kina.

Men enligt Klas Eklund på SEB ska man inte förvänta sig några drastiska åtgärder från premiärminister Koizumi.

“Koizumi är mer Gorbatjov än Thatcher. I bästa fall kan han bereda marken för nästa generations riktiga reformister.”

Räkna därför med ytterligare några svåra år för japansk ekonomi. Men för den finansiella placeraren gäller det att hålla ett vakande öga på vad politikerna kan hitta på. För när blankning försvårades under förra året ledde detta till att aktiekurserna steg med 25 procent på några månader.

Troligen finns det fortfarande gott om – från politisk synvinkel – relativt smärtfria åtgärder för att hålla aktiekurserna uppe, och den vakne placeraren kan säkert fortsätta att göra fina affärer ett tag till.nullnullnullnull