”Japansk whisky en statusmarkör”

Våren 2003 tar Mikael Nilsson, whiskymanager på Akkurat i Stockholm, med sig medlemmarna i restaurangens whiskyklubb till den traditionsbetingade Micro Islay-provningen i missionshuset på Sandhamn. Som vanligt består det medtagna dryckesförrådet av sorter som framförallt härstammar från amerikanska och skotska producenter, men Mikael Nilsso­n har – mest på skoj – också plockat med en flaska single malt från ett japanskt destilleri. Deltagarna ska göra en blindprovning. Först ska de rangordna vilken whisky som är bäst och sedan para ihop dryckerna i glasen med respektive flaska. Den japanska whiskyn vinner med bred marginal i det första momentet. I det andra momentet är det ingen som prickar rätt.

– Det var helt enkelt ingen av deltagarna som kunde tro att den godaste whiskyn kom från det japanska destilleriet, säger Mikael Nilsson.

Händelsen var symbolisk. Vid tidpunkten hade de japanska destillerierna precis påbörjat sin frammarsch på den internationella whiskyscenen, som fram till dess framförallt hade dominerats av välrenommerade skotska aktörer. 2001 utsågs den japanska producenten Nikkas tioåriga Yoichi Single Malt till den bästa whiskyn efter ett blindtest av den brittiska tidningen Whisky Magazine. Därefter sköt efterfrågan i höjden. I dag finns ingenting som tyder på att intresset för den asiatiska drycken ska avta. Tvärtom. År 2014 utsågs en japansk whisky från destilleriet Suntory till världens bästa i ansedda Jim Murray’s Whisky Bible, en årlig whiskyguide som sedan 2004 ges ut av den brittiske journalisten med samma namn. Somliga hävdar att de japanska destillerierna snart tar över whiskybranschen på samma sätt som bilmärkena Nissan och Toyota har tagit över den internationella bilindustrin.

– För 10–15 år sedan fanns fördomar om japansk whisky. Men nu har whiskyn fått sitt erkännande och kommit för att stanna, säger Mikael Nilsson.

Masataka Taketsuru – som anses vara den japanska whiskyindustrins grundare – åkte år 1919 till Skottland för att studera organisk kemi vid universitetet i Glasgow. Där fick han upp ögonen för whiskyn, och när han var tillbaka i Japan bestämde han sig omsider för att starta eget destilleri. 1934 bildades Nikka, som i dag bland annat äger destillerierna Yoichi och Miyagikyo och som är den näst största producenten efter konkurrenten Suntory (som bland annat äger destillerierna Yamazaki och Hakushu). Det är troligen tack vare att Masataka Taketsuru hämtade sin inspiration i Skottland som den japanska tillverkningsprocessen är lik den skotska, även om japanerna ”på deras vis har finslipat detaljerna”, enligt Mikael Nilsson.

– Även om det är svårt att generalisera, tenderar den japanska whiskyn att vara något lättare, fräschare och fruktigare om man jämför med den mer kraftfulla och rökiga skotska whiskyn, säger han.

David Benge, inköpare på Systembolaget, berättar att lägstanivån på japansk whisky generellt är högre än hos den amerikanska och skotska.

– Visst finns det vissa sorter som kan dippa, men min upplevelse är att japanska destillerier inte släpper ifrån sig något halvdant. Det mesta är snyggt och elegant gjort och håller hög kvalitet, säger han.

Under 80-talet nådde den inhemska konsumtionen av japansk whisky rekord­nivåer för att sedan börja avta runt millennie­skiftet, varför destillerierna sänkte produktionsnivåerna. Ungefär i samma veva hämtade drycken mark i Europa och USA och den globala efterfrågan ökade starkt.

På senare år – och kanske som ett resultat av de internationella framgångarna – har den inhemska konsumtionen återigen hämtat sig. Denna höga efterfrågan innebär paradoxalt nog ett problem för destillerierna.

Vanligen tillverkas whisky med 10–15 års eftersläpning, alltså vätskan som produceras i dag ska inte konsumeras förrän om ett årtionde. Resultatet av att destillerierna sänkte produktionsnivåerna när den lokala konsumtionen sjönk i början på 00-talet är att de i dagsläget inte helt kan möta efterfrågan eftersom bolagen inte har så mycket äldre whisky i lager.

Som en motreaktion har destillerierna byggt ut sina kapaciteter, men problemen har kvarstått och fått konsekvenser även i Sverige. På Systembolaget finns i dag ett tjugotal japanska whiskysorter jämfört med över dubbelt så många för ett par år sedan. Standarden har också sjunkit något, även om kvaliteten fortfarande är hög, enligt David Benge. Samtidigt har japansk whisky en kraftig värdeutveckling på auktioner. Flaskor som för ett antal år sedan köptes för ett par hundralappar kan i dag klubbas för tusentals kronor.

– Japansk whisky har blivit en status­markör. Att auktionspriserna har ökat beror på att utbudet är begränsat, samlarna många och efterfrågan kraftig även i Asien, säger David Benge.

Japansk whisky

Mellan åren 2001 och 2006 ökade den europeiska försäljningen av japansk whisky från 5 000 till 50 000 flaskor. Också i Sverige har populariteten vuxit stadigt och japansk whisky har gjort en resa från snävare konnässörkretsar till de bredare folklagren. I Systembolagets sortiment fanns i början på 2000-talet en handfull whiskysorter från landet; år 2013 var utbudet uppe i över 50 stycken.