Japan pumpar på

Jämförelsen haltar, men den tröstlöst utdragna stagnationen iden japanska ekonomin bär vissa likheter med 1930–talsdepressionen i USA. Inte så att produktionen halverats,förstås, eller att det uppstått massarbetslöshet. Men ända sedanTokyobörsen inledde sin utförsbana i början av 1990 har nationenhaft det motigt. Det är fortfarande segt. Botten har sannoliktpasserats, men ingen tror att uppsvinget blir särskilt snabbt.Näringslivet – främst finanssektorn – måste gå igenom enstrukturkris innan det kan bli expansion av.

I fredags kom ännu en injektion av statliga medel tillbankväsendet, i form av ett tillskott på motsvarande 100miljarder kronor i likviditet till landets 21 störstabankkoncerner. På så vis skall de kunna hålla sig flytande framtill räkenskapsårets slut den 31 mars. I april väntas dessutomregeringen tillkännage ytterligare ett generellt statligtstimulanspaket, på i storleksordningen 600 miljarder kronor.

MIDDAGAR I TOKYOI avsaknad av genomgripande avregleringar av ekonomin och enrejäl uppstädning av finansväsendet och fastighetssektorn lärdet dock dröja innan effekterna av ett sådant paket börjarmärkas. Vidare har finansmarknadens förtroende för denekonomiska politiken sargats av skandalen på landets centralbank.En av toppcheferna har avgått efter att ha erkänt att han låtitsig bjudas på för många och för dyra krogmiddagar och sannoliktfår även högste chefen Yasuo Matsushita så småningom lämna sinpost.

Tristess i Tokyo, således. Men resten av världen har faktisktinte mycket att klaga över.

Amerikanarna och européerna har visserligen fått klara sig utandet japanska konjunkturdragloket i bra många år vid det härlaget. Men det har inte gjort så mycket. Den starka yenen hargjort att exportöverskotten, främst gentemot USA, inte blivitlika utmanande höga som de var under 1980-talet.

Det går till och med att argumentera att den svaga utvecklingeni Japans ekonomi varit positiv i ett vidare globalt perspektiv.När jordens näst största ekonomi balanserar på gränsen mellandisinflation och deflation får det effekter också på andra hålleftersom kapitalmarknaderna numera är integrerade med varandra.Tack vare sitt höga nettosparande och långräntor på en till tvåprocent har Japan kunnat använda sitt stora valutainflöde (frånde ansenliga handelsöverskotten) till fördel för börserna runtomi världen.

LIKVIDITETSPUMPJapan har varit, och är, en kraftfull likviditetspump somexporterar billigt kapital till resten av världen. Det hållernere de globala räntorna.

Japanska institutioner brukar teckna sig för cirka en tredjedelav de amerikanska statsobligationsemissionerna, vilket gör attplacerarna i USA får händerna ovanligt fria för att satsa påaktier (inhemska eller utländs-ka). Man kan alltså hävda – ävenom orsakssambanden innehåller alltför många led för att varasjälvklara – att den svaga utvecklingen i japansk ekonomibidragit till de senaste årens börshausse.

Den självklara frågan blir då: om konjunkturen i Japan vänderuppåt överraskande snabbt och institutionerna tar hem sittkapital – kan det betyda slutet på kalaset på aktiemarknaderna?Teoretiskt sett ja. Men det finns mycket ledig kapacitet i denjapanska ekonomin, varför snara räntehöjningar knappast är påtapeten. Hur som helst lär en sådan anpassning ta tid. Om någotså är det utländska aktier och obligationer som de japans-kaförsäkringsbolagen, vars placeringsreglementen har luckrats upppå sistone, visar störst intresse för just nu.

BILDTEXT: Finansmarknadens förtroende för den ekonomiskapolitiken har sargats efter en skandal på Japans centralbank.Yasuyuki Yoshizawa (t.v.) har avgått och Yasuo Matsushita (t.h)får troligen lämna sin post.