JAPAN: FÖRETAGEN – Från katastrof till succé – igen

Minst en femtedel av alla företag inom bilindustri, elektronik,telekommunikation och varv kommer att redovisa rekordresultatför budgetåret som slutade den siste mars. Till dem hör Sony ochToyota (se Afv 11 /97 resp 16/97), Kyocera och Canon. Hondaräknar med nya exportrekord 1997, en vinstökning på tio procentoch koncernens högsta vinst någonsin. Vinnare är branscher somelektronik, datorer, bilar, telekom och hushållselektronik.Mäklarhuset Daiwa räknar med ca 15 procents vinstökningar för defemhundra största företagen under 1996. Fortsätter yenraset nertill 150, vilket en del prognosmakare tror, väntar en veritabelvinstexplosion.

Japanska företag tycks alltså vara på väg att göra om sitt gamlareptrick igen – att vända en livshotande katastrof till succé.Det blir i så fall inte första gången.

Nederlaget i kriget vändes till en ekonomisk succé på någotdecennium. Oljekriserna på 70-talet användes för att bygga uppvärldens starkaste exportindustri, och valutakrisen på 80-taletskärpte deras konkurrenskraft än mer.

När fastighetsbubblan i Tokyo sprack 1991, var det många somräknade ut Japan. Det var då den internationella lågkonjunkturenhöll på att knäcka biljättarna, låglöneländerna i Asien togstruptag på elektronik- textil och varvsindustrierna, ochvalutan steg till rekordnivåer.

NIKKEI MISSVISANDENäringslivets bokläsare fick nya titlar på sina topplistor.Åttiotalets skräcklitteratur om hur japanerna höll på att taöver världen, kö-pa hela Manhattan och lägga under sig bådeindustri- och nöjesvärlden ersattes av böcker om Japans nederlagoch om hur lätt det var att få de ineffektiva, trögrörligajapanska industriföretagen på fall. Båda bilderna är likafelaktiga.

Den japanska krisen är delvis ett informationsproblem.Journalister och analytiker utanför Japan har i hög gradpåverkats av Nikkeis börsindex, som är starkt missvisande. Detmäter få (225 av ca 2.000) aktieslag, och i urvalet väger finans– och storföretag mycket tungt. Börsens eget generalindex, TOPIX,är mer rättvisande. Enligt detta index har aktiekurserna ibanker och byggföretag sjunkit med över tio procent sedan 1995.Under samma tid har bilaktierna stigit med drygt 70 procent,läkemedel och elektronik med ca 50 procent. Börsmässigt ärkrisen i Japan alltså mycket ojämnt fördelad.

De snabba vinstökningarna under det senaste halvåret beror tillstor del på den just nu snabbt försvagade yenen och den stärktadollarn. För ett år sen fick företagen ca 80 yen för den dollarsom i dag ger 125. För industriföretag som nu i flera år kämpatför att nå lönsamhet på nivån 100 yen per dollar, kommer dagensvalutakurs som en välsignelse. För biljätten Toyota betyder enprocents förändrad yenkurs tio miljarder yen på resultatet! Mende japanska industriföretagens nya styrka är framförallt fruktenav ett mer långsiktigt arbete, som pågått sedan mitten på 80–talet. Under trycket av en allt starkare yen, myntades dåbegreppet glokalisering. Japanska företag skulle inte baraexportera utan också flytta tillverkning till de marknader därprodukterna skulle säljas och/eller där de kunde tillverkas tilllägsta möjliga kostnad.

Bilföretagen byggde ut sina fabriker i USA och England.Textiloch elektronikjättarna flyttade ut hela fabriker ochtiotusentals industrijobb till sina asiatiska grannländer.

I dag importeras till Japan nästan alla videomaskiner ochräknedosor från utlokaliserade japanska företag. En stor del avbilimporten kommer från japanska företag och totalt svararjapanska fabriker utomlands för en tredjedel av importen. Japanär på god väg att bli Japans störste importör.

NY KONKURRENSKRAFTFlyttvågen ledde till en häftig debatt om och oro för enurholkning av japansk industri. I själva verket harutflyttningen bidragit till Japans nya konkurrenskraft. Det somflyttades ut var just sådan verksamhet som långsiktigt aldrigskulle ha överlevt i Japan. De utflyttade företagen kom tidigtin på världens mest snabbväxande och jungfruliga marknader – deasiatiska. De skaffade sig ett rejält försprång gentemot sinvästerländska konkurrenter.

I Japan vidtogs stenhårda rationaliseringar som drabbade denstora mängden underleverantörer och deltidsanställda. Den lilladelen anställda, som har livstidskontrakt, slapp undan medrejäla lönesänkningar och räddades i vissa fall av att företagetstartade ny verksamhet.

De företag som alltså satsade först och mest utomlands ochrensade hårt hemma, står nu som vinnare. Inte minst eftersom delärt sig leva med en yenkurs som inom ett årtionde rasat från250 till 85. Idag är den 125 yen/dollar.

Men ännu återstår en del. På 70- och 80-talen blev japanskaföretag vinnare i kraft av sin effektiva och kvalitetsinriktadeproduktionsapparat.

Nu är det dags att ta itu med administrationen. Den disciplin,effektivitet, snabbhet och målmedvetenhet som utmärkerverkstadsgolvet, finns inte i kontorslandskapen. Där pågårfortfarande ett ålderdomligt, hierarkiskt och ineffektivtpappersskyfflande så långt från IT-samhället man kan tänka sig.Där finns visserligen datorer. Men de används mest som bokstödeller för att stappla papper på.

De japanska bankerna och andra tjänsteföretag tillhörindustrivärldens mest ineffektiva. De skulle inte överleva längei en internationell konkurrens.

Avregleringar, bankkrisen och modern programvara anpassad tilljapanska språket tvingar nu fram snabba rationaliseringar. Ocksåpå de stora företagen dras svångremmarna åt och yxorna viner.Toshiba har skurit ner antalet anställda på sitt huvudkontor med20 procent på några år.

Kan de japanska företagen göra på kontoren, på marknadssidan ochi distributionsapparaten vad de redan gjort på verkstadsgolvetoch dessutom fortsätta arbeta intimt samman med sin regering fårde en formidabel konkurrenskraft.