Jan Blomgren: Har IVA missat betydelsen av planerbar el?

De stora planerade industrisatsningarna i norra Sverige har rönt betydande uppmärksamhet den senaste tiden. Efter en inledande Halleluja-fas, där väsentligen enbart fromma förhoppningar rapporterades i media, har en tillnyktring börjat skönjas. Nu är det möjligt att ställa granskande frågor, och att skåda realismen i dessa storslagna planer i sömmarna. Den hittills mest genomgripande analysen har utförts inom ramen för Skandinaviska Policyinstitutet, vilken resulterat i boken ”De norrländska stålsatsningarna – frälsare eller gökunge” (Magnus Henrekson, red.). Här har även undertecknad medverkat.

De tio forskarna bakom boken har kommit till slutsatsen att dessa projekt innebär stora risker för tekniska och kommersiella misslyckanden. Vid lanseringen av boken medverkade statssekreterare Lars Hjälmered, vilken tackade för analysen och konstaterade att Hybrit-satsningen på vätgasbaserad stålproduktion hittills fått lite väl stor frihet att agera efter eget skön. Han förklarade att det hädanefter inte kommer att bli några stora satsningar om det inte finns mycket väl underbyggda underlag.

Under våren 2024 har en grupp ledamöter inom Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) genomfört en studie av samma frågor, dock betydligt mindre omfattande, vilken också sammanfattats i en debattartikel den 23 juni 2024.

Intetsägande rekommendationer

Rekommendationerna är i mångt och mycket tämligen intetsägande, till exempel: ”Omställningen mot ett fossilfritt samhälle förutsätter en kraftfull, långsiktig och trovärdig klimatpolitik med en bred politisk uppslutning kring de klimatpolitiska målen.” Att framhålla att det är viktigt att personal vill arbeta i de framtida bolagen för att lyckas gränsar också till det triviala.

Vad som däremot är riktigt uppseendeväckande är att IVA tycks ha missat betydelsen av planerbar elproduktion, detta trots återkommande nödrop från såväl ledande oberoende experter som från Svenska kraftnät. Strategichefen Erik Ek har vid upprepade tillfällen de senaste åren framhållit det nu närmast desperata behovet av planerbar elproduktion.

IVA blundar för vindkraftens dilemma

I detta läge förordar IVA en kraftig utbyggnad av icke planerbar elproduktion i form av vindkraft. Detta görs utan att ens kommentera kriskommunikationen från Svenska Kraftnät. Än mindre åtföljs denna rekommendation av en bedömning av realismen i att med vindkraft producera el till en volym motsvarande hela Finlands el idag. Att kraftigt varierande tillgång till el knappast är förenligt med etablering av basindustrier som behöver producera i jämn takt dygnet runt, året runt, föranleder inte heller ens en förströdd kommentar från IVA.

Det är svårt att frigöra sig från misstanken att dessa rekommendationer från IVA är mer motiverade av politisk korrekthet än baserade i en nykter och förutsättningslös analys utifrån sakläget. Särskilt frapperande är att två IVA-ledamöter ingick i den omfattande analysen från Skandinaviska Policyinstitutet, men dessa ställdes helt utanför IVAs arbetsgrupp. För en utomstående ser det onekligen ut som om IVAs ledning medvetet undvek att få den allsidiga belysning man skulle ha kunnat få om man involverade ett bredare spann av bedömare i arbetet. Var det viktigare att få konsensus i arbetsgruppen kring ett resultat i linje med politiskt önsketänkande?

IVA eller IWA?

”Go woke, get broke” sägs allt oftare i amerikanskt näringsliv. IVA lär inte bli ekonomiskt bankrutt, men riskerar ett kraftigt tapp i förtroende efter att ha publicerat denna drapa. IVA grundades 1919 och berömmer sig av att vara världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Hittills har övriga samhället hyst stort förtroende för IVA. Bokstaven V i IVA betyder Vetenskap. Om IVA har tänkt sig att hädanefter byta ut V till W som i woke tar man en betydande risk att förpassa sig självt till historiens tassemarker.

Jan Blomgren

Professor i tillämpad kärnfysik, verksam i eget företag, författare till ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning” och medförfattare till ”De norrländska stålsatsningarna – frälsare eller gökunge”.

Magnus Henrekson är styrelseledamot i Stiftelsen Affärsvärlden.