Jämställdhet dröjer

I styrelserummen råder ett gubbvälde, eller i alla fall ett mansvälde, som är svårt att bryta. Bara cirka fem procent av de noterade bolagens styrelseledamöter är kvinnor och på den nivån har det legat ganska länge. Över 70 procent av bolagen har ingen kvinnlig styrelseledamot överhuvudtaget. Affärsvärlden har dessutom bara hittat en enda kvinnlig styrelseordförande, Doris Ryden, i lilla Skribo Font. Både Maria Chambers och Birgitta Johansson-Hedberg har lämnat sina ordförandeposter i Diamyd Medical respektive Lindex. Däremot finns det nu faktiskt ett antal kvinnliga styrelseproffs. Peggy Bruzelius, tidigare bland annat ABB och SEB, var först i den rollen 1999 och har fått flera efterföljare.

Vd-bakgrund inget krav

En viktig orsak till att kvinnor lyser med sin frånvaro i styrelserna är att vägen dit nästan enbart gått via tidigare vd-jobb, anser Sven-Erik Sjöstrand, professor på Handelshögskolan i Stockholm. Andelen kvinnliga börsbolagschefer är ännu mindre än andelen kvinnliga styrelseledamöter, vilket gör denna rekryteringsbas för liten.

Men styrelseuppdragen handlar inte bara om att förstå vd-rollen och därigenom ha överblick över verksamheten utan också om att kunna analysera företagets omvärld och framtida strategi. För detta behövs även erfarenhet av strategiskt arbete, vilket konsulter, akademiker och politiker kan bidra med. Därtill behövs erfarenhet med bäring på den verksamhet bolaget ägnar sig åt och här öppnas möjligheter för specialistkompetens från näringslivet eller forskarvärlden. Det vidgar rekryteringsbasen betydligt.

– Det är uppenbart att man söker styrelseledamöter på det här sättet nu. Jag tror det får effekt om fyra till fem år, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Han påpekar att bolagen idag verkligen vill hitta kvinnor som kvalar in. Den ambitionen saknades för tio år sedan.

Men även om kraven på mångfald har ökat och även om arbetet med att hitta styrelseledamöter börjat bli mer professionellt, är det naturligtvis fortfarande lättast för maktens män att rekrytera från sina egna manliga nätverk. Samtidigt är inte alltid kvinnor så benägna att acceptera de uppdrag som de faktiskt erbjuds. Ibland brister kommunikationen så att de kvinnor som tillfrågas tror att de “bara” tillfrågas för att de är kvinnor, vilket kanske ibland stämmer. Dessutom tackar många nej på grund av svårigheten att förena styrelsearbete med privatliv och familj.

Måste uppmuntras

Den skeva könsfördelningen har manat Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) att bilda en arbetsgrupp under ledning av SEB:s vd Lars Thunell. Syftet är att öka mångfalden på lednings- och styrelsenivå i svenska företag. Thunells recept går bland annat ut på att se till att få upp fler kvinnor i ledande ställning inom bolagen och därigenom öka rekryteringsbasen, även för vd-poster externt.

Enligt Telias vd Marianne Nivert, som själv uppger att hon blivit tillfrågad för styrelseuppdrag just för att hon är kvinna men inte haft något emot det, måste företagen sätta jämställdhetsmål i absoluta tal. Vid varje ledartillsättning i Telia ska till exempel en av tre kandidater vara av det underrepresenterade könet. Men det gäller också att organisationen styrs på ett sådant sätt att fler får möjlighet att förbereda sig för ledarrollen och att kvotering tillämpas mer konsekvent, enligt Nivert. Även internt styrelsearbete är en bra erfarenhet, som bör uppmuntras och exponeras.

SNS yngre referensgrupp föreslår dessutom att alla företag ska fylla ut föräldrapenningen upp till 80 procent av lönen under sex månaders föräldraledighet. Dessutom vill man att statsmakterna ska subventionera hushållstjänster för att underlätta för småbarnsföräldrar.

Målet för styrelserna i statens myndigheter, som gradvis höjts, är att andelen kvinnor ska uppgå till 50 procent i år. I fjol var man uppe i 46. Målet för statliga onoterade företag är att kvinnorna i styrelserummen ska vara minst 40 procent 2003. Förra året var andelen 30 procent och 1999 var det 29 procent.

– Vi kommer att nå målet, säger Christine Ragsten Pettersson, departementsråd på finansdepartementet, tvärsäkert.

Hon framhåller att målet inte är att skapa “vd-styrelser” utan att man letar efter olika kompetenser. Förhoppningen är att fler kvinnor i styrelserna ska öka antalet i företagsledningarna på sikt.

– Jag vill slå ett slag för att det går att utvecklas i arbetslivet även om man inte är purung, säger styrelseproffset Maria Lilja, som själv började sin karriär relativt sent i livet.

– Försök hitta ett bolag som känns bra, gärna ett lite större och jobba på att utvecklas i det bolaget. Det är lättare att bevisa kompetensen i praktiken genom arbete än i en ansökningshandling.