Jakten på tillväxt

Medicintekniken har inte samma tyngd som läkemedel och inte samma glamour som biotekniken. De medicintekniska företagen blir inga jättar, som läkemedelsbolagen, och sällan så uppmärksammade som bioteknikföretagen.

Medicintekniken är en grå och vardaglig del av hälsovårdsområdet, sällan i fokus för uppmärksamheten. Branschen har dessutom en heterogen sammansättning. Här finns stor tung utrustning som röntgen, magnetkameror och strålknivar, små avancerade stimulatorer som opereras in i kroppen, katetrar, patientövervakningssystem, dialysapparater, tandvårdsutrustning, ortopedtekniska produkter, diagnostika, kirurgiska instrument, handikapphjälpmedel, förbrukningsmateriel och så vidare.

Hälften så stor

Värdet på medicinteknikmarknaden är cirka 150 miljarder dollar. Det är ungefär hälften så mycket som läkemedelsmarknaden. Tillväxten är ungefär densamma, 5-7 procent per år. Variationerna är dock stora, beroende på delmarknad. En del ökar bara med någon procent, andra 20-30 procent per år.

Tillväxten hålls uppe av en åldrande befolkning och ett ökat behov av bättre produkter. Hela tiden sker en nyutveckling.

Inom den medicinska bildhanteringen sker exempelvis en övergång från film till digital miljö, som gör att röntgenbilder och annat snabbt kan överföras elektroniskt. Diagnostiken får nya möjligheter när den fullständiga genkartläggningen är klar. Behandlingen av hjärtsjukdomar har redan genomgått en stor förändring med ballongutvidgning och stentar (metallnät som håller blodkärlen öppna). Ännu effektivare metoder är under utveckling.

Reservdelar

Kroppens reservdelslager fylls på. Nya biomaterial har skapat möjligheter för den ortopediska kirurgin att på ett mer effektivt och hållbart sätt reparera skadade ben, leder, brosk, diskar etc. Detsamma gäller behandlingen av svåra sår. Implantat av stimulatorer för att kompensera skadade muskler eller nerver är också en växande marknad.

Men även om ett medicinteknikföretag får fram en revolutionerande produkt är det svårt att bygga något stort runt produkten. Det är lättare för ett läkemedelsbolag, som har starkare och längre patentskydd. Ett medicinteknikföretag brukar därför skaffa sig kompletterande produkter. Sortimentet riskerar till slut att bli så yvigt att det går ut över lönsamheten. Medicinteknikföretagen förändrar därför regelbundet sin struktur.

De jagar ofta tillväxt, eftersom det är svårt att växa organiskt någon längre tid. Många har som mål att öka försäljningen med 15 procent per år. Eftersom marknaden i normalfallet bara ökar hälften så mycket innebär det förvärv av bolag. Och förvärv är alltid förknippade med risker. Det uppstår kulturkrockar, nyckelpersoner hoppar av, kostnaderna för att få ut samordningseffekter underskattas, synergivinsterna överskattas och så vidare. Flera medicinteknikföretag har fått sina resultat- och balansräkningar försvagade på grund av alla förvärv.

Som framgår av tabellen dominerar USA stort inom medicintekniken. Av de 30 största företagen kommer nästan två tredjedelar från USA. Det beror på att marknaden är så stor. USA satsar betydligt mer på sjukvård, i förhållande till BNP, än vad Europa gör, även om den inte kommer alla medborgare till del. Amerikaner är också mer öppna för att pröva nyheter inom vården och har en mer teknikvänlig syn än det traditionstyngda Europa.

Medicintekniken har inte haft någon större framgång på börsen under senare år. Det gäller både i USA och Europa. De flesta har gått klart sämre än index, antingen för att de haft en för svag organisk tillväxt eller inte lyckats med sin förvärvsstrategi. De mest framgångsrika är fokuserade, satsar mycket på FoU och har inte den breda inriktning som de flesta medicinteknikföretag har.

Branschens Microsoft

De som haft kraftiga kursuppgångar finns främst inom två områden: hjärtsjukdomar (amerikanska Medtronic och Guidant) och bioteknologiprodukter (amerikanska PE Corporation och norsk-brittiska Nycomed Amersham).

Medtronic anses vara “medicinteknikbranschens Microsoft”, ett högvärderat bolag med ett börsvärde kring 60 miljarder dollar, att jämföras med omsättningen på drygt 4 miljarder dollar. Framgångarna började med pacemakers, där man blivit världsledande. Under senare år har bolaget aktivt arbetat för att minska sitt beroende av denna produkt och köpt en rad bolag för drygt 9 miljarder dollar. Det klart största förvärvet, för 4 miljarder dollar, var Arterial Vascular Engineering, en stor tillverkare av stentar där Medtronic inte haft någonting tidigare.

Medtronic har med dessa förvärv försökt stärka sig ytterligare inom området hjärtsjukdomar och samtidigt köpt verksamheter inom området nervsystemets sjukdomar som förväntas få den snabba tillväxt som utmärkt behandlingen av hjärtsjukdomar under 1990-talet. Det handlar om nya medicintekniska produkter att behandla exempelvis stroke, Parkinson, Alzheimer och epilepsi.

Omvandlingen av Medtronic, som tidigare aldrig gjort några förvärv, har mottagits väl av aktiemarknaden, trots de problem som köpet av Arterial Vascular Engineering medförde. Företaget har tappat stort på stentmarknaden efter ägarbytet.

20 gånger

Det finns en medicinteknikaktie som gått bättre, Guidant, huvudkonkurrent till Medtronic. Guidant ingick i läkemedelsbolaget Eli Lilly, men knoppades av i mitten på 1990-talet. Den som var med då har kunnat se sin aktie 20-faldigats i värde. Guidant är helt inriktat på hjärtsjukdomar och är den störste tillverkaren i världen av stentar. Det är också det mest forskningsinriktade, ca 15 procent av omsättningen går till FoU, vilket är dubbelt så mycket som i ett normalt medicinteknikföretag.

Ett annat företag som har mött stor uppskattning på börsen finns inom området hjälpmedel till den biotekniska forskningen, alltså olika instrument och reagenser för att till exempel sekvensbestämma DNA (arvsmassan) och belysa hur gener och proteiner fungerar.

Det gäller PE Corporation, som tidigare hette Perkin Elmer och var ett konglomerat med svag lönsamhet inom området analytiska instrument. En driftig företagsledare, Tony White, sålde ut det mesta, till och med namnet. Men han behöll de instrument som vände sig till läkemedels- och bioteknikforskning, nu kallat PE Biosystems, samt ett litet bioteknikföretag (Celera) som håller på att kartlägga människans 100.000 gener i konkurrens med det offentligfinansierade Hugo-projektet. PE Corporation är moderbolag till PE Biosystems och Celera, som båda är börsnoterade och blivit kursraketer.

Det blev dock en viss rekyl härom veckan när USA:s president Bill Clinton och Storbritanniens premiärminister Tony Blair sade att DNA-kartläggningen ska vara fri och tillgänglig för alla forskare.

Intresset för DNA-sekvenseringstekniken har spillt över på ett europeiskt företag, norsk-brittiska Nycomed Amersham, vars aktiekurs dragits upp kraftigt i år även om det blev en viss nedjustering efter uttalandet från Clinton-Blair. I Nycomed-Amersham finns nämligen en delägd rörelse med basen i Uppsala, Amersham Pharmacia Biotech, som är en av de ledande tillverkarna i världen av DNA-analysteknik. Det norsk-brittiska företagt äger 55 procent och har option att köpa ut resten av den andra ägaren, Pharmacia & Upjohn.

Heta, men privatägda

Två av Sveriges intressanta medicinteknikföretag finns inom de två berörda heta områdena. Ingen av dem är ännu publika. Det gäller Jomed i Helsingsborg, en konkurrent till Medtronic och Guidant som haft stora framgångar med sina stentar. En börsnotering planeras i vår i Schweiz (se Afv nr 12). Och det gäller Pyrosequencing i Uppsala som utvecklat ett nytt system för DNA-sekvensering. Ett antal investerare har satsat ca 230 miljoner kronor, senast 120 miljoner kronor i höstas. Då sköt man också på en aviserad börsintroduktion.