Jägmästarens nya domäner

Det är en solig och blåsig septembereftermiddag vid SCA-ägda Tunadals sågverk strax utanför industri- och universitetsstaden Sundsvall. Mitt i ett landskap av iögonfallande timmertravar står en man iklädd kostym, reflexväst och skyddshjälm. Trots ett pressat schema har skogsbolagets vd, tillika jägmästaren, Ulf Larsson gått med på att fotograferas i en mer verksamhetsnära miljö. Den högreste norrbottningen ser liten ut bredvid timmerstockarna, vilka fraktas med tåg från de vidsträckta skogarna i inlandet för att sedan omvandlas till träprodukter i sågverken eller bli till råmaterial för massa- och pappersbruken.

– Det har varit en bra resa hittills, säger han på djup norrbottniska.

Han syftar på två saker. Den ena handlar om fjolårets historiska separation från den mer konsumentorienterade hygienverksamheten, som numera är det självständiga bolaget Essity. SCA:s hygienrörelse inleddes under 1970-talet med köpet av det svenska hygienföretaget Mölnlycke. Under 1990-talet flyttades huvudkontoret från Sundsvall till Stockholm, och därefter växte hygienverksamheten kraftigt genom en rad förvärv av internationella aktörer.

Före uppdelningen sommaren 2017 kunde SCA betraktas som ett globalt konsumenthygienföretag medan den äldre skogsindustridelen hade en mer undanskymd roll. Då härrörde 85 procent av koncernintäkterna från tillverkning och försäljning av hygienrelaterade produkter såsom blöjor, bindor och mjukpapper.

I dag har SCA på nytt sitt säte i Sundsvall (där det tidigare affärsområdet Forest Products hade sin bas) och är alltså återigen ett klassiskt skogsbolag som äger skog, sågverk samt massa- och pappersbruk. Den andra saken som Ulf Larsson åsyftar är kursutvecklingen. Aktieägarna i nya SCA – där investmentbolaget Industrivärden är största ägare – har skäl att vara tillfredsställda. Kursen har klättrat med 50 procent och aktien kostar för närvarande en dryg hundralapp. Uppgången har varit gynnsam även för vd:n, som själv har 85 000 aktier i skogsbolaget.

– Nu är vi inte längre en mindre del av ett större bolag och har därför större möjligheter att tydligare kommunicera värdet av skogen till marknaden, säger Ulf Larsson i bilen på väg tillbaka till huvudkontoret i centrala Sundsvall.

Intervjun genomförs i ett mötesrum på kontoret. Fastigheten byggdes 1961, men renoverades för några år sedan, och har en trämaterial-inspirerad design som påminner om äldre kommunhusmiljöer uppblandat med retrointeriörer från den amerikanska tv-serien Mad Men som handlar om 1960-talets reklamvärld. Sett till rekvisitan skulle det nästan kunna vara seriens huvudkaraktär Don Draper som presenterar en kampanj för något varumärke, men det är i stället Ulf Larsson som står vid en powerpointskärm och redogör för SCA:s prestation och trenderna i skogsindustrin.

Efter årets första sex månader redovisade bolaget en tydlig intäkts- och resultatförbättring, trots ett planerat ombyggnadsstopp inför uppstarten av den utbyggda massafabriken i Östrand. Omsättningen steg med 11 procent till 9 miljarder kronor jämfört med samma period förra året. Samtidigt tog rörelseresultat (ebitda) ett skutt med 45 procent till 2,2 miljarder kronor. Ökningen beror inte bara på högre priser för massa, papper och trä. Det beror också på att skogsindustribolaget – likt andra svenska exportföretag – har haft en valutanedförsbacke till följd av den svenska kronans klena utveckling mot dollarn och euron.

– 80 procent av vår försäljning sker i utländsk valuta. Det innebär att vi är rejält exporttunga och att vi gynnas av en svag krona, säger Ulf Larsson.

Trots de fördelaktiga valutaomständigheterna finns smolk i bägaren för SCA. Precis som andra svenska exportaktörer använder bolaget valutasäkringar, till exempel för att skydda sig mot kurssvängningar eller för att få en tydligare bild av intäkts- och resultatutvecklingen. Av årets andra kvartalsrapport framgår att bolaget har säkrat sin exponering mot dollarn respektive euron till 70 procent för innevarande år och 50 procent för första halvåret 2019.

Nackdelen är dock att valutasäkringarna har gjorts till genomsnittskurser som ligger under rådande kursnivåer.

– Säkringarna påverkar oss negativt just nu, men vi använder dem för att få framförhållning i verksamheten. Över tid brukar dock säkringarna leda till plusminusnoll. Ibland är de bra, ibland mindre bra, säger Ulf Larsson.

Låt oss dröja ett ögonblick vid Ulf Larssons bakgrund innan vi tittar närmare på SCA:s verksamhet. I dag äger han själv skogsmark och ägnar sig på fritiden åt naturnära intressen såsom jakt och fiske. Men bandet till skogen uppstod tidigt. Han är född 1962 och växte upp i ett hus i byn Vuollerim (med 700 invånare) i närheten av norrbottniska Jokkmokk. Pappan jobbade som byggnadsingenjör på byggen i länet, men i släkten fanns också en skogsindustritradition – såväl hans morfar som morbror arbetade inom SCA. Föga förvånande var Ulf Larssons första sommarjobb som 13-åring att plantera skog, vilket han visade sig ha fallenhet för. Han betraktade det slitiga och fostrande ackordsarbetet som en idrottstävling.

– Vid ett tillfälle visade det sig att jag hade bättre betalt på skogsplanteringen än vad farsan tjänade. Han tyckte att det var helt orimligt.

Vad gäller karriärväg fanns egentligen aldrig några tvivel: basindustrin lockade mest. I tidiga 20-årsåldern utbildade han sig till jägmästare (en yrkes- och examenstitel inom skogsvetenskapen). Inledningsvis jobbade han på dåvarande statliga Domänverket för att sedan i början på 1990-talet gå över till SCA. Där hade han flera ledande befattningar inom organisationen innan han år 2008 utsågs till ansvarig för dåvarande affärsområdet Forest Products, som nu utgör SCA efter utdelningen av Essity.

Under flera årtionden har alltså Ulf Larsson på nära håll kunnat bevittna förändringarna inom skogsindustrin. Den mest ton­givande är kanske den sedan millennieskiftet ihärdiga och strukturella nedgången inom tryckpapperssegmentet, vilken främst beror på att allt fler tidningsproducenter övergår till digitala varianter. Det har resulterat i kapacitetsnedskärningar tvärs över skogsindustrisektorn – senast år 2015 avvecklade SCA en av pappersmaskinerna på bruket i Ortviken som fokuserar på just tryckpapper.

Ulf Larsson är dock inte bekymrad, utan säger att det finns en missuppfattning om att papperskonsumtionen sjunker globalt. En växande medelklass och ökad e-handel är pådrivande faktorer som hjälper skogsbolagen och bidrar till ökad efterfrågan på färskfiberbaserat förpackningspapper (så kallad kraftliner) och mjukpapper.

– I mjukpapper- och förpackningssegmentet ser vi en kraftig tillväxt globalt som kompenserar flera gånger om för nedgången inom tryckpappersområdet.

För att möta efterfrågan på mjukpapper fattade SCA år 2015 beslut om en utbyggnad av massafabriken i Östrand, som framställer långfibrig barrsulfatmassa för bland annat mjukpapperstillverkare globalt. SCA:s uppbyggnad karaktäriseras av en integrerad värdekedja.

Kärnan i affären är skogsägorna i de norra delarna av landet som består av totalt 2,6 miljoner hektar, en yta som är nästan lika stor som Belgien. I anslutning till skogsinnehaven ligger bolagets produktionsanläggningar. När granarna och tallarna har avverkats transporteras de till något av de fem sågverken som frambringar trä­produkter för europeiska bygghandlare och träindustrin globalt. Spillet från sågverken och skogsbruket, alltså flis och massaved, levereras som råvara till massa- och pappersbruken.

Pappersbruken i Obbola och Munksund producerar i sin tur material för konsument- och transportförpackningstillverkare medan Ortviken som nämnt ovan är inriktat på tryckpapper. Men de senaste åren har alltså massabruket i Östrand tilldelats alltmer uppmärksamhet. Till en kostnad på 7,8 miljarder kronor har fabriken byggts om med målsättningen att dubblera produktionskapaciteten av barrsulfatmassa – enligt Ulf Larsson den största industriinvesteringen i norra Sveriges historia. Efter ombyggnationen togs den nya anläggningen i drift i somras och ska de närmaste åren gradvis varvas upp till full kraft.

– Investeringen ger oss större flexibilitet. USA brukar ligga några år före Sverige, och där fortsätter nedgången på tryckpapper. Om ont skulle bli värre inom tryckpapper kan vi styra om råvaran mot Östrand och på det viset upprätthålla värdet på skogsinnehavet och bibehålla bra tillväxt och lönsamhet i affären.

Mjukpapper- och hygienprodukttillverkaren Essity är och lär fortsätta vara en av Östrands största kunder. På frågan om den gamla SCA-kusinen betalar marknadsmässiga eller rabatterade massapriser, svarar Ulf Larsson:

– Det har alltid varit hundra procent marknadspris, även när vi hade en intern relation. Och nu finns det ingen tvekan.

Under 2000-talet avyttrade konkurrenterna Billerud Korsnäs och Stora Enso sina svenska skogsinnehav till då nybildade Bergvik Skog, som förutom nämnda skogsbolag har flera institutionella placerare som storägare. Frågan är om SCA kan tänka sig ett liknande upplägg för deras gigantiska skogsmark? Beskedet från Ulf Larsson blir pregnant: Nej.

– Att ha kontroll på veden ger stabil virkesförsörjning, även vid sämre förutsättningar, för att bedriva avverkning som snöiga vintrar eller snustorra somrar. Har man inte en stabil virkesförsörjning gruvar man sig för att fatta beslut om mångmiljardinvesteringar. Det blir enklare om man sitter på skogen, säger han och tillägger att planer finns för en större utbyggnad av Obbolas förpackningsproduktion.

Under intervjun återkommer han ofta till hållbarhetsfrågan. Ökad miljömedvetenhet innebär att plastförpackningar ersätts av pappersbaserade diton och att trä används i stället för andra material vid byggnationer. Denna underliggande trend skapar i sin tur en efterfrågan på SCA:s produkter. Men bolaget ser också tillväxtmöjligheter inom förnybar energi.

Redan i dag är bolaget en flitig framställare av biobränslen genom förädling av allsköns biprodukter, såsom grenar, toppar och sågspån, från skogsbruket eller anläggningarna. Dessa omvandlas till exempelvis pellets som sedan används i stället för olja i de egna anläggningarna eller säljs vidare. Bolaget har också initierat projekt för utveckling av skogsbaserade biodrivmedel, som alltså långsiktigt skulle kunna ersätta fossila alternativ. SCA ansöker just nu om tillstånd för att upprätta ett bioraffinaderi vid massabruket i Östrand, och under våren ingick skogsindustribolaget ett samarbete med det nordiska energiföretaget St1 med intentionen att bygga en fabrik för framställning av biodrivmedel av tallolja. Men just nu är nog SCA:s vindkraftsprojekt, som drivs ihop med partner, det mest händelserika hållbarhetsinitiativet.

På deras skogsmarker finns i dag 301 vindturbiner lokaliserade. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men dessa vindkraftverk stod 2017 för 14 procent av all producerad vindkraft i landet. SCA arrenderar ut mark till vindkraftsaktörer, och får en ersättning i form av en andel av bruttointäkten från elproduktionen. Fram­över ska fler vindturbiner monteras upp med avsikten att fördubbla årsproduktionen av el till 2020 och öka den ytterligare fram till 2025.

– Det ökar avkastningen från marken och kommer ge ett rejält bidrag på sista raden.

Ulf Larsson spår en stabil prestation för de närmaste kvartalen, och beskriver framtiden som ljus även om en nedgång i konjunkturen troligen är att vänta de kommande åren.

– Vi har haft en stark utveckling de senaste kvartalen, och jag kan inte se att någonting dramatiskt har ändrat situationen. Vi kommer nog fortsätta på en hög nivå. Fördelen för oss är även att vi genom vår integrerade värdekedja kan uppnå en relativt jämn stark lönsamhet över tid, trots att skogsindustrin är volatil. Det gör oss unika.

Ulf Larsson

Född: 1962.

Familj: Fru, tre barn, två hundar.

Bor: I Sundsvall.

Utbildning: Jägmästare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Bakgrund: Haft ledande befattningar inom bland annat SCA Skog och SCA Timber samt varit vd för affärsområdet SCA Forest Product mellan 2008 och 2016.

Gör: Vd för skogsindustrikoncernen SCA sedan 2017 efter utdelningen av Essity.

Antal aktier i SCA: 85 000.

Fritidsintressen: Umgås med familjen, jakt, att böka på i skogen.