”Jag tror på affären”

Telias tillförordnade vd Christian Luiga och Bonnier Broadcastings vd Casten Almqvist står bakom en svart pulpet i TV4:s konferensrum på Gärdet i Stockholm. Axel mot axel. Båda bär grå kostymer, skjortor med en knapp öppen i halsen, utan slips. Precis lagom formellt.

Det har gått några timmar sedan beskedet från EU:s konkurrensmyndigheter offentliggjordes: Telia får köpa Bonnier Broadcasting med TV4, C More och MTV i portföljen för 9,2 miljarder kronor plus en eventuell tilläggsköpeskilling på upp till en miljard kronor.

Nu står Casten Almqvist här och pratar entusiastiskt om Bonnier Broadcastings drömaffär.

Vägen hit har inte varit spikrak. Sedan köpet meddelades i fjol har Telias ledning blivit hårt kritiserad av största ägaren, staten. I augusti kastade Telias tidigare vd Johan Dennelind in handduken och nyligen fick Telias ordförande Marie Ehrling sparken. I slutet av november väntas förre Tele 2-chefen Lars-Johan Jarnheimer väljas till ny styrelseordförande i samband med en extra bolagsstämma.

De huvudpersoner på Telia som initierade köpet kommer alltså inte att vara kvar när transaktionen är slutförd, vilket väntas ske 2 december i år. Ansvaret för att ro integrationen i land hamnar i stället, och ytterst, på tillträdande vd Allison Kirkby.

Casten Almqvist får också en ny roll inom Telia. Han blir chef för Telias nya affärsområde för media med Bonnier Broadcastings 1 200 anställda plus 150 personer som i dag jobbar inom Telias existerande medieverksamhet. Han kommer också att sitta i Telias koncernledning.

Två dagar efter EU-beskedet möter Casten Almqvist Affärsvärlden i TV4:s konferensrum. Han är en kvart sen, har precis slutfört en intervju med Sveriges Radio P1. De senaste dagarna har varit hektiska.

– Vi tror väldigt mycket på affären. Den bryter ny mark och har länge varit vårt drömalternativ när vi tittar på hur vi på lång sikt ska säkra vår konkurrenskraft mot de globala techjättarna som kommer in, säger Casten Almqvist och lutar sig bakåt mot den grå soffan som är placerad i ett hörn av rummet.

Han talar om Amazon Prime Video, Apple TV+, HBO Nordic och Disneys nya strömningstjänst som sannolikt kommer till Sverige nästa år. Och så Netflix förstås. Enligt Internetstiftelsens senaste undersökning tittar 58 procent av svenska internetanvändare på Netflix.

– Vi ser en nästan explosionsartad tillväxt vad gäller konsumtion av tv, både reklamfinansierad och i betalform. Pengarna strömmar in till vad som går att definiera som tv eller rörlig bild. Men det finns ett aber. Vi är inte de enda som upptäckt detta, och jag skulle säga att Sverige är en av världens mest konkurrensutsatta marknader, säger han.

Med förvärvet av Bonnier Broadcasting går Telia i den amerikanska telekomjätten AT&T:s fotspår som för några år sedan köpte mediejätten Time Warner med bland annat HBO. Prislappen låg på hela 85,4 miljarder dollar, motsvarande 760 miljarder kronor. Med den jätteaffären ska AT&T bland annat sälja fler telefonabonnemang. Samtidigt har såväl Amazon som Apple och Disney andra huvudaffärer än just strömningstjänster.

Håller tv och strömningstjänster på att bli en lockvara som används för att sälja andra produkter?

– Inte en lockvara, men det blir en del av en total. I den gamla värdekedjan jobbade ett gäng med programinnehåll och ett annat gäng med distribution och teknik. Men våra konkurrenter har teknik och programinnehåll under samma tak. Så kommer det att bli för oss också när vi kommer in under Telias tak. Och det är anledningen till varför vi är så positiva till affären. Genom att gå samman med en stor nordisk telekomspelare har vi en chans att ge dessa globala jättar en match.

På kort sikt hoppas Casten Almqvist framför allt på en stor tillväxt i C More.

– Det blir fantastiskt att kunna presentera C More för Telias kundbas – att komma ut med Gåsmamman, Ture Sventon, Fartblinda och Solsidan till miljontals kunder i stället för hundratusentals. Här uppstår mycket av de intäktssynergier som Telia pekat på. Och jag hoppas att en del av dessa intäktssynergier ska återinvesteras i ännu fler program och bättre teknik.

En Telia-analytiker oroar sig för att ni – med Telias balansräkning i ryggen – kommer börja betala för mycket för nya rättigheter.

– Bara för att vi får en resursstark ägare kommer vi inte att börja göra dåliga affärer. Men det är klart, när det står och väger och det handlar om att ta ett en risk, så kanske vi kommer att våga lite mer, säger Casten Almqvist och tillägger att sporträttigheter även fortsättningsvis kommer att vara en bärande del för såväl TV4 som för C More.

En av de tydligaste trenderna i branschen är att det linjära tittandet gått ned kraftigt samtidigt som konsumtionen av strömmad film och tv växer så det knakar. Men i stället för att skrämmas av den utvecklingen och försöka bibehålla det linjära tittandet, sjösatte Bonnier Broadcasting redan 2014 strategin från tittare till användare.

– Vi försöker uppmuntra vår publik att välja TV4 Play framför det linjära tittandet. Och totalt sett är vår räckvidd, och i förlängningen våra annonsörers räckvidd, intakt jämfört med vad den var för fem år sedan, säger Casten Almqvist.

Strategin har bidragit till att TV4 mer än fördubblat vinsten under Almqvists ledarskap, och reklam-tv-företaget är nu ett av Europas mest lönsamma.

I och med Telias köp av Bonnier Broadcasting går Casten Almqvist från Bonniersfären med sina 200-åriga traditioner till ett semistatligt börsbolag på Stockholmsbörsens storbolagslista. Dessförinnan befann han sig inom Kinneviksfären, men karriären startade på SVT. När Jan Stenbeck kickade i gång TV3 i London och introducerade reklam-tv i Sverige arbetade Almqvist som journalist och producent på SVT. År 1986 gjorde han programledardebut med programmet Rock från Kulturbolaget som han ledde tillsammans med Lydia Capolicchio.

Han syntes också i Svepet, SVT:s nöjes- och aktualitetsprogram som började sändas 1988 med programledaren John Chrispinsson. I den vevan träffade Almqvist sina två blivande kolleger, Pelle Törnberg och Robert Aschberg.

– De hade precis startat Strix Television där jag blev den tredje delägaren. Från 1989 byggde vi upp produktionsbolaget som så småningom blev stort. Det var min väg in i Stenbeckssfären, eftersom Jan Stenbeck var vår finansiär och största ägare.

Han minns det som ”en otroligt rolig tid”.

– Vi jobbade med originalidéer som Efterlyst och I manegen med Glen Killing. Sedan kom ännu smartare spelare – Annie Wegelius till exempel – som startade bolag som byggde på att ta hit utländska programidéer och göra svenska versioner av dem.

I mitten på 1990-talet tog Almqvist över som vd för Stenbäcksägda tv-kanalerna TV3 och ZTV.

– När jag jobbade i Stenbeckssfären var perspektivet att utmana det etablerade och utmana monopolet på media och tv. På telekomsidan utmanade Tele 2 med bland andra Lars-Johan Jarnheimer. Vi arbetade parallellt inom Kinnevik.

Faktum är att även Lars-Johan Jarnheimer under en kort period var vd för ZTV.

– Tillsammans med gänget på Strix fick jag vara med och dra i gång ZTV. Sedan blev Lars-Johan Jarnheimer rekryterad som vd för tv-kanalen. Men han var så framgångsrik att han ganska direkt gick över till Comviq och blev chef där.

År 1998 blev Casten Almqvist vd för reklambyrån Rönnberg McCann men lockades två år senare – mitt i dotcom-yran – över till Spray för att leda bolagets mediesatsning.

– Jag har gjort många karriärmässiga dikeskörningar genom åren, och Spray är väl en av de värsta. Jag hade ett jätteroligt jobb på McCanns men lyssnade till alla möjligheter som målades upp för mig. Men efter bara något år var det inte mycket kvar av Spray. Möjligen lärde jag mig att lyssna på magen snarare än huvudet, när de strider med varandra.

Men Casten Almqvist kom tillbaka. År 2008 hamnade han på Bonnier där han blev vd för Bonnier Business Press och Dagens Industri. Tre år senare tog han över rodret på TV4 och ersatte därmed Jan Scherman.

Åren på Bonnier har bjudit på såväl framgångar som kriser. 2016 utsågs Almqvist till Årets digitala förändringsledare för sitt arbete med att accelerera TV4:s och Bonnier Broadcastings digitala transformationsresa.

Året därefter briserade Martin Timell-krisen. I samband med Metoo-kampanjen anklagades Timell för bland annat våldtäkt, men frikändes i såväl tingsrätt som hovrätt. Även anklagelser om ett beteende som fick medarbetare att må dåligt framfördes av bland andra tv-profilen Lulu Carter.

Skandalen ledde till att Timell fick sparken. Men röster höjdes också för att ett par TV4-chefer skulle få sparken.

– Allt skedde väldigt publikt. Det var en jobbig tid för hela vårt företag, men särskilt för dem på produktionsbolaget som blivit utsatta för kränkningar. Det var smärtsamt att bli varse att det här pågått under inspelningarna av våra program.

Du blev själv kritiserad för att du inte gjort mer. Hur ser du på det?

– Det kändes rimligt att bli granskad. Det visade sig att det var mycket som vi inte känt till. Men efter en granskning, som gav oss mycket ny information, valde vi att agera kraftfullt.

Nu lämnar du Bonnier. Hur känns det?

– Jag har trivts i sfären. Framför allt har jag uppskattat Bonniers syn på publicistiskt oberoende och friheten jag fått att bedriva affärer efter eget huvud. De har en stark tro på oberoende. Men jag ser också väldigt mycket fram emot att jobba med Allison Kirkby och Lars-Johan.

Kan den här affären markera höjdpunkten för din karriär?

– Jag hoppas att höjdpunkten ligger framför mig.

Fläckfritt liv

Familj: Gift. Tre vuxna barn. Hund.

Bor: Stockholms innerstad.

Uppvuxen: I Fisksätra, som för övrigt är den plats i tv-serien Solsidan som man hotar barnen med om de inte sköter sig.

Bästa resmål: Korsholmen i Stockholms södra skärgård.

Dold talang: Att städa, specialist på fläckborttagning.

Största rädsla: ”Är inte särskilt rädd av mig.”

Vilken bok läser du nu: Knutby av Jonas Bonnier.

Vilken serie tittar du på: Gåsmamman.

Vad gör du när du inte jobbar: Skärgårdsliv. Musik. Squash.

Din bästa egenskap som ledare: ”Den frågan ställs lämpligast till mitt team och mina medarbetare”.

Din största förebild: ”Min fru.”

Nästa drömjobb: ”Jag har mitt drömjobb.”