”Jag har en inre kompass”

När Telia Soneras vd Johan Denne­lind jobbade för norska konkurrenten Telenor i Malaysia utsatte hans dåvarande chef honom för ett Dolda kameran-test. Han fick träffa en påstådd leverantör som erbjöd honom ”kaffepengar” och kaffe från Sri Lanka. Johan Dennelind sa nej till mutan.

– Hade jag inte sagt nej hade jag åkt ut.

Sitt rättspatos säger han att han fått av sin mor.

– Jag har en inre kompass som säger vad som är rätt och fel.

Hans mamma var ensamstående social­arbetare i miljonprogrammet Vivalla i ­Örebro. Samma Vivalla som härbärgerar den fiktiva familjen i tv-serien Svensson, Svensson. Men Johan Dennelind hade inte hört talas om tv-komedin innan han kom tillbaka till Sverige i fjol, efter tio år utomlands. Dessutom bodde Johan Dennelind i ­hyreslägenhet, ”det såg ut som sko­kartonger på varandra”, inte i radhus som Svenssons.

Johan Dennelinds far lämnade dem när han föddes, men styvfadern Claes Wahlberg, som blev en del av familjen när Johan Dennelind var sex år, har betytt mycket. Det har även hans mamma.

– Jag tar råd av henne löpande i diverse frågor.

Han beskriver henne som en envis person med ett stort engagemang för sociala frågor, samhälle och politik. Och med en tro på att det går att göra saker bara man bestämmer sig för det. Hon jobbade sig så småningom upp till kommunchef.

– Min mor har haft större tro på mig än jag själv haft. Hon har sagt att ”en dag kommer du att göra det” och ”du kan bli chef där” och ”du kan säkert bli chef för Telia Sonera i framtiden”.

När han förhandlade med Telia Soneras ordförande Marie Ehrling om villkoren för vd-posten var han hemma hos sina föräldrar. Hans mamma tyckte att han skulle tacka ja. Andra har inte varit lika förtjusta i tanken på att styra det skadeskjutna och svårmanövrerade gamla hangarfartyget Telia Sonera. Det har funnits kandidater som har tackat nej, enligt medieuppgifter.

– Min bakgrund och erfarenhet är en ­perfect match. Telia Sonera har ett otroligt fint varumärke i grunden och här finns möjligheter.

”Perfect match” är ett av få engelska uttryck Johan Dennelind använder, trots att han bott utomlands i runt tio år.

Skillnaden mellan Johan Dennelind och föregångaren Lars Nyberg är slående. Medan den slipsprydde Lars Nyberg är en chef av den gamla stammen, en tydlig och rak person som inte drar sig för att peka med hela handen, ger den slipslöse Johan Denne­lind ett prestigelöst intryck, mer som en typisk svensk ledare. Ändå har både Nyberg och Dennelind arbetat utomlands i många år, utanför Sverige är bolag ofta mer hierarkiska. Men det finns inget hierarkiskt i den – nästan på dagen – 18 år yngre Johan Denne­lind.

Snarare verkar 44-åringen förtjust över sitt nya jobb och pekar till synes stolt ut bygget utanför ett av de runda fönstren på ­Quality Hotel Friends i Solna där han träffar Affärsvärlden.

– Där byggs det nya Telia Sonera. Samtidigt håller vi på att bygga ett nytt, väldigt spännande bolag.

Ja, där norr om Stockholm bygger fastighetsbolaget Fabege, med sfärkollegan ­Peabs hjälp, telebolagets nya huvudkontor. Samtidigt ska Johan Dennelind bygga upp företagets rykte, som är solkat av mutmiss­tankar och rättsprocesser kring affärsområdet ­Eurasien.

– Vi ska återbygga Telia Soneras förtroende i alla dess aspekter.

De nya lokalerna blir fräscha och öppna, liksom den nya kulturen ska bli, säger han.

När det gäller korruption och mutor har personalen fått gå en första kurs i Telia ­Soneras uppförandekod. Det handlar om antikorruption, yttrandefrihet, hälsa, säkerhet och dataintegritet.

– Inte alla hade förstått vidden och problematiken i det som pågick tidigare.

Frågan är dock vad skillnaden i det etiska ramverket kommer att innebära i praktiken. Ska Telia Sonera exempelvis fortsätta att samarbeta med diktaturers säkerhetstjänster?

– Vi säger att vi värnar om våra kunders data och integritet. Vi kommer inte att lämna ut dem till någon om det inte finns lagrum som säger att vi måste göra det och det finns i de flesta länder.

Johan Dennelind för ett långt resonemang som mynnar ut i att Telia Sonera kommer att göra som bolaget blir tillsagt, men kommer att säga vad bolaget anser om ­saken. Om någon timme ska han kliva på ett plan till Litauen för att sedan resa vidare till Moldavien, Tadzjikistan, Azerbajdzjan och Storbritannien. Både med premiärministern i Tadzjikistan och med it- och kommunikationsministern i Azerbajdzjan ska han ta upp vikten av yttrandefrihet och Telia Soneras nya etiska förhållningsregler.

Hur ska ni kunna verka i korrupta länder om ni inte tar eller ger mutor?

– Vi kommer aldrig att lämna individer i de här länderna ensamma med besluten. De får bolla upp dem till oss.

Han säger att många invånare i korrupta länder vill att västerländska företag kommer dit och bryter trenden. Men de som är vana vid att få mutor blir antagligen inte glada om Telia Sonera vägrar sticka till dem ett brunt kuvert.

– Jag kanske är lite optimist. Men det är skillnad på att vara optimist och naiv. Vi ska inte vara naiva. Jag har själv varit i sådana länder.

Johan Dennelind började med att rensa från toppen. Han kom till Telia Sonera för ett år sedan och ägnade sommaren åt att lära känna företaget. Han fikade med medarbetarna under vinjetten ”Fika med ­Johan”. Formellt tog han över 1 september. Snart började utrensningarna. I slutet av november fick fyra personer sparken efter att advokatbyrån Norton Rose Fulbright gått igenom affärsområdet Eurasien åt ­Telia Sonera. En av dem som fick gå var ställföreträdande vd tillika finansdirektör Per-Arne Blomquist.

Nu har Dennelind en ny ledningsgrupp. Därmed är han kanske mer lik Lars Nyberg än han ger intryck av. Nyberg deklarerade ”It’s my way or the highway” när han år 2010 talade vid utdelningen av Affärsvärldens pris Årets ledare. Även Lars Nyberg började med att städa trappan uppifrån på Telia Sonera och skaffa sig en ny ledning. Dessutom bytte han successivt ut 150 av 300 mellanchefer.

Telia-vd:n ber om ursäkt för att han kanske låter ostrukturerad ibland, men det gör han inte. Bara lite oprecis emellanåt. Hur virrig är han då, har han glömt någon viktig portfölj på flygplatsen i New York, glömt bilnycklarna på jobbet eller vad?

– Jag har nog gjort det mesta på den listan. Jag var utan min telefon i 15 timmar härom dagen. Den låg i bilen. Men kristelefonen var på.

Johan Dennelind ska inte endast hantera de korruptionsskandaler som omger Telia Sonera. Branschen har stora problem, till exempel med att försöka ta betalt för datatrafik i stället för samtal i takt med att kunderna använder näten allt mindre till att ringa och alltmer till att skicka data. Även företrädaren Lars Nyberg pratade i liknande termer i en intervju med Affärsvärlden år 2009. ”Vi måste få folk att betala för kapacitet och inte för antalet minuter de talar i telefon”, sa han.

Nu har Telia Sonera börjat ta betalt för data i Sverige och låter i stället kunderna ringa och sms:a hur mycket de vill. Konceptet ska rullas ut i hela bolagets värld, som består av 17 länder.

I Norden har Telia Sonera stagnerat, tillväxten kommer från länder i Eurasien. Hur Johan Dennelind ska förhindra att koncernen blir en obsolet koloss är han luddig om.

– Vår akilleshäl är att vi inte är tillräckligt snabba och tillräckligt nära kund, men vi är stora och starka och duktiga.

Han talar om att bolaget ska ställa om, bygga om, fokusera på kunden, vara det bästa stället att jobba på, ha de bästa med­arbetarna, våga mera.

– Vi vill inte bara leverera bits, bytes och minuter i näten, utan leverera mer värde till kunden på toppen av nättjänsterna. Det ska vi göra genom olika partnerskap. Vi har till exempel gjort det med Spotify i Sverige. Men vi har bara börjat snudda vid det.

Ett annat exempel är att Telia Sonera nyligen köpte in sig i hörlursbolaget Zound Industries. Samtidigt köper koncernen fiber­nät från svenska kommuner och bygger även nya nät. Men vinstmarginalerna ska inte bara upp genom större intäkter – kostnaderna ska också minska. Kostnadskostymen i främst Norden är för stor, anser han. Exakt hur många som ska få gå, vill han inte svara på.

– Vi kommer alltid att behöva se över personalstyrkan så länge vi inte har någon tillväxt, men det finns fler komponenter på kostnadssidan, inte bara personal.

År 2018 ska bolaget vara modernare och mer lönsamt, det är Dennelinds mål.

Att sitta på ett nybyggt hotell med idel runda fönster och svara på frågor efter en två dagar lång ledningskonferens med Telia Soneras 130 toppchefer, i väntan på ett flyg från Arlanda, var dock inte vad Johan Dennelind tänkte sig när han var liten. Mittfältaren ville bli fotbollsproffs. Han var inte någon stjärna i laget, men en av de bästa saker som hänt honom i hans liv var när han gjorde två mål i finalen i Örebro Cupen.

Han drömde om en framtid full av bollar i krysset och brydde sig inte så mycket om skolan. Han hade 2,9 i genomsnittsbetyg på högstadiet. Men efter första året på gymnasiet kom han på att han ville gå i skolan i USA ett år. Givetvis spelade han även fotboll där och var då en av de bästa. Ändå blev USA en vändpunkt. När han kom hem började han ägna mer tid åt skolan och kom till slut upp i 4,3 i snitt. Samtidigt satte skador stopp för fotbollskarriären.

– Det hade inte gått ändå, även om jag ­varit frisk. Man drömmer mer när man är liten än när man är stor. Jag inser nu att det var orealistiskt, men när jag levde mitt i det upplevde jag det inte så.

Att fotbollsdrömmen krossades nämner han som en av de värsta saker som hänt ­honom. Inte blev det roligare när han mönstrade med nedsatt hörsel och knäskada.

– Jag hade inga roliga ”options” och ville inte göra lumpen. Jag blev erbjuden en civilförvarsutbildning och gjorde den.

Det blev en intressant diskussion mellan honom och hans styvfar, som varit yrkes­militär men hoppat av.

Johan Dennelind pluggade ekonomlinjen på Örebro universitet. Senare blev han ­trainee på Telia och när fusionen med Telenor inte blev av hamnade han hos Telenor. Snart hade han avancerat till finansdirektör för den svenska delen av det norska bolaget.

Sedan tog han med sin fru, som är utbildad till näringsfysiolog, och sina två söner till Malaysia då han blev finanschef för Telenors bolag där. Frun var hemma och skötte all markservice.

Sedan gick färden till Sydafrika när Johan Dennelind blev chef för Vodafones afrikanska operatör Vodacom International. Men där trivdes inte familjen. I fjol vår skrev Dennelind på för telekombolaget Maxis i Malaysia, men ändrade sig av ”familjeskäl”. Han ville flytta närmare Sverige och stod utan jobb. Hustrun och barnen hade flyttat i förväg, till England.

– Jag hade flera saker på gång.

När Telia Sonera strax därpå kom in i bilden tackade han alltså ja. Och nu, ett år senare, sitter han här och pratar om att ledningskonferensen här på hotellet gett honom så mycket energi.

Disponerar bolagsbil med chaufför

Namn: Johan Dennelind.

Ålder: 44 år.

Familj: Hustrun Irené och två söner, 11 och 13 år gamla.

Bor: I Österskär norr om Stockholm. Familjen bor just nu i England, men kommer hit när terminen är slut. Barnen har bott nästan hela sitt liv utomlands och ska gå i internationell skola i Stockholm.

Kör: Äger ingen egen bil, men ­disponerar bolagsbil med chaufför. Funderar på tjänstebil.

Utbildning: Civilekonom, Örebro universitet.

Karriär: Trainee på Telia, därefter jobb på Telenor, finansdirektör för Telenor i Sverige, finanschef för Telenor i Malaysia, chef för Vodafones afrikanska verksamhet Vodacom International, koncernchef Telia Sonera.

Tjänar: 14 miljoner kronor plus pensionsförmåner.

Staten som huvudägare: ”Jag har ingen synpunkt. Svenska staten har stora styrkor och är en fantastisk tillgång utomlands. Det är en vokal ägare när det gäller hållbarhetsfrågor.”

Troende: Nej, inte med i Svenska kyrkan eller någon annan religiös församling.