”Jag förstår inte problemet”

Många tycker att det är jobbigt att figurera i kvällspressens listor över dem som tjänar mest, men inte Ragnar Gustavii, ny Sverige­chef för revisionsjätten EY som har bytt namn från Ernst & Young.

– Det bryr jag mig inte om. Om det är en offentlig handling så är det.

I fjol tjänade han 3,4 miljoner kronor, inklusive överskott av kapital.

Regeringen har ändrat de så kallade 3:12-reglerna som gäller för fåmansföretag för att hindra revisionsbyråerna från att skatteplanera. Kommer byråerna att försöka gå runt de nya reglerna?

– Jag förstår inte problemet. Det är inte vi som har bett om att vara fåmansföretag, det är Skatteverket som anser att vi är det. EY har 180 000 anställda i världen. Anders Borg har sagt i pressen att vi överutnyttjar systemet. Att få oss att framstå som ”bad guys” för att vi följer lagstiftningen väcker vissa frågetecken. Vi är revisorer. Vi är rätt fyrkantiga. Vi har inga problem med att regeringen vill ändra.

Fast Ragnar Gustavii är inte revisor. Han började sin karriär i finansbranschen, hos PM Penningmarknadsmäklarna. Men när statsskuldväxlarna kom till Sverige blev han intervjuad för jobbet som chefshandlare hos Riksbanken då Bengt Dennis var centralbankschef.

– När jag pratade med en av cheferna på Riksbanken sa jag: ”Jag tar gärna jobbet som chefshandlare, men den här lönen som min företrädare haft är inte acceptabel.” Chefen svarade: ”Nej Ragnar, den går ju inte att leva på.”

På den tiden var det inte så vanligt att svenskar gick från privat till offentlig verksamhet.

– Kompisarna på PM gav mig en gabardinkostym som avskedspresent på skämt.

Senare blev han vd för Aktiefrämjandet, men lade ner det då globaliseringen gjorde kapitalmarknaden internationell.

– Det hade spelat ut sin roll. Obligationsfrämjandet bytte namn till Sparfrämjandet, men det är helt fel strategi. Man ska inte ha en stiftelse som söker nya uppdrag. Risken är att det blir patetiskt.

I stället gick han år 1998 till EY, som ledarskapskonsult. Och i år blev han Sverigechef.

Revisorerna levde länge en rätt anonym tillvaro men har hamnat i hetluften på senare år. I målet om it-bolaget Prosolvia dömdes revisionsbyrån PWC att betala mer än 2 miljarder kronor, men förlikades till ett lägre belopp, och på Telias Soneras stämma härom veckan skällde statssekreterare Erik Thedéen på bolagets revisorer, PWC även där.

– Beloppen som nämns ritar en helt ny spelplan. Det pratas om att det är bättre att kräva revisorn på pengar än styrelsen eftersom revisorn har mer pengar. Då urvattnas styrelsens ansvar.

Men många revisorer har många uppdrag.

– Det är en revisor som skriver på, men i teamet bakom kan det finnas 50–60 personer.

EU-parlamentet röstade nyligen igenom nya regler för revisorerna, dels får ett bolag inte ha samma revisionsbyrå i mer än tio år och dels får tjänster som inte är revision max uppgå till 70 procent av revisionsarvodet.

– Det är jättebra att de satt en gräns. Nu vet vi, nu vet Tillsynsmyndigheten och nu vet kunderna.