”Jag flyttar inte på mig för mindre än 95 000 i månaden”

Sveriges advokatbyråer går mot ännu ett rekordår. Det som sticker ut i Affärsvärldens senaste kartläggning är att branschen inte bara slår nya rekord utan även att arvodesintäkterna i vissa fall ökar tvåsiffrigt. Det intensiva klimatet i näringslivet innebär att konkurrensen om jurister skjutit i höjden samtidigt som byråerna inte kan ta sig an alla uppdrag de önskat.

Mannheimer Swartlings managing partner Jan Dernestam berättar att byrån aldrig tidigare tackat nej till så många uppdrag som nu, med hänvisning till kapacitetsbrist. Detsamma gäller Vinge där Maria-Pia Hope är managing partner:

”Vi har nu haft mycket att göra väldigt länge och därför skruvat upp vår rekryteringstakt. Sedan är det en särskild utmaning att det här kommer samtidigt som vi befinner oss i en lång period av distansarbete”, säger hon och fortsätter:

”I våras såg vi att våra medarbetare i ökande utsträckning påverkades av kombinationen av coronaläget och arbetsmängden. Inför sommaren fattade vi det strategiska beslutet att tacka nej till en del uppdrag. Att prioritera semester och återhämtning var centralt för att säkerställa medarbetarhälsa och leverans i det lite längre loppet. Vi vill ju att våra medarbetare ska hålla över tid. Där är vi såklart inte ensamma. Jag tror att alla byråer har knivskarpt fokus på sina medarbetare just nu.”

Medan byråerna går mot ett av sina bästa finansiella år någonsin (Läs Afv:s kartläggning här), både vad gäller intäkter och lönsamhet, så är frågan om man har slitit för hårt på den enda resurs man har – personalen. Advokatbranschen har på sina håll kämpat med att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Det har blivit en alltmer affärskritisk fråga eftersom efterfrågan på jurister ökar. Det beror på flera faktorer såsom att juristavdelningarna på bolagen sväller, samtidigt som efterfrågan på juridisk kompetens tilltar på flera håll i samhället. Inom enskilda branscher är behovet större än andra, inte minst inom bank- och finans vilket även märks hos myndigheter. För tio år sedan arbetade exempelvis 70 jurister på Finansinspektionen, idag har antalet jurister svällt till nästan 100. Affärspressen har i flera års tid rapporterat om hur svårt myndigheten har att matcha lönerna hos de institutioner man är satt att bevaka, med personalomsättning som följd.

Detta är en utveckling som har pågått länge. Det som är unikt just nu är att det ökar på flera fronter samtidigt. Det är hög aktivitet inom alla områden och det leder till en knivskarp konkurrens om juristerna.

“Det är jättesvårt att rekrytera folk i dagsläget, alla ringer alla. Det finns inte en enda jurist som inte har blivit uppringd av en rekryteringsbyrå eller advokatbyrå. Det är tufft för alla. Och det är inte så konstigt eftersom det går oerhört bra för svenskt näringsliv just nu. Det går som tåget för advokatbyråerna, men du måste ha någon som producerar också”, säger Zarina Virsholm, grundare av rekryteringsbolaget Sharp Recruitment och därtill ansvarig rekryterare för affärsområdet Legal.

Hos rekryteringsbolaget har de noterat att lönerna har stuckit iväg inom alla deras fem affärsområden: Legal, Compliance, Risk, AML (penningtvätt) och skatt.

CHANS TILL BALANS FÖR JURISTER?

Hållbarhetsfrågor, life balance och vikten av att vara en hållbar arbetsplats är frågor som advokatbranschen pratat om i flera år.

”Men nu syns det eftersom de unga som kommer från universiteten har de här värderingarna. Bolagen har varit snabbare på att tillgodose de ungas önskemål än byråerna. Den här generationen vill identifiera sig med sin arbetsgivare, dennes värderingar och kultur,” säger Zarina Virsholm.

När hon har uppstartsmöten inför en rekrytering måste arbetsgivaren besvara frågor om värderingar och företagskultur för att hon ska kunna ”sälja in” arbetsgivaren.

”De frågorna har bolagen mycket lättare att besvara jämfört med advokatbyråerna. På byråerna skiljer man sig inte så mycket åt. Det främsta man har att konkurrera med i dag är lönerna, och det blir allt svårare för byråerna att matcha lönerna med bolagen. Juniora biträdande jurister med fåtal års arbetslivserfarenhet har oerhört höga löneanspråk. Jag har flera gånger ringt upp jurister inom bank- och finans som säger: ’Jag flyttar inte på mig för mindre än 95 000 kronor i månaden’, och då har de kanske varit verksamma i två, tre år.”

Men får de så höga löner? 

”Det är marknaden som styr, och storbankerna driver juristlönerna, i synnerhet Nordea. Från bankernas sida är exempelvis compliance en bristvara. Det är ju helt uppåt väggarna att en treårig jurist från en bank- och finansgrupp ska ha sådant löneanspråk. Men många arbetsgivare är desperata. Det är så mycket jobb att de helt enkelt måste få in en person. De flesta vill ju inte ha någon som hoppar mellan olika ställen för att göra en lönekarriär, men alla söker efter kompetens. Man vrider och vänder på allt! I hela Sverige är det svårt att få tag på jurister.”

MEST POPULÄRA ARBETSGIVARNA FÖR JURISTER

Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, FN och Säpo är de mest attraktiva arbetsgivarna för unga jurister just nu enligt analysföretaget Universums senaste rapport som kom i förra veckan.

”Det är svårt att säga exakt varför, men en faktor vi diskuterat är att allt fler drar sig till arbetsgivare som erbjuder ett så kallat ’högre syfte’. Coronakrisen har gjort att folk inte bara tänker bara på sig själva, utan i allt högre grad bryr sig om sina medmänniskor vilket delvis är reflekterade i val av arbetsgivare, säger Beatrice Odin, marknadschef för Universum nordiska del.

”Det är blandat mellan advokatbyråerna men de är inte superattraktiva. Mannheimer Swartling ligger i topp men ändå bara på plats 20”, tillägger hon.

Advokatfirman Vinge kommer på plats 45, Glimstedt på plats 49, Baker McKenzie på plats 50 och så vidare (se tabell intill). Även om några byråer har ökat i popularitet jämfört med tidigare år, så minskar attraktionskraften generellt för advokatbyråerna som grupp.

Här vill juristerna helst jobba enligt Universums senaste studier

… och här är de mest populära advokatbyråerna 

REKORDÅR OCH DISTANSARBETE

Företrädare för advokatbyråer säger att distansarbetet har varit en utmaning under rådande rekordår. I podden Affärsvärlden Magasin beskriver Jan Dernestam hur han inte har känt igen sig i debatten under coronakrisen när arbetsgivare från andra branscher har diskuterat hur man ska säkerställa att de anställda faktiskt jobbar. På Mannheimer Swartling har utmaningen snarare varit att försöka kontrollera att den ambitiösa arbetsstyrkan inte arbetar för mycket. Byrån har även tagit in extern expertis för att få bättre kontroll över arbetsmiljörelaterade problem.

”Rent finansiellt har det varit vårt bästa år men det har varit slitsamt,” säger han i podcasten och berättar även om vilka konkreta åtgärder de har vidtagit för att kunna vara en hållbar arbetsplats. Han betonar att arbetsmiljörelaterade problem inte klassificeras som ”mjuka värden”, utan tvärtom, affärskritiskt. En advokatbyrå har ju ”bara” sina medarbetare, eller som Dernestam uttrycker det:

”Hela vår tillgångssida i balansräkningen är ju våra anställda.”

Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie, säger att han har sett högkonjunkturer komma och gå men betonar att detta är den mest intensiva period som han någonsin har varit med om.

”Den höga aktiviteten har gjort det jättesvårt att rekrytera. Juniorer kan du alltid rekrytera och det är jättebra arbetsmarknad för dem. Det är många som rekryteras redan under utbildningen, man kan ha flera år kvar när man skriver på ett kontrakt med en advokatbyrå,” säger han.

Ofta kommer man in som sommarnotarie eller på olika typer av deltidsjobb.

”Men om man ser till de som arbetat lite längre, från två till tre år, samt seniora biträdande jurister är rekryteringsläget jättesvårt just nu. Och så är det för alla! Det är svårt för byråerna att komma med ett unikt erbjudande. Alla kan erbjuda bra lön, hårt arbete och intressanta arbetsuppgifter men det går inte att motivera superupptagna jurister att flytta på sig bara på samma villkor. Man måste kunna erbjuda något mer unikt, som att kunna arbeta internationellt. Det är också många erfarna jurister och advokater som nu har kroknat av den tunga arbetsbelastningen, eftersom det har varit så hårt tryck i systemet så länge”, säger han.

Vad gäller distansarbete är det förstås skillnad på att arbeta hemifrån som delägare och bo i en femrumslägenhet eller villa, jämfört med att vara en ung biträdande jurist där arbetsplatsen under ett års tid kanske består av ett rum eller två. Även tidigare har det stundtals krävts att arbete och fritid flyter ihop om man är affärsjuridisk konsult och involverad i en stor transaktion men under coronakrisen har detta – av naturliga orsaker – eskalerat. För affärsjuridiska byråer i näringslivets tjänst, som länge har brottats med personalfrågor, så är coronakrisens tilltagande sammanflätning mellan jobb och fritid knappast något som ökar attraktionskraften.

Enligt Norstedts Juridiks senaste rapport, Framtidens jurist 2021, anser 45% av Skandinaviens jurister att det finns ett tabu kring psykisk hälsa i juristbranschen och endast 9% anser att deras arbetsgivaren gör tillräckligt för att motverka psykisk ohälsa.

”Vi behöver säkerställa att det finns ett hållbarhetstänk. Det är den anställdes ansvar att genomföra sitt jobb, men det är arbetsgivarens ansvar att se till att den anställde är rimligt belastad. Juridisk kompetens efterfrågas dessutom på allt fler positioner i samhället. Det gör att jurister ser både möjlighet till snabbare karriärvägar och ett mer balanserat yrkesliv. De arbetsgivare som inte har ett hållbarhetstänk kring arbete och fritid kommer ha svårt att locka och behålla rätt talanger framöver,” säger Alexandra Åquist, VD, Norstedts Juridik.

Lönsam modell utmanas

Branschsnittet är att varje jurist vid en affärsjuridisk byrå drar in 3,6 miljoner kronor, vilket är en ökning med nästan 4% mot föregående år. I praktiken är det delägare som drar in uppdragen och i snitt drar varje partner vid en svensk affärsjuridisk byrå in 11,4 miljoner kronor i arvodesintäkter. Men det varierar kraftigt. I topp ligger White & Case där varje delägare snittar på närmare 36 miljoner kronor, tätt följt av Roschier där delägarsnittet är nära 35 miljoner kronor, vilket exempelvis är mer än dubbelt så mycket som Mannheimer Swartling.

Lönsamheten i branschen är god med rörelsemarginaler från 25% och uppåt, inte sällan runt 40%, och i enstaka fall närmare 60%. Det visar färska siffror från Affärsvärldens Branschrapport. Man kan också konstatera att en tvåsiffrig ökning i arvodesintäkter inte behöver betyda att man anställt tvåsiffrigt. Snabbväxande Roschier ökade exempelvis sina arvodesintäkter med 19% medan antalet anställda jurister ökade med 2%.

De största arbetsgivarna på byråsidan

Frågan för framtiden är om advokatbyråernas traditionella modell håller i längden. Detta har diskuterats länge men frågan har ställts på sin spets i kölvattnet av pandemin och rekordår.

Caroline Sundmalm Persson är HR-ansvarig på advokatfirman Morris Law:

”Det är traditionell och konservativ bransch. Vi ser tydligt att unga som ger sig in på arbetsmarknaden idag har helt andra förväntningar än tidigare. Det behövs fler byråer som satsar på att vara en modern arbetsgivare där det är en självklarhet att konsultrollen ska gå att kombinera genom olika faser i livet. Jag tror väldigt få unga idag varken är intresserade av offra sina egna relationer eller livet utanför jobbet. Det tycker vi är en sund utveckling och det gör att branschen behöver tänka nytt när det gäller affärsmodeller och karriärvägar. För att vara attraktiv arbetsgivare i branschen bör också fler karriärvägar erbjudas än bara partnerspåret,” säger hon.

Advokatfirman Vinges managing partner Maria-Pia Hope är inne på samma linje:

”Byråerna står inför ett skifte som handlar om att förbli attraktiv som arbetsgivare. Till viss del handlar det om ersättningsvillkor, men framför allt om karriärs- och kompetensutvecklingsmöjligheter, och ett bra tänk kring hållbarhet. Det finns många fler möjligheter för unga jurister nu, och som arbetsgivare gäller det att ha ett bra helhetserbjudande. Antalet juristarbetsgivare har mångfaldigats under de senaste fem, tio åren, och vi advokatbyråer måste se till att vi förblir relevanta.”

Kapacitetsbrist sedan länge  

Även tidigare rådde kapacitetsbrist där klienterna efterfrågar mer juridisk expertis än vad byråerna lyckas leverera. Branschen har länge haft en obalans mellan tillgänglig affärsjuridik och hur behovet ser ut på marknaden. Analysföretaget Regis branschstudie visar årligen att så mycket som åtta av tio köpare av affärsjuridik egentligen vill köpa mer tjänster av sin advokatbyrå.

”Våra studier visar också att rekrytering och att behålla befintlig personal är byråledarnas största utmaning. Samtidigt är statliga arbetsplatser och företagen populära arbetsplatser bland juristerna. Byråerna har inte ökat sin attraktionskraft hos studenterna i den omfattning som skulle behövas. Under de senaste två åren har läget förvärrats och byråerna har fått mycket mer att göra under pandemin”, säger Ylva Gnosse, expertkonsult på analysföretaget Regi.

Regis senaste branschrapport visar även att områden som arbetsrätt och insolvens efterfrågades i högre grad under pandemin, samtidigt som hållbarhetsfrågor och ESG-juridik är ett fortsatt behov på klientsidan.

”Efterfrågan på duktiga affärsjurister är stor och de jobbsökande med bra meriter kan välja bland flera advokatbyråer. Här är det viktigt att byråerna arbetar aktivt med både sitt varumärke men framför allt med villkor, belöningssystem, karriärvägar etcetera för att möta de arbetssökandes krav.”

När det gäller rekrytering av delägare är det också svårt enligt de tio advokatbyråledare som Ylva Gnosse har pratat med. Det är i synnerhet en fortsatt stor utmaning att rekrytera kvinnliga delägare och på längre sikt tror även hon att branschen behöver förändras i grunden för att lyckas.

”Gamla belöningsmodeller och värderingar är förvisso på väg ut, men det går inte tillräckligt snabbt. Därför uppstår ett glapp mellan arbetstagarnas önskelista och vad byråerna erbjuder. Resultatet blir svårigheter att rekrytera och behålla personal. Branschen behöver professionaliseras inom områden som inte berör leveranserna av juridiken, för den är på topp, liksom löner och ersättningar. Det handlar snarare om värderingar, balans i livet, flexibilitet, social samhörighet, mångfald och andra traditionellt mjuka värden. Men också digital transformation, mentorskap, ledningskompetens samt tydliga karriärvägar.”