”Jag blev upprörd över domen”

Anledningen är att det tidigare justitierådet Torgny Håstad valde att driva frågan ur en ny vinkel, sedan husägarna fått avslag i hovrätten. Han skrev på eget bevåg ett utlåtande till konsumenternas ombud.

– Jag blev upprörd över hovrättens dom för att den var så konstigt skriven, och jag tyckte dessutom att husägarna borde vinna, säger Torgny Håstad.

Han uppmanade därför ombudet att mer eller mindre strunta i det villaägarna hade koncentrerat sig på dittills: att försöka bevisa att Myresjöhus inte hade byggt fackmässigt. I stället borde fokus ligga på frågan om husägarna hade fått det som kunde anses avtalat: ett beboeligt hus. HD nappade och i januari 2014 beviljades prövningstillstånd i målet.

– Det är mycket möjligt att HD skulle ha dömt likadant ändå, men domen överensstämmer helt med mitt utlåtande, säger Torgny Håstad.

Även om HD dömde till husägarnas fördel i våras återstår den andra delfrågan: Var det vårdslöst av Myresjöhus att använda de enstegstätade fasaderna när husen byggdes 1999–2003? För att hus­ägarna ska få ersättning krävs det en fällande dom även den här gången.

Enligt Torgny Håstad är utgången nu inte alls lika given. Det som talar till ­Myresjöhus fördel är att garantitiden endast är två år enligt kontraktet, om det inte går att bevisa att bolaget varit vårdslöst. Det som talar för husägarna är att frågan om vårdslöshet kan åsidosättas av konsumenttjänstlagen, vilket innebär att Myresjöhus bär ansvaret för fasadernas skick oavsett även om de handlat vårdslöst eller inte.

Men det finns en hake även här. Före 2005 gällde inte konsumenttjänstlagen för byggen som subventionerats av staten.

– Jag skulle även här döma till husägarnas fördel om jag fortfarande suttit i Högsta domstolen. För varför ska entreprenören ha ett mildare ansvar bara därför att staten subventionerat byggandet över huvudet på konsumenterna, säger Torgny Håstad.

Han anser att byggbolagen kämpat med näbbar och klor för att slippa undan ansvar för så kallade utvecklingsfel. Enligt honom har de också ”lyckats lura regeringen 2004” genom att skriva en proposition som i korta drag innebar att byggbolagen slapp ansvar för utvecklingsfelen vid småhusentreprenader. ­Regeringen, som då leddes av statsminister Göran Persson (S), skrev ett införande i lagen som i själva verket handlade om ett avskaffande. Men eftersom propositionen inte ändrar lagtexten saknar den rättslig betydelse.

– I fasadmålet mot Myresjöhus tillmätte hovrätten regeringens uttalanden stor vikt. Det var en av de saker som gjorde mig så upprörd, säger Torgny Håstad.

För allmänheten är Torgny Håstad en doldis men i juridikkretsar beskrivs han som närmast en legendar. Bland annat tillhör hans bok om sakrätt från 1996 fortfarande kurslitteraturen på många av landets juristutbildningar. Han har också röstats fram till ”Årets jurist” två gånger, år 2008 och 2010.

Som son till tandsköterskan Karin och professorn Elis Håstad växte han upp på Östermalm i Stockholm. När pappan blev landshövding i Uppsala län 1957 flyttade familjen in i Uppsala slott.

– Det var en nyttig backe som jag var tvungen att cykla uppför minst två gånger om dagen och det lade grunden för god fysik. Annars vet jag inte om det var så speciellt, säger Torgny Håstad.

En annan fördel med att bo på slottet var att det fanns plats för ett pingisbord. Det var här han började utveckla sin ­talang för bordtennis och blev som bäst en av Sveriges 50 främsta spelare.

Han har även ägnat sig åt bergsklättring. Under sin tid som HD-domare hade han alltid ett rep liggande på sitt kontor, beläget högst upp i Bondeska palatset på Riddarholmen i Stockholm. Varje gång det var brandövning fäste han repet i elementet, slängde ut det genom fönstret och gled ned till övriga som gått i samlad tropp ut på Riddartorget.

– Jag tyckte min väg var en mer betryggande utrymningsmodell än den brandmannen anbefallde. Det är korkat att ta trapporna om det börjar brinna.

Torgny Håstad

Född: 1943.

Utbildning och karriär: jur kand-examen 1967 och skrev avhandlingen Tjänster utan uppdrag, ersättning och behörighet vid s.k. negotiorum gestio. Han stannade vid den juridiska fakulteten där han blev professor i civilrätt vid 32 års ålder. I slutet av 1990-talet blev han justitieråd och tjänstgjorde i Högsta domstolen fram till dess han gick i pension 2011. Hans bolag Negotiorum gestio (senlatin för skötsel av angelägenheter) har omsatt närmare 1,4 miljoner kronor i snitt per år under de tre senaste åren. Han har också återvänt till Uppsala universitet där han numera arbetar som deltidsanställd professor.