Italienaren som ska se till att EQT tjänar på energiracet

I tio år var Francesco Starace VD för ett av världens största energibolag, italienska Enel, som varit drivande inom den gröna omställningen. Sedan i somras är han partner på EQT, med uppgift att rådge investeringsteamen inom EQT Infrastructure som förvaltar över 400 miljarder kronor i avgiftsgenererande kapital.

Hur ser du på Sveriges förutsättningar? Vi har ju en hel del naturresurser bland annat…

Starace ler brett åt frågan.

”Alla länder tycker att de har nåt särskilt. Sverige är inte unikt. Sorry to say!”

Vad är det för illusioner vi håller oss med?

”Egentligen utspelar sig samma story överallt. Människan har genom historien valt att bo nära vatten och i klimatförhållanden som inte är extrema vind- eller temperaturmässigt. Nu måste vi för första gången flytta stora mängder elektricitet från platser där inte många vill bo”, säger Starace.

Gröna energikällor som byggts ut de senaste 20 åren – vattenkraft, jordvärme och vind – har man kunnat hålla relativt nära orterna där energin används. Därmed är även överföringssystemen byggda för “den gamla världens behov”.

Nu måste man anpassa sig till en ny realitet. Det kräver stora investeringar – även om nya teknologier gör att man kan använda systemen för saker de inte var ämnade för från början, enligt Starace.

”Det gäller inte alls bara Sverige. Brasilien, Australien och de flesta andra länder möter exakt samma problem”, säger han.

Enorma investeringar i norra Sverige skapar debatt här. Ser du dem som teknologiskt och finansiellt meningsfulla?

”Jag tycker det är rätt att satsa på något, och regeringarna måste visa vägen på ett eller annat sätt. Parallellt kommer företag av alla storlekar, och befolkningen i stort, att säkra upp sin egen energiförsörjning genom egen produktion och lagring. De kommer att träffa egna val inom ramen för de teknologier som finns tillgängliga. Både och behövs, det statliga och privata.”

Ger sol och vind 20 år till

Francesco Starace väger sina ord på en välvillig lärares sätt, kanske ett resultat av många år som lots genom den ofta dimmiga omställningen. Först efter fyra decennier i sektorn, och som bland annat ordförande i FN:s Global Impact och medlem i Rockefeller Foundations rättvis-energi-initiativ, befinner han sig i den mer glamourösa lärrarollen som en av EQT:s nyckelpartners.

Under tiden på Enel träffade han riskkapitalbolag i rollen av köpare till bolag Enel grundat och drivit till kommersiell mognad.

”Vi gjorde en massa deals och jag var kontakt med de flesta stora infrastrukturinvesterare, däribland EQT. När jag lämnade Enel hörde många av dem av sig sig och sa att de behövde hjälp med att bedöma riskerna och möjligheterna med omställningen. ‘Du har hållit på med det här i tio år och lever fortfarande, så kom till oss’”, återger han deras uppvaktning.

Han valde EQT eftersom han tyckte att de var intresserade av den industriella dynamiken, inte bara finanssidan.

Vad är det för dynamik du tänker på?

“Att på djupet förstå vad som driver omställningen. Energisystemet har alltid befunnit sig i förändring, men i vår livstid skedde ett skifte när sol och vind började bli konkurrenskraftiga på rena ekonomiska grunder i slutet av 00-talet. Högre materialprestanda till lägre kostnad och den digitala revolutionen triggade det”, säger han.

Han förutspår att investeringar i sektorn kommer att domineras av sol och vind ytterligare 20 år, med linjära förbättringar snarare än explosiva. Som en konsekvens kommer ökad elektrifiering av energianvändningen.

“För 10 år sedan var värmepumpar inte ett uppenbart val, men nu är de det. Inte bara för bostäder utan även inom bland annat jordbruk och matproduktion.”

Du tror alltså på värmepumparnas framtid?

“Att de är tre gånger så effektiva som olja och gas, besvarar frågan. De kommer att förändra hela värmesystemet”, säger han.

Drakar vill ha datacenter

EQT:s infrastruktur-portfölj avspeglar fokus för investeringar i omställningen. Digital infrastruktur står för 40% av investerat kapital för den aktiva portföljen, bredvid energi och miljö, samt transport, som även det motsvarar 40%.

“Ibland känns det som om vad som helst räknas till omställningen, men vi försöker vara litet mer specifika. Idag är det inte bara investeringar i förnybara energikällor som vi kallar omställning, det är vanlig infrastruktur, som vi fortsätter gå in i. För oss är omställning mogna teknologier som inte är fullt utvecklade. En baby, född och frisk, men inte utvecklad ännu”, säger Starace.

Vilka ungar som är mest lovande just nu beskriver han generiskt: Teman som hjälper elektrifieringen till slutanvändarna genom att erbjuda kunder lätta och säkra verktyg. Värmepumpar hör dit, liksom transport på hjul och till sjöss. Även företag som “flyttar runt energin” och lagrar i nätverken på ett flexibilitet sätt är bra investeringsobjekt.

Carl Sjölund sitter med i intervjun som ansvarig partner för GlobalConnect, Nordens största bolag inom digital infrastruktur, och Nordic Ferry Infrastructure, som under EQT:s ägande vuxit till Nordens största infrastrukturbolag i transportsektorn i termer av antal passagerare. Han försöker specificera utan att nämna enskilda uppköpskandidater.

“De som kan säkra att vi har 50 hertz i gridden hela tiden, oavsett svängningarna i sol och vind, är intressanta. Vi tar stora capex-investments i sånt, elektrifiering av landtransporter och sjöfart på vätgas”, säger han.

Sjölund tycker också att Sverige kan få lov att känna sig lite unikt som energiland ändå:

“Här finns mycket grön energi och kyla, plus att mycket riskkapital möjliggjort många investeringar i norr. Vi ser fler möjligheter till investeringar i förnybara källor i hela Norden, inte bara Sverige”, säger han.

På frågan vilka investeringsmöjligheter som är mest attraktiva idag, pekar Sjölund på datacenter, som upplever en explosiv tillväxt:

“För två år sedan var det inte uppenbart att AI kräver enorma datacenter, men nu ser vi en exponentiell kurva som bara fortsätter. Vi pratar med alla de största aktörerna, hyperscalers, som bygger molnet och AI. De vill både ha grön energi och ersätta backup-diesel generatorer med batterier. Det skapar enorma behov”, säger han.

Tidigare behövdes datacenter för traditionell datalagring och för bitcoin-produktion, men AI-vågen är större än bitcoin. Det skapar en “enorm boom” där EQT:s modell är att få landtillstånd, bygga elektriciteten och centren, sedan sälja.

“Jag kan inte nämna bolag men alla stora spelare vill etablera sig i regionen. Och det första AI-derivatet är att äga fiber-infrastrukturen som går in i datacentren”, säger Sjölund.

Det finns olika typer av datacenter där inte alla kan eller måste vara nära energikällorna i norr. Chat-GPT funkar bra i Luleå, säger han, eftersom processandet inte är så tidskritiskt. Mindre center nära städerna kan ta hand om till exempel finansprocesser.

”I UK köpte vi nyss Statera, som arbetar med flexibel lagring och batterier, en superintressant marknad som kommer att krävas i Norden också. Vi har även köpt ett bolag som bygger ut laddstolpar i Storbritannien, Instavolt. När man ser de långa köerna av elbilar som vill ladda i svenska fjällen är det uppenbart att det behövs här med”, säger han.

Innebär skalfördelar att det kommer att ske en konsolidering över Europa inom kort?

Starace kliver in med ett tydligt svar:

”Nej. Marknader konsolideras när tillväxten är låg och man måste spara kostnader. När de expanderar är det fragmenterat, alla kan prova sina vingar. Inom förnybart kan det så smått börja hända, men inte där det fortfarande växer starkt”, säger han.

Tillstånd tar tid

När vi kommer in på hinder mot omställningen sällar sig Carl Sjölund till den svenska klagokör som ofta stämmer upp om byråkrati och politik som försinkar olika former av tillstånd.

Hans äldre kollega visar mer jämnmod.

Starace säger att det inte bara är Sverige som är senfärdiga, hela Europa är långsamt eftersom det helt enkelt tar tid att bygga konsensus. I USA går det något snabbare innan man får ett ja eller nej, men det är inte lättare att få tillstånd i sig, menar han. Och på delar av tillväxtmarknaden kan det se lätt ut, men blir ofta rörigt när olika nivåer av myndigheter inte accepterar varandras utlåtanden.

“Dröm inte om att vi någonsin kommer att få den typen av tillstånd över en natt. Sker det, så har någon för mycket makt”, säger han.

Ett omdiskuterat tema är tillgång- och efterfrågebalansen på elektricitet. Kommer grön el att räcka till de ökande behoven?

”Det låter rätt otroligt, men hittills balanserar det ut ganska bra faktiskt! En ny rapport från IEA visar att de effektivitetsvinster som hela tiden görs kompenserar för stora delar av det ökade behovet av elektrifiering. På global nivå kommer den ökade efterfrågan att täckas helt av grön energi från 2025. Då når vi alltså den vändpunkt där användningen av fossila bränslen minskar totalt sett. Det är ett faktum, inte en prognos”, säger han.

Läs också: Conni Jonsson: “Jag var miljömupp en gång i tiden