IT ska göra Nordea attraktiv för storbank

”Vårt arbete följs av alla banker i Europa. Lyckas vi kommer Nordea att utgöra en attraktiv part för en europeisk storbank. Den erfarenhet vårt ledningsteam får av det här arbetet kommer fler att vilja ta del av”, säger Thorleif Krarup.

Målsättningen, att göra Nordea till, en bank är tydligt. I den färska årsredovisningen för 2000 står det att de lokala banknamnen bara ska behållas så länge det är kommersiellt nödvändigt.

Arbetet med att bygga en gemensam IT-plattform för kapitalförvaltningen, större affärskunder och investmentbanken Arosmaizels har redan påbörjats. Inom de här områden är det redan klart att banken ska samarbeta över ländergränserna fullt ut.

”Inom retailnätet med nio miljoner kunder, olika språk, valutakurser och lagstiftning är det svårare. Vi är just nu inne i processen att finna vilken huvudväg vi ska välja. Antingen blir det ett gemensamt system för hela retailnätet i Sverige, Norge, Finland och Danmark eller så integrerar vi ihop fyra olika system så långt som möjligt.”

Vad prislappen för sammanläggningen hamnar på vill inte Thorleif Krarup tala om idag. Men dyrt blir det. Under fjolåret spenderade hel Nordea-gruppen, inklusive norska Christiania cirka 800 miljoner euro, eller nära 8 miljarder kronor, på IT inberäknat allt från externa konsulter till el i datorhallarna. Det motsvarade nästan 25 procent av bankens totala kostnader.

”En fördel är att jag åtminstone vet hur jobbigt det kan bli. Danska Unibank är resultatet av fyra olika banksammanslagningar. Där tog det fyra år att bygga ett helt nytt IT-system. Men resultatet blev bra.”

Ekonomi24 träffar Nordeas nye VD på bankens huvudkontor i Stockholm. Så till vida är det sig likt jämfört med tidigare när Hans Dalborg var VD. Men budskapet är helt nytt liksom sättet att framföra det. Där Hans Dalborg med breda penseldrag talade om visioner för Norden och Baltikum talar Thorleif Krarup om att bygga en bank och leverera samordningsfördelar. En ödmjuk svensk som avvärjer konflikter har bytts ut mot en handfast dansk som ställer tydliga krav. Krarup beskrivs i vissa kretsar som en persika – len utanpå men hård innuti.

Börsen brukar vara en god konjunkturmätare. Nu faller bankaktier. Finns det skäl till oro över bankvinsterna? ”Jag känner inte igen bilden. Kursfallen tror jag beror på att aktiekurserna varit för höga. Bankaktier stod emot hela kurskorrigeringen under fjolåret så det är inte konstigt att de sjunker nu när hela börsen faller.”

Men är du inte orolig för att den amerikanska lågkonjunkturen ska smitta av sig på Europa? ”Visst känner vi av en större osäkerhet bland kunderna men inte mer än så. Jag har inte sett någon förändring i affärsklimatet ännu. Börsens utveckling och realekonomin hänger inte alltid ihop. Jag tror snarare att vi kommer att stå emot ganska bra. Nordeas huvudmarknad Sverige är numera mer styrt av Europa än USA. Kreditförluster är ingen som bekymrar oss överhuvudtaget. Bankens utlåning ser helt anorlunda ut nu än för tio årsedan då finanskrisen var påväg.”

Du har sedan du blev VD talat om att Nordea ska vara nummer ett eller nummer två på inom respektive marknad. Men du verkar successivt ha tonat ner innebörden och börjat tala om att banken ska ”upplevas” som nummer ett eller två. Vad menar du egentligen? ”Om kunden värderar oss kvalitetsmässigt som etta eller tvåa så kommer vi att ta marknadsandelar successivt. Arbetsmetodiken har fungerat i Danmark. Vi kom från ingenstan och blev störst på stora affärskunder på några årstid. Vi gjorde likadant inom den danska investmentbanken. Jag är övertygad om att vi kan göra om den resan på den svenska marknaden.”

Nordbankens historiskt sett svaga position inom affärssegmentet talar inte precis för det. Är det fusionen mellan SEB och Föreningssparbanken som ska ge er draghjälp?

”Absolut räknar vi med att de ska hjälpa oss att nå både nya privatkunder och affärskunder. Banker som gör domestika fusioner går in i en lång och sårbar period som konkurrenterna kan dra fördel av. Men det nya är att Nordea byter strategi på den svenska marknaden. Det gamla Nordbanken var helt fokuserad på retailrörelsen, sannolikt ett helt korrekt beslut med hänsyn till de små resuser banken hade. Men nu när den svenska bankrörelsens även kan dra fördel av kompetens från Finland, Danmark och Norge har möjligheterna förändrats radikalt. Det är detta som ska göra Nordea intressant i affärer och det kommer självfallet affärskunderna att märka. Men vi har ingen ambition att springa efter de riktigt stora affärerna. Dessa överlåter vi till utländska investmentbanker. Nordea har redan 600 000 små och medelstora företagskunder vi kan bearbeta.”

Nordea har talat om synergivinster på 310 miljoner euro genom fusionen med Unibank. Efter ett år har vi sett lite av det. När kommer de? ”Mitt mål är att 2003 ha dragit ner relationen mellan kostnader och intäkter från 55 procent till 50 procent. Påminn mig om det.”

Arbetet är igång, framhåller Thorleif Krarup. Nordea har redan lanserat internetbanken Solo bank i Danmark till en bråkdel av kostnaden för att utveckla den på egen hand. Påväg är att kopiera Nordbankens framgångar när det gäller att betjäna massmarknadskunder genom att segmentera kundbasen. I Norge ska Kreditkassen börja bearbeta försäkringsbolaget Vestas 250 000 kunder. I Sverige kan banken kopiera danskarnas kunnande kring att bygga långsiktiga kunderelationer.

”Den svenska bankmarknaden är så kampanjdriven, men det ger ju bara affärer och kundkontakt för stunden”, säger Thorleif Krarup.