IT-höjdare fast i optionsrazzia

Skattemyndighetens projektkontor i Stockholm har sedan våren 1999 specialgranskat optionsförmånerna i en rad svenska dotterbolag till utländska koncerner, främst börsnoterade amerikanska IT-företag. Projektet drogs igång efter en framgångsrik undersökning av optionsförmånerna i Microsofts svenska bolag som påbörjades redan i mitten av 90-talet.

För skattemyndigheten har projektet blivit ett saftigt köttben som de inte lär släppa i första taget. Hittills har över 600 beslut om eftertaxering fattats som en följd av granskningen. Det har gett staten mer än 177 Mkr i extra skattintäkter men det kan bli betydligt mer än så.

”Vi är mitt uppe i många utredningar. Vi har mycket kvar. Det är svårt att överblicka läget eftersom vi oftast går tillbaka både tre och fyra taxeringsår. Det kommer att bli andra siffror när vi gör slutsammanställningen i december”, säger Anette Bleckert ansvarig för projektet på skattemyndigheten i Stockholm.

När det gäller listan över de optionsklippare som fått betala mest skatt toppas den av en högt uppsatt Dell-chef som 1999 drog på sig 50 Mkr i extra skatt.

Därefter följer en lång rad kända namn i det absoluta toppskiktet av den svenska IT-branschen. Det gäller höga chefer på företag som IBM, Cap Gemini, Compaq, Dell, Oracle och Sun. I flera fall ligger eftertaxeringarna i mångmiljonklassen då chefernas optionspaket varit mycket omfattande.

Optionsförmånerna har ofta redovisats bristfälligt i deklarationen eller inte alls. Det finns exempel på personer som låtit vinsterna från optionsaffärerna stanna kvar på en depå eller ett bankkonto i USA. Pengar som enligt uppgift sedan kunnat användas i Sverige med hjälp av amerikanska kontokort.

För att hitta ”dolda” optionsinnehav har skattemyndigheten i flera fall gått via skattemyndigheten i USA som har haft uppgifterna registrerade.

Förutom att optionsinnehavarna eftertaxerats med stora belopp har många fått betala skattetillägg med 40 procent då de lämnat felaktiga uppgifter i deklarationen. Detta gör att de också riskerar en anmälan till Ekobrottsmyndigheten som avgör om det har förekommit ett brottsligt skatteundandragande.

På Ekobrottsmyndigheten pågår just nu ett 15-tal förundersökningar som startats efter anmälningar från skattemyndighetens projektgrupp. I förra veckan dömdes en tidigare chef på Suns svenska dotterbolag till dagsböter på totalt 35 000 kronor (se separat artikel). I ytterligare en förundersökning väntas åklagare ta beslut om åtal under de kommande veckorna.

Ekonomi24 har granskat skattebesluten som har fattats sedan skattemyndighetens projekt drogs igång i maj 1999.

Listan toppas av Dell, världens största persondatortillverkare, där inte mindre än 22 anställda och före detta anställda på det svenska kontoret har dragit på sig eftertaxering med skattetillägg.

Därefter följer andra kända IT-företag som Cisco där 10 anställda hittills fått skattetillägg, Cap Gemini (8), Sun (7), IBM (3) och Oracle (1). I flera fall har de anställda fått skattetillägg för flera taxeringsår.

Tillsammans med betydligt mindre Cambridge Technology Partners är det hos ovanstående företag som skattemyndigheten kommit längst i sin granskning. Att Dell-personal har så många beslut om skattetillägg kan bero på att skattemyndigheten gjorde en revision hos bolaget redan i oktober 1998. Därefter har flera bolag fått besök.

Sedan optionsrazziorna blivit kända i IT-branschen har många personer frivilligt begärt omprövning av sina taxeringar vilket gör att man kan slippa skattetillägget.

Sammanställningen ovan är inte komplett eftersom flera utredningar fortfarande pågår hos skattemyndigheten. På projektgruppens egen lista finns flera kända bolag som 3M, 3com, SAP och MCI Worldcom. Därutöver finns ett antal bolag i andra branscher som Coca-Cola, Pfizer, Citibank och Polygram.

Bakgrunden till den för skattemyndigheten så framgångsrika optionsrazzian är en utdragen kamp med de anställda på Microsofts svenska dotterbolag som inleddes redan i mitten på 90-talet.

Microsoft-utredningen uppges ha gett omkring 40 Mkr i extra skatteintäkter när ett stort antal anställda på det svenska dotterbolaget fick sina optionsförmåner granskade.

”Det var bra att göra en omfattande kontroll av detta slag och även att gå tillbaks i tiden med eftertaxeringar. Effekten av kontrollen fick stort genomslag och i förlängningen medförde det att vi uppnådde en god preventiv effekt”, säger Anette Bleckert på skattemyndigheten.

Men på Microsoft var personalen allt annat än tacksam. Inte mindre än tio Microsoft-anställda, däribland några av de högsta cheferna i bolaget, överklagade skattemyndighetens beslut till både Länsrätten och Kammarrätten i Stockholm. Striden avgjordes i februari förra året då Kammarrätten avslog Microsoft-personalens överklagande.

Optionsprojektets verkliga kassako är de personaloptionsprogram som startade före den 1 juli 1998. Före detta datum beskattades optionerna från den dag de kunde utnyttjas oavsett om innehavaren hade gjort det eller ej. De nya reglerna innebär att optionerna tas upp till beskattning först när de utnyttjas. Arbetsgivaren har också ett ansvar att lämna kontrolluppgifter.

Trots att flera bolag idag bättrat sig är optionsrazziorna bara början på en ökad kontroll av olika typer av förmåner kopplade till anställningen, tror Anette Bleckert. Projektgruppen ska vara klar med sitt arbete i slutet av året. Förhoppningen är att projektkontoret då istället ska starta en bredare granskning av alla typer av incitamentsprogram.

”Optioner är bara en del, det finns alla möjliga typer av förmåner som figurerar i olika branscher. Det finns hur mycket som helst att göra”, säger hon.