ISRAEL: En liten IT-jätte

Lilla Israels IT-industri tillhör världens mest vitala. Menlandet har visat sig dåligt på att profitera på detta.

Israel, med bara fyra miljoner invånare, har det senastedecenniet seglat upp som ett av världens absolut ledande länderinom IT-området. Israel har till exempel fler nystartade IT–bolag per invånare än något annat land. Och på USA:steknologibörs, Nasdaq, har bara USA och Canada fler listadebolag än Israel. Vidare är Israel favoritlandet nummer ett blandamerikanska IT-bolag att förlägga sina utländska forsknings- ochutvecklingscenter i.

KRIGSAPPARATEROm få känner till om Israels vitala IT-sektor är givetvis landetdesto mer omtalat för de ständiga konflikterna med sina arabiskagrannar. Underligt nog är dessa två fenomen intimtsammankopplade. Konflikterna har tvingat Israel att bygga upp enextremt effektiv och högteknologisk krigsapparat. På de flestaområden med israelisk ingenjörskonst från grunden, eftersommånga länder vägrar sälja vapen till Israel på grund av rädslaatt stöta sig med arabvärlden.

Eftersom kommunikation är en viktig del av militär teknologi harisraeliska ingenjörer blivit skickliga på det vi idag kommit attkalla IT (som ju egentligen handlar om just kommunikation). Tillexempel är landet världsledande på områden som mobilkommunikation och programvara för säkerhet (exempelviskryptering). Dessa båda områden har sitt ursprung inom denmilitära forskningen och har numera blivit extremt heta på grundav mobiltelenätens snabba tillväxt och internetrevolutionen. Menatt Israel blivit en bra grogrund för IT-bolag har även andraförklaringar.

Framför allt har landet en välutbildad befolkning. Med 28procent av befolkningen som har någon form av universitetsexamenligger landet i världstopp. Likaså är antalet vetenskapsmän percapita ovanligt högt. En bidragande orsak här är den storainvandringen av ryska invandrare i början av 1990-talet. Fleraav dessa var vetenskapsmän och ingenjörer.

Den israeliska regeringen erbjöd, framför allt under 1980-talet,generösa villkor för utländska bolag som etablerade sig i landet.Inte minst IT-bolag från USA, ett land som Israel traditionellthar starka band till, lockades att investera i Israel. Tillexempel tillverkar halvledarjätten Intel en stor del av sinaprocessorer till persondatorer i Israel. Regeringen har ävengett direkta stöd till inhemska bolag i sin strävan att etablera26 högteknologiska företagsparker, utspridda i landet.

TVINGAS UTOMLANDSLiksom den svenska är den israeliska hemmamarknaden liten. I englobal bransch som IT-branschen har israeliska, nystartade IT–företag, tvingats etablera sig internationellt.

Men trots att Israel producerar nya och lovande IT-bolag pålöpande band har landet visat sig ha svårt att profitera på sinaframgångar. Många bolag blir uppköpta i tidigt stadium, vilketockså varit många grundares mål. En stor del av värdet somindustrin genererar försvinner därför ut ur landet, främst tillUSA.

Men även de bolag som av egen kraft vill växa sig stora harvisat sig stöta på problem. Kritikerna pekar på att israelisktmanagement är för dåligt och inte klarar av att organisera sittbolag när det växer över en viss storlek. Landets IT-bolag harockså visat sig dåliga på att marknadsföra sig. Någonting som dedelar med många svenska IT-bolag som satsar internationellt.

GOTT OM PENGARDäremot har de israeliska IT-bolagen varit skickliga på attlocka till sig riskvilligt kapital. Även här har Israels näraband med USA spelat roll. Enligt tidningen Computer BusinessReview finns det över 60 venture capital fonder som investerar iIsrael, de allra flesta amerikanska. Även investmentbankerna ärdär för att slussa de små, men heta, IT-bolagen till någon börs.I första hand, som sagt, Nasdaq-börsen. Även här finns detparalleller till svenska IT-bolag som också visat sig skickligapå att locka till sig riskvilligt kapital och att redan i tidigtstadium noteras på någon börs. Men liksom för de israeliskabolagen har det skett med överdrivna förhoppningar om framtiden.Som en följd av åtminstone de israeliska bolagens svårigheteratt växa har utvecklingen för de Nasdaq-noterade bolagen varitminst sagt skral. En rapport från i fjol visade att runt 65procent av alla israeliska bolag på Nasdaq handlas till en lägrekurs än vid introduktionen.

FAKTARUTA:

Två israeliska surfare

Vocaltec och Check Point är två israeliska bolag, noterade påNasdaq, som i allra högsta grad har kvar marknadens förtroende.De två är också typiska för Israels IT-industri, med produktersom har sitt ursprung i militära produkter som numera har encivil marknad.

Vocaltec har utvecklat ett program som gör det möjligt attanvända internet för vanliga telefonsamtal. Fortfarande ärljudkvaliten på internet sämre, jämföras med de vanligatelenäten. Men med snabbare processorer och mer avanceradeprogram är detta hinder på väg att övervinnas. Fördelen meddenna så kallade IP-telefoni är att användarna bara behöverbetala för ett lokalsamtal, oavsett vart i världen de ringer.Marknaden är därför enorm och Vocaltec har blivit högintressantför olika investerare. Inte minst de traditionellateleoperatörerna som ser sin kärnverksamhet hotas. Vocaltecvärderas till cirka 90 miljoner dollar, att jämföras medbolagets omsättning i fjol på 16 miljoner dollar (förlust 8miljoner). Deutsche Telecom har köpt 21 procent av bolaget. ÄvenCheck Point spås ha stora möjligheter att surfa med påinternetvågen. Bolaget är världsledande på marknaden för såkallade brandväggar, program som skyddar hemsidor på internetoch företagsinterna s.k. intranet från obehöriga. Ett behov somväxer snabbt i takt att bolag börjar koppla upp leverantörer ochkunder på sina intranet och att elektronisk handel tar fart.Check Point har ett börsvärde på 740 miljoner dollar, omsatte 83miljoner i fjol och gjorde en vinst på 40 miljoner.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.