Islands frälsare

När Mats Josefsson fick frågan i november 2008 hade han egentligen andra planer. Efter 13 år på Internationella valutafonden (IMF) i Washington hade han pensionerat sig våren 2008. Han och hans fru Britt hade köpt en lägenhet i Uppsala och skulle flytta hem till ett stillsamt liv i Sverige. Nu var han bara tillfälligt på Island för IMF:s räkning.

Han satt i ett möte med Islands dåvarande statsminister Geir Haarde på ministerns kontor i det så kallade Vita huset. Haarde var hårt trängd efter landets finansiella kollaps.

– Geir Haarde frågade: “Skulle inte du kunna tänka dig att övervaka rehabiliteringen av bankerna, du har ju inget egenintresse i detta. Varje gång man tar in en konsult har de tusen idéer till uppdrag”, säger Mats Josefsson på sitt lugna dalmål.

Mats Josefsson, 62, fick uppdraget att bli ordförande för en kommitté med representanter från Islands statsministerkansli, finansinspektion, centralbank, finansdepartement och handelsdepartement. Kommittén jobbar just nu hårt med sitt uppdrag: att få banksystemet att fungera igen och bestämma hur bankstrukturen ska se ut i framtiden.

Mats Josefsson rapporterar direkt till statsministern, som numera heter Jóhanna Sigurdardóttir.

– De skojar lite grann här om att de har en centralbankschef från Norge, en svensk som övervakar bankrekonstruktionen och en finländsk expert som bygger upp regelverket kring banktillsyn, säger han.

Mats Josefsson har ett stort, världsomspännande nätverk som närmast måste betecknas som unikt. Under sina år på IMF löste Mats Josefsson bankkriser i Litauen, Ryssland, Thailand, Turkiet, Filippinerna och Libanon.

Han har även besökt Island ett flertal gånger under årens lopp och han känner många toppmänniskor där. Därför var det naturligt för IMF att skicka honom till Island ett par gånger hösten 2008 – trots att han egentligen hade gått i pension. Som anställd av statsministern slipper han nu IMF:s byråkrati, som han sägs ogilla starkt.

– Islands bankkris är unik. Det är den största kris som något land någonsin haft. Det är inte ofta hela banksystem kollapsar. Kostnaderna kan komma upp i 75 procent av BNP, vilket är de högsta kostnaderna något land haft för en bankkris.

– Man anser att politikerna ska tycka att detta är det mest angelägna att ägna sig åt, men så är det inte. Alla tar inte till sig storleken på problemen.

Isländska politiker fick många varningstecken i hyfsat god tid – utan att agera. Redan år 2006 var det en minikris med bristande likviditet för de isländska bankerna.

– Man undrar många gånger vilken sorts riskanalys de stora kreditorerna gör. De isländska bankerna hade ingen fast upplåningsbas utan betalade dyrt för att få låna. När kreditorerna såg att bankerna betalade över marknadsränta för både sin inlåning och sin upplåning borde de ha reagerat.

Island fick upprepade varningar även år 2008. I april rådde Storbritanniens premiärminister Gordon Brown Geir Haarde att söka hjälp hos IMF. Under våren och sommaren tyckte de nordiska centralbankerna att Island borde be IMF om stöd. På sommaren ansåg också den Europeiska centralbanken och amerikanska Federal Reserve att Island borde vända sig till IMF. Allt enligt professor Thorvaldur Gylfason vid Islands universitet.

Men inte ens när kollapsen kom i oktober i fjol lydde Island råden utan försökte få lån av Ryssland. Det misslyckades och till slut, i november 2008, släppte Island in IMF.

– Många politiker tycker inte om att IMF tar ifrån dem deras beslutanderätt.

Mats Josefsson har ett ytterligt svårt uppdrag, men de Affärsvärlden talat med tror att han klarar det.

– Mats är en av de få här i världen som kan hjälpa till att klara en så svår kris, säger hans förre chef på IMF Carl-Johan Lindgren.

Hur har då en relativt okänd, till och med pensionerad, svensk hamnat på denna internationella toppost? Om det inte hade varit för ett stipendium hade det kanske gått annorlunda.

Jobbade åt Dennis

Mats Josefsson växte upp på en bondgård i Hedemora i Dalarna som yngst av tre bröder. Så fort han får en chans sägs han utmåla Dalarna som världens centrum.

När han var 17 år och gick på reallinjen på gymnasiet fick han ett stipendium för att gå i skola i USA. Lustigt nog fick han bo hos en familj på en bondgård, i Idaho.

– Det var en oerhört nyttig erfarenhet. Jag lärde mig språket och fick stå på egna fötter. Det lade grunden till det jag skulle göra senare. Sedan tror jag att det är tillfälligheter som styr ens liv.

Medan den ena brodern skulle komma att ta över gården och den andra skulle bli järnhandlare påbörjade Mats Josefsson sin bana som internationell bankexpert.

Han tog en pol mag i Uppsala och fick jobb på Statistiska centralbyrån, SCB, i Stockholm 1971.

– Jag var med och byggde upp finansräkenskaperna. Det är en nyttig bakgrund att kunna läsa statistisk och veta var svagheterna ligger.

Uppbackad av den sifferkunskapen kom han sedan till Riksbanken 1976, under chefen Bengt Dennis. Här fick han vara med om att avreglera de svenska kreditmarknaderna.

År 1989 ringde dåvarande Bankinspektionens generaldirektör Hans Löwbeer och ville att Mats Josefsson skulle byta jobb.

– När jag talade om på Riksbanken att jag tänkte sluta sade Bengt Dennis att han tyckte att jag skulle stanna kvar. Jag berättade att jag tyckte att framtiden låg i regleringarna hos inspektionen, men Bengt Dennis sade att jag hade fel. Sedan, när han funderat ett par, tre veckor sade han: Mats, jag tror att du har rätt.

Mats Josefsson blev biträdande chef för Bankinspektionen som slogs ihop med Försäkringsinspektionen till Finansinspektionen (FI) år 1991. Anders Sahlén blev högste chef, men när regeringen avsatte honom två år senare fick Mats Josefsson bli tillförordnad chef.

Allt var dock inte harmoniskt på FI. Mats Josefsson lär ha rykt ihop med en del kollegor. Trots att han är en lösningsfokuserad, pragmatisk och prestigelös lagbyggare är han så rakt på sak att han ibland kan uppfattas som lite bufflig, enligt en person som känner honom. De flesta sägs dock se honom som jovialisk.

På FI fick han också vara med och reda upp den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. En bankkris som Riksbankens experter inte förutsåg.

– Det var ganska nyttigt för min fortsatta karriär att inse att de flesta förnekar att en bankkris kan komma tills det inte finns någon återvändo längre.

Trots sin position syntes Mats Josefsson sällan i medierna. Mest uppmärksamhet fick han i samband med konkursen i försäkringsbolaget Njord år 1991, ett bolag där FI utsett honom till revisor, dock inte ordinarie.

Njord hade i slutet av 1980-talet lämnat garantier på 700 miljoner kronor för lån från Posten och Sparbanken Kronor till finansmannen Sven-Olof Johanssons bolag Barkman. Problemet var att Njord inte hade återförsäkrat sig, vilket företaget borde ha gjort enligt bolagsordningen. När Barkman ställde in betalningarna gick Njord i konkurs.

Mats Josefsson undgick dock formell kritik.

– Som tjänsteman är man inte auktoriserad revisor och förlitar sig på den professionella revisorn i slutändan. Att jag fick massmedial uppmärksamhet var bara för att det var intressant att peka ut någon på Finansinspektionen för att kunna skylla det hela på någon myndighet. JK (Justitiekanslern, reds anm) tittade på fallet och hade ingen anmärkning mot oss.

Dessutom hamnade Mats Josefsson i ett litet blåsväder år 1994 då dåvarande skatteministern Bo Lundgren ville fingranska redovisningen av Gota Banks finansiella försäkring, som Mats Josefsson hade godkänt sommaren 1992.

Mest handlade hans jobb under bankkrisen om att städa upp efter andra.

– När den svenska krisen var slut blev den normala vardagen lite tråkig.

Men han behövde inte ha tråkigt länge. Erfarenheter av bankkriser är internationell hårdvaluta. Och Mats Josefsson hade knutit en del internationella kontakter.

Världen kallar

Först hörde Världsbanken av sig och sedan, i oktober 1994, ringde finländaren Carl-Johan Lindgren från IMF.

Mats Josefsson nappade på jobberbjudandet och flyttade till Washington och IMF i mars 1995. Tre månader senare, när de två sönerna gått ut skolan, kom familjen efter.

Mats Josefsson var borta hemifrån under långa perioder. I krishärdarna Litauen, Ryssland, Thailand, Turkiet, Filippinerna och Libanon var det möten på dagarna och rapportskrivning på kvällarna och nätterna.

– Den mesta tiden har jag ägnat åt Thailand. Jag blev ombedd att ta en titt på det thailändska banksystemet år 1997. Jag var mycket kritisk och sade i mars 1997: Det är inte en fråga om utan när det havererar. Tre månader senare föll det ihop, efter att thailändarna spekulerat bort hela sin valutareserv på att försvara valutan (som var bunden, reds anm). Jag höll på med Thailand i tre år och var sammanlagt där i nästan ett år.

När han först kom med sin profetia trodde inte thailändarna på honom.

– IMF försökte tala myndigheterna till rätta, men inget hände. Politiker i alla länder vet att man inte blir populär av att hantera bankkriser. Man ska undvika dem så länge som möjligt. Det var en sanning i Sverige och det var en sanning i Turkiet, i Thailand och på Island.

Trots den svåra starten lyckades Mats Josefsson bli vän med flera av thailändarna och han har fortsatt att hålla kontakt med dem efteråt. Han påstås kunna ta en öl med en lokal sparbanksföreträdare i Thailand och ha väldigt trevligt.

Privat intresserar han sig för krigshistoria. Tillsammans med gode vännen Anders Sahlén har han rest till västfronten i Frankrike och Belgien samt till platser från amerikanska inbördeskriget.

Mats Josefssons råd till dem som vill följa hans karriärspår är att jobba hårt, att vara sig själv och att vara bestämd då det behövs.

– Du måste tro på vad du gör och se till att det genomförs.

Men han är en ingen hårding som kommer in och domderar, utan en lågmäld person.

– Jag är en lugn person. Det ska mycket till för att jag ska bli upprörd.

– Oftast har jag haft väldigt bra relationer med de myndigheter jag jobbat med, särskilt i Turkiet och Thailand. I Turkiet försökte jag flera gånger att komma ut, för att jag tyckte att jag hade gjort mitt, men myndigheterna vägrade släppa mig.

Den turkiska bankkrisen lyckades Mats Josefsson lösa så bra att en beskrivning av det fallet nyligen hamnade i boken Successes of the International Monetary Fund.

– Om jag var tvungen att välja en enda person i världen att ta med mig för att hantera en bankkris så skulle jag ta Mats, säger Reza Moghadam, chef för strategi, policy och granskning på IMF. Moghadam ledde IMF:s grupp i Turkiet och Thailand.

Svåraste uppgiften?

Under intervjun med Affärsvärlden är Mats Josefsson trevlig medan han berättar enkelt och chosefritt. Trots att han bott 13 år utomlands och använt engelska som arbetsspråk stoppar han in betydligt färre facktermer på engelska än de flesta börs-vd:ar i Sverige.

Han höjer dock rösten något när han får höra att den isländske politikern Árni Thor Sigurdsson på ett seminarium i Stockholm sagt att IMF är villig att backa på de åtstramningar som fonden krävt på Island.

– Det där har jag inte hört talas om. Jag tvivlar på att det stämmer.

Förutom investmentbanken Straumur Burdaras, som är under avveckling, har regeringen fått de tre storbankerna Kaupthing, Glitnir och Landsbanki i knäet. Därtill finns det tolv sparbanker på Island, ett land som har 300 000 invånare.

– Den allmänna uppfattningen är att det är för många banker. Man kanske skulle kunna klara sig med två storbanker. Så långt är alla överens, men när det gäller vilken som ska fusioneras ihop med någon av de andra går åsikterna isär. Samtidigt kan sparbankerna tänkas konsolidera så att de blir färre.

Mats Josefssons kommitté ska se till att slå ihop bankerna till ett hanterligt antal och kapitalisera upp dem genom att staten ger ut obligationer som bankerna får ha som kapital. Bankerna får en kapitaltäckningsgrad på 10 procent. Just nu tittar revisionsfirman Deloitte på hur balansräkningarna bör se ut.

Dessutom måste Mats Josefsson göra något åt företagssektorn, vars förhållanden försämras nästan dagligen. Någon form av skuldsanering väntar företagen, liksom även privatpersoner.

Mats Josefsson vill att regeringen sätter upp ett holdingbolag så att bankerna får en professionell ledning och inte styrs av politikerna. Bankerna bör också minska antalet anställda ytterligare. Dessutom ska en revision stämma av hur det såg ut i oktober, sista december och sista mars. Revisionen ska ligga till grund för rekapitaliseringen.

Samtidigt är långivarna oroliga och klagar på att processen inte är tillräckligt öppen.

– Jag tillbringar en hel del tid med att möta kreditorer. De vill ha information om vilka förluster de står inför.

Mats Josefsson ser många tomma lokaler när han promenerar på gatorna i Reykjavik, lokaler som tidigare hyst butiker. Islänningarna kör dock fortfarande runt i sina suvar även om några av bilarna exploderar på nätterna – ett sätt för islänningarna att få ut försäkringspengarna. Åtminstone enligt en beskrivning i ett färskt reportage i den amerikanska tidskriften Vanity Fair.

Arbetslösheten förväntas stiga från nästan ingenting till 6 procent i år och 7 procent nästa år. Därtill har Island ingen draghjälp från omvärlden, som också befinner sig i kris.

Mats Josefsson är dock lika optimistisk som IMF, som spår att det vänder för Island år 2010 och att landet får en BNP-tillväxt på 4 procent per år 2011, 2012 och 2013.

– Den ekonomiska utvecklingen har inte varit så negativ som man trott. De har börjat sänka räntorna (från 17 procent till 16 procent, reds anm) och det är ett litet land med flexibel ekonomi, en ung, välutbildad befolkning, bra miljö, stor turistnäring och fisket som finns hela tiden.

– Om man tittar på den svenska bankkrisen så var 1992 det värsta året, sedan började upphämtningen och 1995 blev det bästa året ur lönsamhetssynpunkt. När det väl svänger, kan det svänga väldigt fort. Men Sverige hjälptes av en internationell uppgång, nu är det en stor global bankkris.

– Det kommer att skrivas många böcker om det isländska fenomenet och det kommer att resultera i ett nytänkande inom tillsyn, inte minst i EU. EU:s insättarskydd är inte byggt för en systemkris, utan för att en enskild bank går över styr. Det isländska insättarskyddet var inte förfinansierat. Vem som helst som hade brytt sig hade kunnat kontrollera det.

Tanken med ett insättarskydd har varit att banker som har medel skjuter till pengar till den bank som är i nöd.

Men i framtiden måste det finnas förfinansierade fonder som kan täcka om alla banker fallerar, enligt Mats Josefsson.

Det spekuleras i att Island nu går med i EU, och därmed EMU, eftersom det är svårt för ett litet land med en liten valuta att klara sig självt. Men Mats Josefsson är tveksam till en sådan utveckling.

– Det har varit en EU-debatt, men den har tystnat lite grann. Då kommer fiskerättigheter in och sådana saker är känsliga.

Mats Josefsson vill inte ge Island något råd i den frågan.

– Problemet är valutan. Det är svårt för ett litet land att ha en egen valuta. Det gäller alla länder med små ekonomier, även Sverige och Danmark. En valutaunion med Norge eller något sådant har nämnts, fast kanske mer på skämt. Men man måste vara medveten om att något borde göras.

Mats Josefssons kontrakt löper på ett år. Men han tror att han har alla data på plats i början av juni.

Fram emot sommaren kan han lämna den lägenhet i Reykjavik som regeringen ställt till hans förfogande och flytta hem till Sverige.

Men än kan han kika ut genom kontorsfönstret på de snöklädda bergen, fiskebåtarna i hamnen och det halvbyggda konserthuset utan byggjobbare – pengarna tog slut. Ny finansiering väntar, både konserthuset och Island.

_________________________________________________________________________

KRONAN KNÄCKTES NÄR BANKERNA FÖLL

I slutet av september och början av oktober 2008 kollapsade alla de isländska bankerna Kaupthing, Islandsbanki och Landsbanki. De förstatligades, men eftersom bankerna var alldeles för stora för ön med 300 000 invånare knäcktes landet, och den isländska kronan, under deras tyngd.

Bankerna delades snabbt upp i gamla (utlandsdelarna) och nya (de inhemska delarna) i ungefär proportionen 60-40. Sedan har tillgångar skyfflats lite fram och tillbaka mellan de nya och gamla bankerna. Just nu har ingen överblick över hur de tre bankerna ser ut. En revision ska visa hur balansräkningarna faktiskt såg ut i oktober och hur de såg ut sista mars.

När uppdelningen skedde var Storbritannien snabbt med att använda sina antiterrorlagar mot nya Landsbanki för att frysa tillgångarna och rädda brittiska sparares pengar i de högräntekonton som marknadsfördes under namnet Icesave. Nya Landsbanki kan därmed inte göra utlandsbetalningar och få vill göra affärer med banken.

De gamla bankerna ägs av långivarna och tillgångarna ska säljas ut så att kreditorerna kan få tillbaka en del pengar. Men i särskilt Landsbanki är det tveksamt om försäljningarna ens räcker till att täcka insättningarna. Insättarna är prioriterade fordringsägare. De oprioriterade kreditorerna lär inte få något alls.

Huruvida bankerna tagit över panter från isländska bolag som gått omkull är oklart. Det pågår också en utredning om huruvida oegentligheter har förekommit i bankerna.

Mats Josefsson har även träffat dem som var vd:ar för bankerna när de gick över styr.

– Jag vill höra deras historia och när det stod klart för dem att det inte skulle hålla längre. De är klart försiktiga med att säga vad de visste.

Numera heter cheferna Finnur Sveinbjörnsson, vd för New Kaupthing, Asmundur Stefansson, vd för New Landsbanki och Birna Einarsdottir, vd för Islandsbanki (Glitnir har tagit tillbaka sitt gamla namn Islandsbanki för den nya delen).

Det stora problemet för Island just nu är kronan.

– Det stora osäkerhetsmomentet är vad det ska vara för kurs på kronan, säger Mats Josefsson.

IMF har beslutat om valutakontroll för att hjälpa kronan att överleva. Det är inte fritt fram att föra pengar till och från Island. Men islänningarna får växla till sig resevaluta om de kan visa upp en flygbiljett.

_________________________________________________________________________

Grillar i snöstorm

Ålder: 62.

Tjänar: “Vi klarar oss.”

Bor: I Reykjavik, snart i Uppsala.

Familj: Hustrun Britt, sönerna Martin, 30 och Viktor, 26.

Utbildning: Pol mag,

Uppsala universitet.

Karriär: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Finansinspektionen, IMF. För IMF har han rett ut bankkriser i Litauen, Ryssland, Thailand och Turkiet samt sysslat med bankfrågor i Kina, Egypten, Libanon, Filippinerna och Surinam samt på Cypern.

Fritid: Torpet utanför Hedemora och utförsåkning. Minst 14 dagar varje vinter åker hela familjen skidor tillsammans.

Gillar: Att grilla utomhus året om, även i snöstorm.