Investeringschefen: Osäkerhet är det värsta marknaden vet

När Affärsvärlden pratar med Jon Arnell, investeringschef på Max Matthiessen, tar samtalet avstamp i Riksbankens dubbelhöjning av räntan i juni. Jon Arnell menar att även om höjningen givetvis är intressant var den också väldigt väntad. Han menar dock att valutakursen pekar på att marknaden ifrågasätter om man inte borde agera kraftigare.

“Om man tittar på hur SEK:en har utvecklats efteråt, att den har försvagats, tyder det om något på att marknaden tycker att man borde göra mer. Då tycker jag att man kanske kan sätta ett frågetecken på om det här är tillräckligt. Så som Riksbanken uttryckte sig ska man göra väldigt mycket här och nu och sedan avvakta redan i början av nästa år. Och jag tror att det råder ganska mycket osäkerhet kring det, om det räcker eller om man behöver någon mer räntehöjning i närtid”, säger han.

Och det är just osäkerheten som marknaden inte gillar.

“Det värsta marknaden vet är osäkerhet, och när vi inte vet vad vi ska ta fasta på. Där befinner vi oss just nu”, säger han och efterfrågar mer tydlighet kring vad centralbankerna kommer att göra, och var kommer räntan att toppa.

Han tror dock att Riksbanken kommer att höja i linje med vad marknaden förväntar sig, det vill säga 50 punkter i september och sedan ytterligare räntehöjningar en bit in i 2023. Samtidigt pekar han på att Riksbankens agerande kan ställas i relation till den amerikanska centralbanken Federal Reserve, där marknaden först snabbt prisade in väldigt många räntehöjningar för att sedan gå åt andra hållet och prisa in räntesänkningar. De snabba svängningarna menar han pekar på den väldigt höga osäkerheten.

Att man nu prisar in räntesänkningar beror på att man ser en recession i korten, och Jon Arnell är frågande till hur mycket Riksbanken kommer att kunna höja givet den utveckling som sker globalt.

Estimatrevideringar efter kvartalsrapporterna

För utvecklingen framöver blir kommande inflationssiffror blir otroligt viktiga. Utöver detta är arbetsmarknadens utveckling central, menar han, tillsammans med vinsterna i bolagen. Här väntas den höga osäkerheten som dröjer sig kvar i marknaden under den närmsta månaden slå mot vinsterna.

“Jag förväntar mig att vi tar ett kliv tillbaka, det vill säga att vi får estimatrevideringar efter kvartalsrapporterna. Än så länge har ju bolagen vittnat om ganska positiv utveckling och det är starka orderböcker vi ser, och lageruppbyggnad, säger han och fortsätter:

“Nu har efterfrågan fallit tillbaka så vi kommer få en lageruppbyggnad, vilket kommer innebära att man får börja rea ut saker och ting. Det i sin tur kommer trycka ner inflationen. Så fokus blir vilka som har lyckats behålla marginalerna, vad man säger om framtiden och hur varuförsörjningen ser ut framåt.”

Allt är dock inte dystert. Om inflationen tar ett kliv bakåt och centralbankerna tar ett litet kliv tillbaka från att vara så hökaktiga kan vi emellertid få en bättre aktiemarknad framåt. Och mycket negativt är redan inprisat i kurserna.

“Jag tror att en hel del är inprisat, i alla fall någon form av mjuk lågkonjunktur eller recession”, säger Jon Arnell, och fortsätter:

“Vi väntar snarare på bekräftelse i form av negativa nyheter, vilket kan vara något positivt. Det vill säga att om vi ser att konjunkturen viker ner och det är det marknaden väntar sig, då kan man ta fasta på det och man kan börja räkna på någonting. Det är också viktigt vad bolagen säger. Nu tänker marknaden recession, men bolagen har inte bekräftat det än så länge och vi har historiskt inte haft någon lågkonjunktur om vi inte också haft nedrevideringar i vinsterna hos bolagen. Så det är en viktig parameter framåt.”