Intervju: Icke-riskkapitalisten Alexander Bard

Riskkapitalist vill han inte kalla sig, men även Alexander Bard har ägnat sig åt att finansiera företagsbyggande. Men han är snarare entreprenör, en gång förföljd av investerare som kastade miljoner efter honom.

– Jag gillar inte ordet riskkapitalist. Jag har aldrig trott på den typ av investerare som sätter in miljoner i ett företag på ett bräde. Min princip har varit att hjälpa entreprenörer med pengar. Lyckas de får de 50 procent av bolaget. Så arbetade Area 26, den internetinkubator som Alexander Bard var med och startade. Att investera i bolag som befinner sig i så tidigt skede låter mer riskfyllt än de flesta andra former av riskkapitalverksamhet, men det har gått bra. – Area 26 är den enda internetkubatorn som inte har en enda konkurs bakom sig, berättar han stolt. Han har också varit med och startat närverket interesting.org, som fungerar som en länk mellan företag och kreativa individer. Interesting.org har till syfte att koppla ihop företag med personer som har bra idéer. Att han befinner sig i samma bransch som sin bror håller Alexander Bard inte med om. Han ser snarare Area 26 som ytterligare en av alla de idéer han har förverkligat. – Finns det en bra idé så är jag gärna med och driver fram den. Jag gillar att starta företag, säger han. Och det har han gjort i flera omgångar. Han har skrivit musik, arbetat som hästuppfödare och startat interesting.org. För tillfället kallar han sig författare. Idéerna må vara olika, men en sak är viktig oavsett vilket typ av företag man startar, menar Alexander Bard. – Ansvarskänsla. Det svåra är inte att starta ett företag, det är att hålla det vid liv. Man måste som entreprenör ta ansvar för både bolaget och de anställda. Det gäller såväl nu som under dotcomeran. Mycket är sig likt säger han. Men inte allt. – Skillnaden nu jämfört med för två år sedan är att då kom folk springande efter mig med pengar i handen. Sådana personer tycker jag inte är seriösa. Att många investerar var så oseriösa då, kan skapa problem för Sverige i framtiden, säger han. – Svenska investerare måste lägga större fokus på idédrivna företag. Problemet är att många tog chansen under dotcomeran . De misslyckades och undviker nu att ta risken igen. Enligt Alexander Bard kommer Sverige få problem om landet inte satsar mer på idédriva företag. Västvärlden lever i en så kallad attentionell ekonomi, där fokus flyttas från produktion till försäljning. Då gäller det att hänga med. – Ingenjörsindustri och skogsindustri kan vi. Men det räcker inte i längden. Det skapar inget mervärde i ekonomin. Mervärdet skapas av att marknadsföra och bygga varumärken. – För 30 år sedan låg värdet i att tillverka en glödlampa i fabriken. 80 procent av pengarna gick till tillverkaren. I dag handlar det om försäljning, marknadsföring och varumärkesbyggande till kanske 80 procent. En förklaring till att Sverige ser ut som det gör är att utbildningarna är alldeles för ensidiga, menar han. – På KTH, Chalmers eller andra tekniska högskolor läser man inga humaniora. I framtiden kommer det krävas att en företagsledare har en mycket bredare kunskap. Man måste förstå såväl marknader som kundrelationer. För att göra det krävs att man kan saker som språk och kultur. Ett ytterligare problem med att få igång de idédrivna företagen är att svenskar alltid drar åt samma håll, säger. – Antingen hoppar vi alla ut för stupet eller så har vi alla stoppat precis innan. Alla ska göra samma sak hela tiden.

Lotta Dinkelspiel