INTERNET Sverige erövrar Europa?

Med drygt 42 procent av befolkningen på nätet tillhör svenskarnavärldens flitigaste internetanvändare. Mer än hälften av dessaanvänder internet dagligen. Följaktligen ligger Sverige långtframme i internetmognad och svenskarna har varit tidiga att tatill sig tjänster på nätet. Dessutom har antalet datorer hossvenskarna ökat kraftigt de senaste året tack vare den såkallade personaldatorboomen.Den svenska marknaden har därmed minst lika goda förutsättningaratt utvecklas som den amerikanska. Försprånget borde kunnautnyttjas av svenska företag att expandera utomlands och utmanade amerikanska företagen på nya marknader. De svenska företagenär dock ofta försiktiga och de flesta satsar på sin höjd på ennordisk strategi. Det finns dock undantag. Ett sådant är IconMedialabs grundare, Johan Staal von Holstein, som ska satsa påen ny europeisk portal under namnet Letsbuyit.com.

Onödig kritik

Hittills har uppmärksamheten kring de stora svenskainternetsatsningarna mest handlat om deras förluster. Och vissthar de kostat pengar. Till stor del beror det på missbedömningarom hur man ska tjäna pengar på internet.Det mest uppenbara sättet att tjäna pengar på nätet ärannonsintäkter. Hittills har det mest skapat besvikelse. Även omkakan växer, är det från en mycket låg nivå. Institutet förreklam- och mediestatistik (IRM) räknar med attinternetannonseringen omsätter 374 miljoner kronor under 1999.Det som allt fler sätter sitt hopp till är att handeln överinternet skata ordentlig fart. Enligt Sifo/Relevant Knowledge besökte drygt40 procent av alla svenska surfare någon shoppingplats idecember förra året. Julhandeln på Postens marknadsplats Torgetomsatte tre gånger så mycket som under föregående år.En hämmande faktor hittills har varit svenskarnas tveksamhet attlämna ifrån sig sitt kontokortsnummer, något som inte allsverkar bekymra amerikanerna. De svenska bankerna satsade därförpå det så kallade SET-projektet för säkra betalningar på nätet.Projektet har dock dragit ut på tiden och de flesta börjar nuacceptera den enklare standard, SSL, som gäller i bland annatUSA. Ett visst svinn blir det pris man får betala för attgenerera affärer på nätet. Fördelarna överväger nackdelarna.När handeln väl tar fart, finns det flera sätt att tjäna pengar.Ett är naturligtvis att direkt sälja sina produkter över nätet.Portalföretagen kan ta betalt för så kallade partnerskap medföretag som har produkter att sälja. Ju fler besökare, destohögre pris för partnerskapet.Man kan jämföra med lokalhyran på en etablerad affärsgata.Portalföretagen kan också ta betalt i form av provision för attupplåta plats på sin sajt.Några företag har redan börjat skörda ordentliga framgångar pånätet. Till dem hör Boxman, Bokus och Buyonet, som alla vartidigt ute. Anmärkningsvärt är att de alla är nya i sinarespektive branscher. De traditionella aktörerna har ofta visatsig passiva på internet.

Boxman, Bokus, Buyonet

Svenska Boxman sålde under 1998 CD-skivor för drygt 100 miljonerkronor på nätet, varav det mesta redan kommer från andramarknader än Sverige. Nu väntar ytterligare expansion i Europa.Boxman gick med drygt 40 miljoner i förlust 1998, men väntasmöjligtvis gå med vinst i år eller senast nästa år. Under åretplanerar bolaget att söka sig till aktiemarknaden. Mest sannolikär notering på någon europeisk börs.KF-ägda Bokus är den svenska motsvarigheten till amerikanskaAmazon. Volymerna mer än fördubblades 1998 till 80 miljonerkronor och ytterligare en fördubbling av försäljningen är attvänta i år. Strategin är nordisk och bolaget finns redan iFinland och Danmark. Även här kan en börsnotering bli aktuellunder året.Buyonet har på kort tid byggt upp en kundbas i drygt 120 länder.Affärsidén är att sälja dataprogram via internet där kundensjälv laddar ned programvaran över nätet. Bolaget har blandannat fått försäljningsrättigheterna för Microsofts produkter påden amerikanska marknaden. Nu väntar utvidgning av verksamhetentill andra produkter som går att ladda ner från internet, såsomfilm och musik. 1998 omsatte Buyonet drygt 6 miljoner kronor ochi år förväntas en omsättning på 40-60 miljoner.

Redan starka varumärken

Det finns flera exempel, men dessa företag är pionjärer somsnabbt byggt upp starka varumärken på nätet. Men det blir alltsvårare för nya aktörer att etablera sig. Framförallt är detsvårt och dyrt att märkas i bruset på internet. Här kommer de såkallade portalföretagen in i bilden.Än så länge är det Telia och Posten som dominierar den svenskamarknaden med sin portaler Passagen och Torget. Men de kommersannolikt att få känna av en hårdnande konkurrens fråninternetoperatörer som Tele2 och Telenordia. Deras kunder hamnarju automatiskt på respektive operatörs startsida, vilket gjortatt de seglat upp i toppen bland de mest besökta svenskahemsidorna. Tele2 och Telenordia har alla mer än en miljon besökare imånaden tack vare framgångarna med internetabonnemang. Detgäller förstås även Telia. Hittills har operatörerna varitdåliga på att utnyttja denna tillgång, men de börjar vakna tillliv. Bland annat kommer Tele2 starta en ny portal inom kort.Telia går åt andra hållet och kommer börja använda Passagen somstartsida för sina internetkunder. Passagen kommer därförantagligen att dra ifrån ytterligare i toppen.

Sverigetoppen

De största svenska internettjänsterna, dec 1998.

Besökare tusentalPassagen 1.368Tele2 1.162Telia 1.108Telenordia 1.020Aftonbladet 851Torget 834Evreka 711Spray 413Sveriges Television 402Yahoo Sverige 377Källa: Sifo Interactive Media/Relevant Knowledge