Internationell expert om City Gross-affären: ”Min gissning är att den stoppas”

I förra veckan blev det offentligt att Axfood vill köpa resterande delar av City Gross från Bergendahls. Prislappen är satt till två miljarder kronor. Idag äger Axel Johnsons dagligvarujätte 10% av bolaget.

Köpet är en bomb på en marknad som ofta anklagas för att vara cementerad till ett fåtal spelare. Tillsammans får Axfood och City Gross omkring 25% av marknaden. Men först ska affären prövas av myndigheterna.

“Vi ska pröva om förvärvet påtagligt hämmar en effektiv konkurrens. Och det ska vara i hela landet eller en avsevärd del av det”, säger Maria Ulfvensjö Baltatzis som är enhetschef på Konkurrensverket.

“Kommer bli väldigt tufft”

Men det är långt ifrån säkert att affären kommer att godkännas. Det menar Ali Nikpay, som är en av Europas främsta jurister på konkurrensområdet och har särskild insyn i just dagligvarubranschen.

Han tippar att affären kommer bli stoppad.

“Om det inte finns väldigt tydliga bevis på att den inte skadar konkurrensen.”

Ali Nikpay drar paralleller till ett ledande referensfall på området. 2018, innan Storbritannien lämnade EU, ville Storbritanniens näst största livsmedelskedja Sainsbury’s gå samman med den tredje största, Asda.

“I Storbritannien stoppades Sainsbury’s/Asda-affären trots att det fanns många bevis som visade att affären skulle gynna konsumenterna och att marknaden var mycket konkurrensutsatt.”

“Sverige har en liten ekonomi och har sannolikt en mindre konkurrensutsatt marknad, så det kan vara ännu svårare”, säger Ali Nikpay, som är global chef för konkurrensrätt på Gibson, Dunn & Crutcher och representerade Asda i målet.

Upp till bevis – för parterna

De processer som konkurrensmyndigheterna i olika EU-länder använder är relativt likvärdiga. I större affärer, som i fallet med förvärvet av City Gross, behöver köparen skicka in en anmälan till Konkurrensverket.

“Bedömningarna har blivit alltmer lika eftersom myndigheterna gör liknande konkurrenstester. Det görs för att se om koncentrationen påtagligt hämmar en effektiv konkurrens och ger upphov till eller stärker en dominerande ställning”, säger Maria Ulfvensjö Baltatzis.

Om marknadsandelen för köpare och säljare överstiger 20%, som i det här fallet, väntar sedan mer inhämtning av information från andra berörda aktörer, som kunder och leverantörer. Även konkurrenter får ge sin bild.

“Utifrån det testar man de uppgifter som parterna givit och gör vanligtvis ganska avancerade ekonomiska analyser som syftar till att utläsa risken för till exempel höjda priser. Först därefter fattar man ett beslut”, säger Ali Nikpay.

I prövningen lär mycket av bevisbördan hamna på Axfood, enligt Ali Nikpay.

“I det nuvarande politiska och ekonomiska klimatet måste myndigheten ha väldigt goda skäl för att låta en sån här affär gå igenom. Utgångspunkten kommer vara att det är skadligt för konsumenterna”, säger han och tillägger:

“Frågan är om parterna kommer ha argumenten och bevisen för att den inte är det. Min gissning är att det kan bli tufft.”

Sverige inte lika hårda

Hur hårt myndigheterna går fram skiljer sig dock åt i Europa. Sverige och andra nordiska länder har inte rykte om sig att ha särskilt tuffa myndigheter, menar Ali Nikpay.

Sedan några år tillbaka är de anglosaxiska konkurrensverken betydligt hårdare, drivna av ny akademisk forskning från USA som visar att koncentrationsnivån i många industrier är för hög, och till nackdel inte minst för svaga konsumenter.

“EU-kommissionen har dock blivit betydligt tuffare, på samma sätt som USA och Storbritannien har blivit”, säger han.

“Extremt tungt vägande skäl”

Oavsett land måste det finnas “extremt tungt vägande skäl” för att en affär av det här slaget ska gå igenom, enligt Ali Nikpay, som länge arbetat med frågorna i både Bryssel och London.

Tungt vägande skäl kan vara att kedjorna inte överlappar varandra geografiskt. Att de vänder sig till olika kundsegment, som hög- eller låginkomsttagare. Eller att uppköpskandidaten har ekonomiska problem.

Det sista skälet skulle kunna vara tillämpligt på City Gross-affären, då bolaget går med förlust. Men enligt Ali Nikpay är det mycket svårt att få affärer godkända på den grunden. Parterna måste inte bara visa att det förvärvade bolaget sannolikt skulle gå i konkurs utan affären, men också att det inte finns en bättre lämpad köpare.

“Alla dessa undantag måste vara väldigt tydliga. Det får inte bara gå lite dåligt för uppköpskandidaten, till exempel”, säger Ali Nikpay.

Har prövats tidigare

Att säljaren i princip måste stå på randen till konkurs för att det skälet ska prövas är en bild som Maria Ulfvensjö Baltatzis på Konkurrensverket delar. Hon påpekar också att det är väldigt ovanligt att det ens blir en prövning.

“Vi prövade det när Arla gick ihop med Milko, då det under utredningens gång stod klart att Milko var väldigt illa ute ekonomiskt”, säger hon och tillägger:

“I analysen bedömde vi att alla de tillgångar som Milko hade inte behövde tillfalla Arla om de gick i konkurs. Det fanns intresse för ett mejeri som Milko hade i Hedemora, och vissa varumärken, vilket slutade med att Arla åtog sig att sälja dem.”

Något som talar till Axfoods fördel är också hur Konkurrensverket har agerat vid tidigare förvärv inom livsmedelsbranschen. Det är också en faktor som andra experter lyft fram.

När Axfood-ägda Dagab 2021 förvärvade Bergendahls grossistverksamhet landade Konkurrensverket förvisso i krav på åtaganden från köparen sida, men köpet gick ändå igenom.

Innan förvärvet av Bergendahls är den senaste större affären i sektorn som Konkurrensverket prövade Coops förvärv av Netto 2019. Det kunde genomföras utan åtgärd.

Läs också: Axfood: City Gross blir en munsbit

Läs också: Bergendahls VD om CityGross-affären: ”Ska inte sälja björnen innan den är skjuten”