INNOVATIONER: Den nya tidens innovatörer

Den ensamme innovatören, eller den lilla utvecklingsgruppen, harsina starkaste konkurrensfördelar i skapelsefasen av eninnovation. Efter fem-sex års utvecklingsarbete ingår många småinnovationsföretag en allians, börsnoterar sig eller säljer sinplanta till ett större företag.

Så här skapas de allra flesta framgångsföretagen idag, i Sverigesåväl som i utlandet. Det här är den nya innovationsmodellen.Dagens innovatör står alltså inte inför valet mellan att slitaett helt liv för att bli miljardär, som Ingvar Kamprad, elleratt bli välbetald tjänsteman på ett storföretags FoU-avdelning.Han kan istället satsa några år efter studierna på att utvecklaen egen idé, i förhoppningen om att kunna bli välbärgad på attsälja sin planta. Misslyckas projektet återstår inte ett liv iarmod, utan vägen till fast anställning i något resursstarktföretag står fortfarande öppen.

Det är denna nya trend som får så många tekniker i USA attstarta innovationsföretag idag.

Även i Sverige har det börjat gro. Nu finns det rika möjligheteratt skaffa kapital till groddföretag, och marknaden för attsälja färdiga utvecklingsprojekt saknar tidigare motstycke.Flera stora sektorer – informations-, bioteknik- ochutbildningsbranscherna – upplever dessutom en gründerzeit sominte står det sena 1800-talet efter. Små innovationsföretag idessa branscher emitteras på börsen till fantasipriser, och detfinns till och med ett par börslistor för små plantor. Kanskesitter svenskarna redan nu mitt i en innovationsflod, somradikalt kommer att förändra bilden av svenska storföretag iframtiden.

Dynamiken och upphettningen märks även i striden om patenten,som har hårdnat betydligt. Internationella storföretag sökerintressant teknik över hela världen. Och yrket patentingenjörtidigare något för saktmodiga från de tekniska högskolornahåller på att segla upp som ett arbete i klass medstrategikonsult, affärsjurist eller finansanalytiker. Historiskthärrör de flesta av de större svenska innovationerna frånstorföretagen. Det visar en studie av Chalmersforskarna OveGranstrand och Sverker Alänge. De har byggt på ett urval av de100 ekonomiskt mest framgångsrika innovationerna, och analyserathur de växt fram. Studien visar att 70 av de utvalda hundrainnovationerna härrör från storföretag.

Forskarna har dock inte funnit någon avgörande skillnad ilanseringstakt mellan stora och små företag. Storföretag haruppenbarligen lärt sig att arbeta som småföretag, och småföretagär mer uppbundna till stora företag än man tror.

Av de små snabbväxande företagen, som tagit fram återstoden avinnovationerna, förvärvas hälften ganska snart av någotstorföretag. I de fall storföretaget försäkrat sig om gottsamarbete med det uppköpta entreprenörsföretagets ledning,resulterar fusionen i snabbare tillväxt än förut. I de relativtfå fall entreprenören säljer för att ägna sig åt golf och bad,går det i allmänhet sämre.

Det verkar alltså vara en fördel om ett fristående litet,flexibelt företag tar hand om en innovation under de förstautvecklings- och lanseringsåren. Det är inte så konstigt;osäkerhet och experiment hanteras ofta bäst i små, flexiblaenheter. Storföretagets organisation är ofta ett hinder i detskedet.

VILDVUXNA PLANTORAtt de flesta storföretag ändå inte skickar ut sina innovatöreri frihet beror nog på risken att hamna i strategisk budgivningom den utskickade plantan med någon av konkurrenterna. En plantasom fått växa fritt kan nämligen bli ohyggligt dyr att köpatillbaka om den utgör den sista pusselbiten i ett större spelantingen för storföretaget självt eller för någon av desskonkurrenter.

Det är sannolikt denna mekanism som har drivit upp priset på småutvecklings- och forskningsbolag i hela världen, och inte någrahägrande storvinster långt in i framtiden.

Handeln i innovationsföretag handlar alltså inte bara om atthitta framtida Microsoft eller Hennes & Mauritz, utan oftare omatt hitta sådant som Microsoft eller Hennes & Mauritz måste köpaupp för att komma vidare.

En svaghet i dagens trender och mönster kan vara den nyafrälsningsläran koncentration till kärnverksamheten till varjepris. De riktigt kraftfulla innovationerna uppstår nämligen oftastrax utanför den konventionella gränsen för ett företagskärnverksamhet. Det är inte riskfritt att skjuta ut projekt sominte självklart passar in i dagens kärnverksamhet – eftersomföretaget riskerar att förlora sina utvecklingsmöjligheter. Åandra sidan bidrar koncentrationsstrategin till att det bildasen marknad för att föra över utvecklingsverksamheter tillmiljöer där de kanske passar bättre än i storföretagens periferi.

Det är lätt att överdriva betydelsen av produktinnovationer försysselsättningen. Men om Sverige de senaste decennierna hadevarit lika bra som de bättre länderna i OECD, skulle det finnasytterligare 100.000 jobb i s.k. tillväxtindustrier. De skulle iså fall inte varit fråga om ett nettotillskott, eftersom de nyajobben förutsätter en viss avrustning i den etablerade gamlaindustrin och framför allt den offentliga sektorn. Så sent som1989 hade alla svenskar som ville arbeta ett jobb. Det fannsinte plats för några nya skjortor i den garderoben, om intenågra gamla lyftes ut.

STRUKTURBESVÄRDet finns fler strukturella faktorer som tidigare har motverkatett växthusklimat för innovationer i Sverige:Svenska storföretag har sannolikt haft goda skäl att vara nöjdamed de områden, som de exploaterat. Under perioder, då kronanvarit svag (1950-56, 1982-86 och 1992-) har det lönat sig attplöja i gamla fåror, och under kriserna har det inte funnitskraft för mycket annat än processutveckling. Stop-and-go fårlätt sådana konsekvenser, medan ett jämnare kostnadstryck som iTyskland och Schweiz tvingat fram mer av nya produkter ochsatsningar på tillväxtområden.

Det har genererats för få nya småföretag, byggda på innovationer.Det kanske viktigaste skälet är att de svenska storföretageninte varit tillräckligt intresserade av att köpa upphalvlanserade innovationer utifrån. När innovatörerna sålt tillutländska företag, har det inte setts med blida ögon. Svenskplatt TV-skärm lämnar landet är en typisk tidningsrubrik pådetta tema. Innovatörskarriären har setts som lång och osäker.Alternativet för tekniker och marknadsförare att ta ettvälbetalt jobb i ett storföretag har ofta varit bättre.

Vidare har det betraktats som fult att forskare och näringslivhar haft ett nära samarbete. En och annan potentiell innovatörhar säkert blivit kvar som universitetslärare, eller i annanstatlig tjänst, av omsorg om sin heder. Fattig, hederlig ochkanske en smula avundsjuk, har han därefter misstänkliggjortkollegor som bolade med Mammon.

Allt detta är nu historia. Sverige har fått ett nyttinnovationsklimat.