Ingves hårda dom över Swedbank

312 miljarder i kreditförluster och röda siffror för alla de fyra storbankerna under både 2009 och 2010. Det är Riksbankens värsta scenario i det stresstest som publicerades i förra veckans stabilitetsrapport.

När Riksbankschefen Stefan Ingves presenterade sitt stresstest för de svenska storbankerna förra veckan bekräftade han indirekt de spekulationer om Swedsbank som florerat i pressen och på aktiemarknaden ända sedan i höstas – nämligen att skattebetalarna till syvende och sidst kan få gå in som aktieägare för att rädda banken. Stefan Ingves målade upp en bild som många har haft svårt att ta till sig, att den svenska banksektorn står inför enorma kreditförluster – och inte bara i Baltikum.

Medan Riksbankens huvudscenario ger de fyra svenska storbankerna kreditförluster på 170 miljarder kronor i år och nästa år, blir kreditförlusterna mer än 300 miljarder kronor i Riksbankens värsta scenario, det vill säga stresstestet. Stefan Ingves huvudscenario utgår från att fallet i världsekonomin bromsas upp i slutet av 2009 och att en återhämtning sedan kommer, medan stresstestet, som ger detaljerade siffror för varje bank, bygger på antagandet att recessionen blir längre med långt värre konsekvenser för bankerna.

Riksbanken skriver att tidigare erfarenheter visar “att ekonomiska nedgångar i kombination med finanskriser kan bli både djupare och mer långdragna än vad som ursprungligen prognostiserats”.

Stresstestet tar dock inte hänsyn till att bankerna under de två åren skulle agera för att förbättra sitt läge “genom att försöka minska sin balansräkning för att frigöra kapital eller genom att resa nytt kapital på ett tidigt stadium”. (Swedbank har redan sålt en del bankkontor till lokala sparbanker, vilket frigör kapital, och kan mycket väl komma att avisera en nyemission tidigt.)

Man ska också komma ihåg att ett stresstest är till för att se hur mycket elände bankerna klarar av och därför kan vara tilltaget i överkant. Ändå förskräcker siffrorna.

I stresstestet får Nordea kreditförluster på sammanlagt 118 miljarder i år och nästa år. För Swedbank är motsvarande siffra 75 miljarder, SEB landar på 71 miljarder och Handelsbanken på 48 miljarder.

Det kan te sig som om delstatliga Nordea ligger sämst till, men så är inte fallet. Eftersom Nordea är nästan lika stor som de tre andra bankerna tillsammans har banken också mer så kallat primärkapital, det vill säga kärnan i det egna kapitalet. Investerare runtom i världen tittar numera på primärkapital när de vill se hur solvent en bank är, med andra ord hur mycket eget kapital som finns som stabilt fundament i botten.

I Riksbankens stresstest får Nordea en primärkapitalrelation (primärkapital i procent av riskvägda tillgångar) på 8,1 procent i slutet av 2010, medan Handelsbanken ligger snäppet bättre till på 8,3 procent. Handelsbanken har dock mest så kallat hybridkapital (olika former av långa lån) i sitt primärkapital, medan Nordea har minst av de fyra svenska storbankerna. Hybridkapital anses ofta vara sämre än stamaktier som primärkapital.

De stora förlorarna i Riksbankens stresstest är dock SEB, på 6,9 procent i primärkapitalrelation i slutet av nästa år, och framför allt Swedbank på 4,8 procent. Anledningen är att de båda har stora verksamheter i det skakiga Baltikum. Regionen väntas stå för nästan 40 procent av kreditförlusterna i testet.

Även om alla banker därigenom klarar lagkravet på minst 4 procent så ligger gränsen för vad marknadsaktörerna numera accepterar för att en bank ska kunna låna upp pengar snarare runt 10 procent. Det var för att nå den gränsen Swedbank, SEB och Nordea gjorde nyemissioner och tog in mer kapital i vintras. Swedbanks eget mål är 8,5-9 procent.

Primärkapitalrelationen är en rörlig materia eftersom värdet av de riskvägda tillgångarna kan fluktuera. Marknadsaktörer kan därför oroa sig för att Swedbanks primärkapitalrelation rätt vad det är dippar under 4 procent. Swedbank behöver alltså en betydligt större buffert än 0,8 procentenheter.

Riksbanken skriver att det “värsta scenariot skulle kunna få följdeffekter för bankerna i form av till exempel finansieringsproblem och sänkta kreditbetyg”. Med andra ord skulle bankernas upplåning bli rejält mycket dyrare och svårare att genomföra.

Bankerna skulle också riskera problem med sin likviditet. “Omkring hälften av bankernas marknadsfinansiering förfaller inom ett år”, skriver Riksbanken som i sitt mörka scenario befarar att den förtroendekris som under hösten har ställt till med elände för bankerna kan ta ny fart.

Men tillbaka till kapitalsituationen. Att hamna på en primärkapitalrelation på drygt hälften av sitt eget mål vore alltså rena mardrömmen för Swedbank. Banken skulle behöva göra ännu en nyemission.

“Inträffar ett scenario liknande det i stresstestet skulle bankerna därför sannolikt behöva öka sitt kapital genom att emittera stamaktier. Om tillgången till privat kapital i ett sådant läge skulle vara begränsad finns det möjlighet att staten skjuter till kapital från stabilitetsfonder”, skriver Riksbanken.

Medan både SEB och Swedbank skulle behöva ta in kapital om Riksbankens värsta scenario skulle inträffa är skillnaden stor på ägarsidan. SEB har en stark storägare i familjen Wallenbergs investmentbolag Investor. Swedbank har inga starka storägare – huvudägaren Folksams vd Anders Sundström har tidigare sagt att försäkringsbolaget inte vill gå in med mer kapital. Återstår svenska skattebetalare.

Finansminister Anders Borg har tidigare sagt att han håller hårt i pengarna för att kunna hjälpa svenska banker i Baltikum. Och nu skriver Riksbanken alltså om statliga stabilitetsfonder.

Summa summarum lutar det åt att staten får gå in med pengar i Swedbank om Riksbankens värsta scenario skulle inträffa. I så fall kan vi få se att Swedbank delas upp i en “dålig bank” i Baltikum, som får rekonstrueras, och en vanlig bank i Sverige – något det under en längre tid spekulerats om bland marknadsaktörer.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Spotlight Stock Market