Ingves: Den svenska konjunkturen förbättras

Myndighetens prognoser förblir dock osäkra, i synnerhet på ett par års sikt, konstaterar Stefan Ingves.

Riksbankschefen poängterar att prognosen som alltid bygger på osäkerhet om förutsättningarna för penningpolitiken under de närmaste åren. Bland de faktorer som bidrar till osäkerhet tar Stefan Ingves upp Ukraina-konflikten, den europeiska centralbankens översyn av bankers tillgångar och hur andra länders penningpolitik kommer att utveckla sig.

Vidare nämner han osäkerheter på hemmaplan, såsom vad som ligger bakom den låga inflationen, liksom omfattningen och effekterna av kommande åtgärder för att dämpa utvecklingen av bostadspriser och skuldsättning.

“Min uppfattning är att vi nu befinner oss i ett läge där penningpolitikens förutsättningar kanske rentav är ännu mer osäkra än vad de brukar vara”, säger Stefan Ingves.

Han förklarar även hur han menar att man bör ta sig an osäkerheten i det penningpolitiska beslutsfattandet. En självklar åtgärd är att försöka skaffa sig mer kunskap om källorna till osäkerheten.

“Svårigheten att siffersätta allt man behöver ta hänsyn till gör att penningpolitiken inte kan bli exakt ingenjörskonst utan mer av riskhantering där man lägger särskild vikt vid att undvika de riktigt allvarliga negativa scenarier som man har möjlighet att påverka med penningpolitiken”, resonerar Ingves vidare.

Den låga inflationen som Sverige har i dag avspeglar enligt riksbankschefen att det har varit en svag konjunkturutveckling i Sverige och i omvärlden.

“I det svaga konjunkturläget har företagen upplevt det som svårt att föra över sina ökade kostnader till högre priser till konsumenterna. Men allt eftersom konjunkturen stärks och efterfrågan stiger ökar företagens möjligheter att höja priserna, vilket bidrar till en högre inflation. Vi räknar med att detta ska ske i och med att konjunkturen i omvärlden stärks de kommande åren”, uppger Ingves.

Världen går nu dock i viss otakt, noterar han.

“Samtidigt som  signalerna från USA är starka, omgärdas utvecklingen i euroområdet av orosmoln, vilket vi kan se i förtroendeindikatorer som till exempel inköpschefsindex i tillverkningsindustrin”, uppger Stefan Ingves.

Att förtroendet i euroområdet har dämpats beror troligen på en ovanligt stor osäkerhet om vart utvecklingen är på väg, bland annat på grund av konflikten i Ukraina och kvardröjande frågetecken kring de europeiska bankernas balansräkningar.

“Det statsfinansiella läget är inte heller helt klart i alla länder. Men när den här osäkerheten lagt sig kan det bli lite mer fart på utvecklingen också i euroområdet eftersom vi samtidigt räknar med en fortsatt mycket expansiv penningpolitik, en allt mindre åtstramande finanspolitik, och en allt bättre fungerande kreditgivning där”, fortsätter Stefan Ingves i talet.

Att efterfrågan från Sveriges viktigaste handelspartners just nu är ganska svag bidrar till att dämpa tillväxten i Sverige. Däremot har de svenska  hushållens efterfrågan utvecklats positivt. De senaste åren har hushållens inkomster ökat i god takt, och konsumtion och bostadsinvesteringar har utvecklats starkt.

“Sedan vår senaste prognos i början av september har ny reviderad BNP-statistik för det andra kvartalet visat en något högre BNP och en något starkare utveckling av konsumtion och investeringar än vi hade anledning att förvänta oss utifrån den preliminära statistiken”, lyfter riksbankschefen fram.

Sysselsättningen har också stigit en del sedan årsskiftet och om konjunkturen stärks som Riksbanken räknar med fortsätter efterfrågan på arbetskraft att stiga.

“Då sjunker arbetslösheten tillbaka och sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsatta som andel av befolkningen, når ungefär samma nivå som före finanskrisen. När arbetsmarknadsläget förbättras, får vi också gradvis högre löneökningar”, uppger Stefan Ingves.

nullnull