Inget klös i EU:s tiger

425 euro, viskar han tyst som om det egentligen skulle vara på tok för låg hyra för rummet.

Men de sämre tiderna har gjort att rummet, som i stort sett bara rymmer en dubbelsäng, långt ifrån är lika lättuthyrt som för bara två år sedan. Trots att hyran under samma period har sänkts med 30 procent.

På Dublins gator är det tätt mellan skyltarna om utförsäljning. Utöver massiv rea på kläder finns resväskor, köksapparater, böcker med mera till vrakpris. Butiker vill bli av med det mesta till vilket pris som helst och restauranger erbjuder recessionspriser på öl och mat.

Det märks tydligt att Irland har det extremt tufft ekonomiskt och är ett av de länder som drabbats absolut värst av nuvarande finanskris. Inhemska medier rapporterar dagligen om detta samt om problemen i landets banksystem och varslen duggar tätt.

Ekonomin står naturligtvis högst upp på dagordningen för landets regering. En ökad arbetslöshet i kombination med en fastighetskrasch har medfört en kraftigt minskad skattebas. Under fjolåret uppgick budgetunderskottet till 13 miljarder euro och i år väntas underskottet öka till 20 miljarder, eller dryga tio procent av BNP. Än så länge har premiärministern Brian Cowen kommit med förslag som enbart täcker två miljarder av underskottet.

– Det är bra att marginalskatten inte höjts ännu, då det kan leda till ytterligare kontraktion. Dessvärre kommer det nog att krävas framöver, säger Paul Scanlon, lektor i nationalekonomi vid Trinity College Dublin.

Kreditmarknaden har dragit öronen åt sig och Irland får, jämte Grekland, betala högst ränta av samtliga 16 euroländer, runt 5,5 procent, Tyskland betalar som jämförelse runt 3 procent. Det högre ränteläget gör naturligtvis inte saken bättre, särskilt inte som Irland kommer att behöva låna 47 miljarder euro i år, enligt kreditvärderingsföretaget Fitchs beräkningar. Det har till och med ryktats om att Irland planerar att söka hjälp hos IMF.

För bara två år sedan var läget det totalt motsatta, Irland seglade då upp som tvåa på EU:s BNP per capita-lista, näst efter Luxemburg. Landets BNP växte under åren 2003 till 2007 med 4,5 procent årligen i snitt. Ekonomer försökte överträffa varandra vad gällde lovord om Irland och medier myntade uttrycket “the Celtic Tiger”.

Tigerns födelse. Det irländska ekonomiska miraklet hade kommit snabbt. Så sent som på 1980-talet var Irland ett av Europas fattigaste länder. 1982, 1983 och 1986 var BNP-tillväxten negativ.

– När jag erhöll min examen från Trinity College 1983 undrade jag om jag skulle få något jobb och om jag skulle få det på Irland, säger Ryanairs vd Michael O’Leary.

På 1980-talet var det vanligt att akademiker tvingades emigrera för att få jobb och en tiondel av landets befolkning flydde landet under decenniet. Arbetslösheten uppgick som mest till närmare 20 procent. Därefter började ekonomin växa kraftigt och mellan 1990 och 2000 fördubblades landets BNP. Tigern hade fötts.

– Vid mitten av 1990-talet växte en rad amerikanska it-bolag enormt till följd av dotcomyran och utvecklingen som skedde när folk började använda internet, mobiltelefoner med mera. Bolag som Hewlett Packard, Intel, Microsoft, Dell och Oracle valde då Irland som europeisk plattform, förklarar Antoin Murphy, professor i ekonomisk historia vid Trinity College Dublin.

Den låga bolagsskatten, det gynnsamma löneläget, en ung och engelsktalande befolkning samt landets geografiska läge gjorde att dessa bolag valde just Irland som europeisk bas. Enligt en artikel i Financial Times skapades då vart femte jobb i EU-området på Irland, trots att landet bara har fyra miljoner invånare. Men när it-bubblan sprack tappade även Irlands tillväxt fart. Fast landet skulle snart ta fart igen, med en ny raketmotor.

Byggtigern. – Tittar du på investeringarna i landet så ser du att 80 procent av investeringarna i landet under 2007 – 40 miljarder euro – skedde inom byggsektorn, motsvarande 25 procent av bruttonationalinkomsten, säger professorn Antoin Murphy.

År 1999 anslöt sig Irland till EMU genom att göra det irländska pundet till en direkt undervaluta till euron, som infördes fullt ut först 2002. Ränteläget i mitten av 1990-talet hade varit relativt högt, men inför valutareformen föll räntorna kraftigt till nivåerna för övriga euroländer.

Och som i andra länder gav detta ett tryck uppåt på fastighetspriserna. Men det var inte förrän 2002, då det blev möjligt för privatpersoner att låna till 100 procent av köpeskillingen, som fastighetsboomen inleddes på allvar.

– Initialt var det bara riktiga höginkomsttagare som accepterades för 100 procents belåning, men till följd av ökad konkurrens lättades det successivt på kraven och 2005 var det relativt lätt och få 100 procents belåning. I dag är det dock omöjligt att få sådan finansiering, säger Pamela Murphy, doktorand i nationalekonomi vid Trinity College Dublin.

Fastighetsboomen skapade en bygghausse som var huvudorsaken till att tigern reste sig igen. Under såväl 2006 som 2007 växte BNP med över 5 procent. Hettan dessa år kan mätas i mängden fastighetsaffärer i landet, som rakade i höjden. År 2006 toppade antalet på 90 000, för att året därpå falla till cirka 78 000.

Under 2008 väntas den siffran ha fallit till 47 000 affärer och investeringarna inom byggsektorn ha minskat med närmare en tredjedel till 28 miljarder euro från 39 miljarder, enligt färska siffror från den irländska centralbanken. I år förväntas investeringarna i byggbranschen uppgå till 18 miljarder euro, alltså mindre än hälften jämfört med 2007.

– Trots allt kan det vara en optimistisk uppskattning från centralbanken, säger Antoin Murphy.

Banktigern dör. En fastighetsbubbla, uppblåst av lättsinnig lånepolitik, är illa nog när den spricker. När den dessutom sammanfaller med en global kreditkris som den vi har sett de senaste ett och ett halvt åren blir konsekvensen brutal.

Den irländska banksektorn är den kanske hårdast drabbade i hela Europa.

Redan innan krisen tog vid, under 2006, hade såväl AIB, Bank of Ireland som Anglo Irish hög belåningsgrad. Bank of Ireland hade då en relation mellan skulder och eget kapital på 29 gånger, motsvarande siffra för Anglo Irish var 26 och för AIB 17. Samtliga dessa tre banker har nu hamnat i knipa. Anglo Irish har redan förstatligats medan de två andra behöver mångmiljardstöd.

I tisdags i förra veckan beslutade staten att hjälpa AIB och Bank of Ireland med sammanlagt sju miljarder euro i utbyte mot preferensaktier. Pengarna tas från den nationella pensionsfonden samt i form av lån.

– Lägg till att Irish Nationwide säkert kommer behöva hjälp samt att Anglo Irish låneportfölj är ytterst “toxic” så kommer den sammanlagda kostnaden i ett optimistiskt perspektiv att bli 10-15 miljarder, eller hela pensionsfonden. Professorn Morgan Kelly på University College Dublin spår 30 till 40 miljarder, vilket får ses som ett pessimistiskt scenario, säger Antoin Murphy.

Även de nordiska bankerna har drabbats av den irländska bankkraschen. Den relativt stora NIB, ägd av Danske Bank, gjorde nedskrivningar 2008 på 10,7 miljarder euro, eller 2,14 procent av låneboken.

Det är inte bara konjunkturfall, dålig utlåning och kreditkris som har fällt de irländska bankerna. I början av januari i år uppdagades en låneskandal i Anglo Irish. Chefer hade lånat mångmiljonbelopp och dolt lånen för revisorer och ägare. För att undvika en “bank run” mot det finansiella systemet övertogs bolaget av staten. Men kritiker menar att Anglo Irish borde ha tillåtits falla likt Lehman.

Anglo Irish, vars aktie handlades över 17 euro under 2007, går i dag att köpa för motsvarande 20 öre. Det irländska börsindexet ISEQ har letat sig ner på 1989 års nivåer. De flesta bolagen har förlorat mer än hälften av värdet. Lågprisflygbolaget Ryanair är ett av undantagen, bolagets aktiekurs har fallit med “enbart” 40 procent sedan toppen.

Framtiden. Mannen på barstolen bredvid är i 30-årsåldern, har påsar under ögonen, ostruken skjorta och en kostym som ser ut att vara av hög kvalitet men som antagligen inte blivit kemtvättad på ett par månader. Han häller i sig ytterligare två klunkar av cidern Bulmers innan han förklarar att han jobbat inom finansbranschen fram till för bara ett par månader sedan då han fick sparken. Sedan frågar han bittert:

– Vad är skillnaden mellan Irland och Island?

– Ingen aning…

– En bokstav och sex månader, varpå han tittar ned i bardisken igen och beställer in ännu en pint cider.

Skämtet har blivit nästan utslitet de senaste veckorna, och har farit runt på de europeiska affärspressidorna.

Skämtet behöver dock inte vara en realistisk prognos om vad som ska hända med Irland. Visst är liknelserna med Island slående, men det finns skillnader. Irland har en modern och stor ekonomi och ett banksystem som huvudsakligen bränt sig på den egna ekonomin. Det isländska haveriet skedde främst på grund av tre storbanker som växt ur den inhemska ekonomin flera gånger om och förköpt sig utanför landets gränser.

Irland är också med i EMU, vilket förvisso gör det omöjligt att trycka nya sedlar för att finansiera underskott, men samtidigt hindrar medlemskapet att valutan faller fritt. Dock har kostnaden för staten att låna pengar ökat drastiskt, och det ryktas om att Irland kommer att behöva hjälp av IMF. Budgetunderskottet skenar just nu, då skattebasen har minskat drastiskt till följd av att fastighetsmarknaden, som stod för 15 procent av inbetalningarna, har kollapsat.

Varslen från byggsektorn sprids nu till andra ställen i ekonomin. Exempelvis har datortillvekaren Dell flyttat sitt kontor från Limerick till Polen. Arbetslösheten, som var så låg som fyra procent i inledningen av detta årtusende, väntas nå det dubbla i år.

– Löneinflationen har varit den dubbla jämfört med euroområdet under de senaste åren, Irlands 6 procent under 2006 ska jämföras med 3 procent i genomsnitt i euroområdet. Vi har prisat oss från marknaden, bolag flyttar kontor till Östeuropa där lönerna är lägre. Vi har fallit offer för vår egen framgång, säger Pamela Murphy.

Från att ha varit den snabbast växande ekonomin i Europa väntas BNP och BNI på Irland nu minska kraftigt. Centralbanken spår en negativ BNI-tillväxt på 4,7 procent i år.

– BNI väntas alltså ha krympt med 10 procent jämfört med för två år sedan. Men vi har tur om vi kommer igenom det här året så väl, tillväxten kan gott och väl minska med 6 procent bara i år, säger Antoin Murphy.