Ingen megavinst på Volvoledningens optioner

De senaste månadernas kursuppgång för Volvo kommer i grevens tid för flera personer i koncernledningen. Bakgrunden är ett optionsprogram från 1996 som visat sig bli en dålig affär för dem som väntat för länge med att casha in. Den tredje mars löper optionerna ut och de senaste veckorna har bland andra Sören Gyll, Tuve Johannesson och Karl Erling Trogen passat på att sälja.
26 februari 2001 06:03

Det var 1996 som Skanska och Trygg Hansa erbjöd ett hundratal ledande befattningshavare i Volvos att köpa optioner i bolaget. Ledningen kunde välja mellan att köpa 6 000 eller 10 000 optioner och priset fastställdes till 21,15 kronor per option. Enligt avtalet ger varje option rätt att köpa 1,01 Volvo B-aktie för 177,70 kronor senast den 3 mars i år.

I efterhand är det lätt att konstatera att optionerna skulle ha lösts in i mitten av 1999 eller i början av förra året då Volvos aktie handlades på nivåer kring 230-250 kronor. Det gjorde till exempel vice VD Arne Wittlöf och Volvo Aeros VD Fred Bodin och tjänade sig ett par hundra tusen på affären.

Många valde dock att hålla i sina optioner för länge och bland dem återfinns bland andra förre VD Sören Gyll, Volvo LVs förre VD Karl Erling Trogen, Volvo PVs förre VD Tuve Johannesson, Informationsdirektören Per Löjdquist, Volvo Bussars VD Jan Engström, direktören Lars Anell och ställföreträdande VD Lennart Jeansson.

För dessa herrar och en hel del andra har det den senaste tiden sett mörkt ut vad gäller möjligheten att få tillbaka sina investerade pengar. Flertalet av dem valde att köpa 10 000 optioner och betalade 211 500 kronor för det.

Chansen att tjäna pengar på optionerna försvann i mitten av juni förra året då Volvo-aktien sjönk under 200 kronor. Sedan dess har kursen legat och harvat kring 150-160 kronor, alltså under lösenpriset på optionerna. Mot slutet av förra året började dock kursen att röra sig uppåt igen och bokslutsrapporten med åtföljande återköpsprogram kunde inte ha kommit mer lägligt.

Den 31 januari tog aktien ett skutt uppåt och handlades återigen över lösenpriset på 177,70 kronor. Sedan dess har också ledningen börjat lösa in sina optioner. Först ut var Sören Gyll, den 7 februari, sedan följde Lennart Jeansson den 9 februari. Därefter har även Karl Erling Trogen, Tuve Johannesson och Lars Anell löst in sina optioner.

Någon vinstaffär blev det dock inte eftersom optionerna i sig kostade drygt 200 000 kronor att köpa 1996. Sören Gyll torskade drygt 100 000 kronor om han sålde sina 10 100 aktier till bästa kurs för dagen den 7e. Lite bättre kan Tuve Johannesson och Lars Anell ha klarat sig om de sålde på dagshögsta nivåer, drygt 40 000 kronor lär de ändå ha backat på optionsaffären.

För att kunna gå med plus på hela affären krävs dock att kursen stiger över 200 kronor och kanske är det det som Jan Engström och Per Löjdquist hoppas ska ske före den 3 mars, de har nämligen ännu inte dykt upp i insiderlistorna. På fredagen stängde Volvo B på 191,50.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Santander