”Ingen långsiktigt hållbar situation”

De senaste dagarna har centralbanker över hela världen tvingats pumpa in likviditet i banksystemet för att få bukt med rusande internbankräntor. Detta som en följd av rädsla för nya negativa överraskningar i spåren av Lehman Brothers kollaps.

Vid Riksbankens penningpolitiska möte den 3 september upptogs en viktig del av diskussionen av bankernas egna kreditproblem.

“Kostnaden för bankernas externa finansiering har stigit ytterligare och beroendet av upplåning i centralbankerna har inte minskat, snarare tvärtom. Många banker tvingas idag betala en högre ränta för sin upplåning på obligationsmarknaden än vad deras stora kunder behöver göra – och skillnaden har vuxit under de senaste veckorna. Det är ingen långsiktigt hållbar situation. Banker ska ju leva på att låna ut till lite högre räntor än de betalar för sin upplåning”, konstaterade vice riksbankchefen Lars Nyberg.

Han är Riksbankens talesperson när det gäller stabilitet och effektivitet i betalningsväsen och ingår i så väl G10:s kommitté för det globala finansiella systemet som ECB:s kommitté för banktillsyn.

Protokollet från det penningpolitiska mötet visar att Lars Nybergs analys av läget på marknaden innehåller en delförklaring till Lehman Brothers kraschlandning:

“Det är möjligt att en del banker skjutit på sin upplåning i förhoppning om att krisen skulle ebba ut och finansieringskostnaderna återgå till mer normala nivåer. Men detta är alltid ett vågspel. Till slut måste ett antal obligationslån refinansieras och det vet investerarna på marknaden. Då håller de på sina pengar i väntan på att räntorna ska stiga ytterligare.”

Lars Nyberg oroades också över bankernas exponering mot kommersiella fastighetsprojekt i USA, vilket också visade sig vara en del av Lehman Brothers problem:

“En bidragande orsak är en kraftig uppgång i byggandet av kommersiella fastigheter. Det är illavarslande i ett land med en pågående bankkris då man kan förmoda att efterfrågan, efter en sannolik överhettning, faller även i denna sektor. Exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn brukar ju utgöra en betydande del av bankernas förluster i de flesta bankkriser.”

Lars Nyberg varnade för att krisläget inte kommer avta förrän bankernas lånemöjligheter återgår till ett mer normalt läge:

“Det är svårt att tala om att krisen är på väg att lösas så länge inte investerarnas avkastningskrav på bankobligationer liksom interbankräntorna fallit till mer normala nivåer”, heter det i protokollet.

Även de svenska bankerna dras med i den internationella bankoron, detta trots att de hittills redovisat tämligen begränsade kreditförluster och exponering mot exempelvis subprime-sektorn.

“Bankerna får nu betala cirka 100 räntepunkter utöver räntan på en statsobligation för att kunna placera sina säkerställda bostadsobligationer. Det är mellan fyra och fem gånger marginalen jämfört med förhållandena före krisen. Sådana prisskillnader kan inte förklaras av skillnader i kreditrisk – säkerställda bostadspapper är så nära statspapper man kan komma när det gäller kreditrisk”, sammanfattas Lars Nybergs analys i Riksbankens protokoll.

nullnullnullnull