Inga skäl för räntehöjning

Riksbanken valde som väntat att lämna sin styrränta oförändrar på 2,0 procent när det senaste räntebeslutet meddelades i morse.

Det var väntat och logiskt sett till hur riksbanken själv valt att kommunicera under de senaste veckorna och sett till att den svenska konjunkturen fortsatt att förbättras.

Dessutom la man in den numera obligatoriska brasklappen att räntan är historiskt låg och att den kommer att behöva höjas på sikt.

Problemet är att inflationen, enligt riksbankens egna bedömningar, skulle motivera ytterligare räntesänkningar.

Under målet
Om två år väntas den underliggande inflationen (UND1X) som är riksbankens styrmedel för räntan, ligga på 1,7 procent. Det vill säga under målet på två procents inflation.

Dessutom är, återigen enligt riksbanken själv, hushållens skuldsättning under kontroll och inte heller de stigande fastighetspriserna utgör någon större källa till oro.

Allt talar därför för att räntan egentligen borde ha sänkts om banken följt sina egna handlingsregler och motiveringar.

Men med synnerligen starka konjunktursignaler i ryggen så är det förståeligt att riksbanken gjorde avsteg från en rent mekanisk princip för ränteförändringar.

Att på marginalen stärka det svenska konjunkturuppsvinget ytterligare, till priset av ett mindre framtida handlingsutrymme, räcker egentligen som motivering.

Skrämseltaktik
Däremot kan man vända sig mot att riksbanken fortsätter sin skrämseltaktik mot hushållen och i princip varnar dessa för att räntorna snart måste höjas.

Visserligen är styrräntan historiskt låg men med dagens riksbanksprognos i ryggen finns det egentligen inget som talar för att den ska behöva höjas, i alla fall inte under det närmaste året.

Det är också vad hushållen just nu skulle behöva höra. För under senare tid har det kommit en del signaler som tyder på att hushållen allmänt sett blivit försiktigare och att hushållen fortsätter att låna och konsumera är synnerligen viktigt för tillväxten. Och så även för att riksbankens egna, förhållandevis positiva prognoser för svensk ekonomi ska slå in.

Att arbetsmarknaden ännu inte visar några tydliga tecken på vändning är ytterligare en osäkerhetsfaktor och dessutom har lönerörelserna till allra största delen landat i förhållandevis återhållsamma löneutfall.

Inga skäl för höjning
Så sammantaget finns det inget som helst skäl för riksbanken att hota med framtida räntehöjningar.

Tvärtom borde räntan mot bakgrund av hur arbetsmarknad och löneutveckling ser ut hållas så låg som möjligt i förhållande till inflationsmålet och konjunkturutvecklingen.

Det är vad riksbanken egentligen borde ha kommunicerat vid dagens presskonferens, men vilket inte gjordes.

Men i de tal som medlemmarna i riksbanksdirektionen väntas hålla under de närmaste veckorna finns det goda möjligheter att rätta till detta missgrepp i kommunikationen.

För räntan kommer inte att höjas på länge än. Det finns helt enkelt inget sätt på vilket riksbanken kommer att kunna motivera ett sådant steg under det närmaste året.

Alternativt är tolkningen av riksbankens räntestrategi att man arbetare efter principen att hålla så hög ränta som möjligt i förhållande till vad man tror om den framtida inflationen.nullnullnullnull