Inför millennieskiftet: Från krigsinflation till deflation

Efter kriget oroade sig centralbanker och andra experter mestöver inflationen - samtidigt som världsekonomin var på väg in ideflationskris.

Federal Reserve Boards deflationssträfvanden ha äntligen börjatåterverka på de ledande reservebankernas operationer, andrabanker ha härigenom föranledts till försiktighet, krisen i Japanhade vissa återverkningar i Förenta Staterna, den stora ökningeni importen till Förenta Staterna har varit en varning föramerikanska fabrikanter och köpmän, omöjligheten för deamerikanska bankerna att fortsätta med finansieringen afexporten på samma sätt som hittills och slutligen att oron förständigt stigande priser och arbetskostnader har föranledt fleraledande industriintressen att ropa halt. Därtill kommerkonsumenternas oförmåga att ropa att följa med i prisstegringen.Citatet från en av Affärsvärldens internationellakonjunkturutsikter mot slutet av år 1920 visar att centralbankeroch experter ofta sysslar med fel problem. Att bekämpakrigsinflationen och stoppa en överhettad efterkrigskonjunkturtedde sig detta år som den allt överskuggande uppgiften.Konjunkturomslaget nedåt hälsades därför med tillfredsställelse.

Men i själva verket var världsekonomin på väg i en lång och djupdeflationskris. Ansträngningarna att kyla av skulle bara göraont värre.Det första världskrigets ekonomi var i alla avseendenen svåranalyserad historia.Efter tre-fyra månaders krig skulle pengarna vara slut, hadeekonomerna trott. Men det är inte pengar som det hänger på, utanländernas förmåga att tillverka livsmedel, kläder och annat tillbefolkningen, samtidigt som allt mer av resurserna används tillvapen. Tyskland var visserligen Europas starkaste makt, men den andrasidan hade fler människor, mer kapital, mer naturtillgångar ochöppnare gränser när det gäller varuutbyte med främmande länder.Visserligen ockuperade Tyskland det bördiga norra Frankrike ochBelgien, men det var nästan omöjligt att få ut något ekonomisktöverskott från dessa områden.

Inga helger

I Tyskland pågick arbetet veckan runt utan helgvila, och även iEngland användes arbetskraftresurserna på ett liknande, om äninte lika drastiskt, sätt. Svårast är det medlivsmedelsproduktionen. Sakta men säkert utarmades den odladejorden på näringssalter, framför allt handlade det om kväve därlivsmedelsbehovet konkurrerade med ammunitionsbehovet. Detgällde antingen att kapitulera på grund av ammunitionsbristeller på grund av brist på mat. Valet var enkelt, eftersom detsenare tog längre tid.

Tvärstopp för mat

Produktionen i Tyskland av spannmål, potatis, hö och sockerbetorsjönk med i genomsnitt 40 procent under krigsåren. Produktionenav kött, mjölk och ägg nästan avstannade och orimligt mycketspannmål gick till att hålla improduktiva djurstockar nätt ochjämnt vid liv. I England däremot ökade livsmedelsproduktionen kraftigt,men det är bara en del av bilden eftersom landet före kriget endastproducerade en tredjedel av livsmedelskonsumtionen.För neutrala länder som Sverige öppnade sig möjligheter förväldiga krigsvinster. De krigförande var beredda att betala medguld för krigsmateriel och andra varor.Europahandeln blev en utpräglad kompensationshandel och många avde svenska exportvarorna dög inte som bytesobjekt, däriblandpappersmassan. Men i stället för att stänga anläggningar av denhär sorten fortsatte företagen exportera och handelsöverskottenblev därför jättelika. Och lägger man till dettanettoinkomsterna för den utländska svenska sjöfarten så handladedet om över två miljarder kronor, astronomiska tal för den härtiden.

Ur balans

Den europeiska ekonomin var alltså ordentligt ur balans vid denhär tiden. Ekonomerna och kapitalmarknaderna trodde emellertid på lysandeefterkrigskonjunkturer. De kunde inte föreställa sig attföljdverkningarna, i form av rubbningar och störningar på detekonomiska området, skulle ställa till mycket större ekonomiskaskador än den rent materiella och personella förstörelsen underkriget. Dörren till den stora amerikanska lånemarknaden låstes förtyskarna, och därmed möjligheterna att importera till exempel.Och ansträngningarna att återinföra guldmyntfoten ledde till endeflationskris.

BILDTEXT: Allt handlade om krigsproduktion under första världskriget (påbilden granattillverkning).

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.