M&A
Inför höstens M&A-affärer: ”Gradvis återhämtning”
Hur ser det ut med affärerna i höst?
Michael Menzel, chef för nordiska M&A och corporate finance-verksamheten på JP Morgan: “En hel del affärer ligger i planerings- eller exekveringsstadie. Både försäljning från till exempel private equity men också en hel del publika affärer planeras. Finansieringsmöjligheterna ser bra ut igen och även om ränteläget ligger på en högre nivå så ser man det som ”new normal” och planerar därefter. Vi tror att 2023 kommer till viss mån bli en spegelbild av 2022 med en svagare start och starkare slut. Hur mycket starkare återstår att se.”
Johan Rosenberg, M&A-chef på PwC Sverige: “Det ser generellt sett bra ut. Tittar jag på bredden i vår egen orderbok och kvaliteten på bolagen så ser det väldigt bra ut. Vi har inga byggbolag utan det är mer bolag med återkommande intäkter eller business to business, där finns stort intresse.”
Erik Laestadius, M&A-chef på Carnegie: “Vi ser en tydlig ökning i antalet förfrågningar vilket är väldigt roligt. Det som skiljer lite mot tidigare är dels att frågan om tidpunkt för när man ska kontakta köpare blivit viktigare i våra diskussioner, dels en större öppenhet från ägarna för att inte bara titta på en majoritetsförsäljning utan även att titta på alternativa strukturer som en minoritetsförsäljning eller ny finansieringsstruktur med möjlig utdelning.”
Lars Ingemarsson, chef för Citis nordiska investmentbank: “Vi tror på en gradvis återhämtning under hösten. Vi har en stark pipeline med ett antal högkvalitativa säljmandat och intressanta uppdrag på köpsidan.”
Vad är det som driver höstens M&A-marknad?
Michael Menzel: “Det finns ett tryck på private equity att investera givet mänger av nytt kapital rest senaste åren. Samtidigt finns ett tryck från samma aktörer att realisera vinster från tidigare investeringar. Så allt fler spelare planerar ”exits” igen. Strategiska aktörer är också öppna för M&A, antingen för att renodla sin verksamhet eller driva tillväxt. Många har starka balansräkningar och ser ett övertag mot PE efter en lång period av låga finansieringskostnader. På publika marknaden förväntar vi oss också fortsatt aktivitet drivet av fortsatt lägre värderingar i vissa sektorer som till exempel tech. Vi tror att många publika aktieägare kommer vara mer öppna till att sälja i år jämfört med förra då man inser att det kan ta ett tag att komma tillbaka till tidigare värderingar i nytt ränteläge.”
Johan Rosenberg: “Vi jobbar till 70% mest med privata ägare och bland dem är det en del som funderat länge på att sälja och kanske är redo nu. Dessutom finns det fortfarande mycket kapital som ska investeras.”
Erik Laestadius: “Det finns ett uppdämt behov där transaktioner blivit uppskjutna på grund av ovanligt många osäkerheter kring året 2023, inte minst i form av vad stigande räntor och inflation och priset på energi gör med konsumenternas plånböcker. Nu börjar köpare att blicka framåt och flera vi talar med tror att de förvärv som de gör nu om 5-7 år kommer visa sig vara några av de bästa de gjort.”
Lars Ingemarsson: “De viktigaste faktorerna är för det första publika uppköp, då det är relativt låga värderingar och normaliserade premier. För det andra strategiska förvärv av storbolag eftersom de har en konkurrensfördel gentemot PE-bolag givet synergier och lägre finansieringskostnader. För det tredje är det exits av PE-firmor som behöver ge tillbaka kapital till sina investerare.”
Vilka är de hetaste sektorerna?
Michael Menzel: “Fokus för närvarande ligger på icke-cykliska sektorer och visibilitet och stabilitet kring vinster. Sektorer som erbjuder produkter och tjänster som inte är diskretionära eller ”nice to have”. Mot denna bakgrund ser vi fortsatt aktivitet inom hälsovård och tech, samt inom så kallad infrastruktur eller ”core plus” tillgångar. Även energiomställning och starka ESG-case får mycket uppmärksamhet.”
Johan Rosenberg: “Det är fortsatt IT-bolag med bra återkommande intäkter, medtech och allt som har en ESG-vinkel.”
Erik Laestadius: “Det är inte en särskild sektor utan vissa karaktäristika som är mer attraktiva. När vi säljer B2B-bolag som är välskötta, har tvåsiffrig marginal och tillväxt, verksamma inom globala megatrender som hälsa, säkerhet, energieffektivitet eller uppvisar positiv miljö- eller samhällspåverkan, och helst med återkommande intäkter, ja då har vi enormt stark efterfrågan.”
Lars Ingemarsson: “Sektorer som erbjuder ”defensiv tillväxt”, till exempel tjänstebolag, hälsa och läkemedel samt infrastruktur.”
Hur påverkar kronkursen marknaden?
Michael Menzel: “FX kommer vara en viktig faktor att beakta framöver, speciellt i Sverige och Norge då valutan blivit markant billigare. Det är dock en av flera faktorer och sällan den avgörande. Men om en deal har legat på observationslista ett längre tag kan det vara läge att räkna på igen. Vi ser mycket utländskt intresse i Norden. Amerikanska spelare är tillbaka efter en period förra året av oro för europeisk makrorisk. Vi märker även starkt intresse från investerare i Mellanöstern, med de har fortfarande begränsad bandbredd så de väljer sina situationer med omsorg.”
Johan Rosenberg: “Jag upplever att det tog lite tid innan de utländska aktörerna tog hänsyn till kronan. Ofta letar köparna bra bolag eller bra teknik. Men nu känns det som att fler bolag har fått upp ögonen för att det är billigt att köpa bolag i Sverige.”
Erik Laestadius: “Vi har sett en tydlig ökning av antalet internationella köpare i Carnegies försäljningsprocesser. Det tror vi dock är drivet av en medveten satsning och ett team hos oss som bara fokuserar på internationella aktörer snarare än kronkursen. På kort sikt är det såklart billigare men den billigare kronan borde på lite längre sikt leda till att bolagen med försäljning utomlands får högre vinster när de växlar försäljningsvalutan till kronor. Så då ska en utländsk köpare betala för fler vinstkronor, även om dessa just nu är lite billigare än de har varit.”
Lars Ingemarsson: “Vi har inte sett någon större förändring. Vi ser absolut många utländska aktörer men det är inget nytt fenomen.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.