Inflationen stiger i USA

Byggboomen över, konstaterade den förre amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan i ett tal i förra veckan. Samtidigt som han också konstaterade att det inte fanns någon fara för en kollaps på bostadsmarknaden. Men även ett mindre prisfall tar bort mycket av det momentum som funnits i amerikansk ekonomi. Och nu ser det onekligen ut som att amerikansk ekonomi är på väg in i lugnare fas. Samtidigt är inflationen fortsatt hög vilket ställer den nya ledningen för den amerikanska centralbanken inför ett stort dilemma.

Det amerikanska bostadsbyggandet sjönk i april med 7,4 procent och tecken finns också på prisfall, i alla fall i de hetaste kustområdena. Det tycks därmed som att den kanske starkaste konjunkturmotorn i amerikansk ekonomi under senare år, är på väg att tappa kraften. Bostadsmarknaden har drivit upp såväl investeringarna totalt sett som den privata konsumtionen. I april kom också tecken på att den privata konsumtionen är på väg att bli svagare.

I april steg detaljhandelsförsäljningen med måttliga 0,5 procent i löpande priser och eftersom den privata konsumtionen står för 70 procent av amerikansk BNP är det förståeligt om oron över den amerikanska ekonomin ökar. Det här är en starkt bidragande orsak till den senaste tidens börsfall och till turbulensen på råvarumarknaden.

En naturlig reaktion från den amerikanska centralbankens sida vore att ta en ordentlig paus när det gäller räntehöjningar eller till och med att överväga räntesänkningar. Centralbankens manöverutrymme begränsas dock av att inflationen fortsätter att vara hög. De amerikanska konsumentpriserna steg med 0,6 procent i april och inflationstakten, sett över 12 månader, steg från 3,4 till 3,6 procent. Klart över vad som kan anses vara acceptabelt även om energipriserna förklarar en stor del av uppgången.

Den nya amerikanske centralbankschefen, Ben Bernanke har också en del andra problem. Genom en del tvetydiga uttalanden har han lyckats framstå som lite för duvaktig i förhållande till inflationen och i jämförelse med sin föregångare på posten. Enligt centralbankslogiken blir det därför ännu något svårare att hoppa av räntehöjartåget. Ytterligare svag makrostatistik och/eller sjunkande råvarupriser kan dock ändra radikalt på förutsättningarna.

I den amerikanska administrationen är däremot optimismen obruten och såväl president George W Bush som finansminister John Snow tror på fortsatt god tillväxt. Presidenten drev i förra veckan igenom ytterligare ett skattepaket med skattelättnader på omkring 70 miljarder dollar. Och finansministern hoppas att man ska kunna göra om tricket från 2003 att genom nya stora skattelättnader få fart på investeringar och privat konsumtion. Han går till och med så långt att han hävdar att skattesänkningarna är en förutsättning för att komma till rätta med det amerikanska budgetunderskottet.

Visserligen bidrog den starka konjunkturen under 2004 och 2005 till att de amerikanska statsfinanserna stärktes. Men det är svårt att tro på samma lyckliga utgång av skattesänkningarna den här gången. Utgångsläget såväl statsfinansiellt som privatekonomiskt är helt annorlunda. Statens underskott är betydligt större och än mer betydelsefullt är det faktum att sparkvoten hos hushållen är negativt. Det blir med de förutsättningarna svårt att skriva fram ett scenario där hushållen åter tar på sig spenderbyxorna när räntan höjts 16 gånger och bostadspriserna är på väg nedåt.

En betydligt svagare amerikansk konjunktur är därför att räkna med det närmaste halvåret. Det kommer att ha betydande effekter även i andra delar av världen. En lättnad är att en svagare amerikansk konjunktur troligen också kommer att bidra till sjunkande olje- och råvarupriser. Något som i sig kommer att stimulera världskonjunkturen.