Industrivärdens VD: ”Gärna mer Ericsson”

Det säger Industrivärdens nye VD Anders Nyrén i en intervju med Ekonomi24. ”Du får inga klara besked av mig. Jag funderar på de stora sakerna som vad Industrivärden ska göra långsiktigt”.

Öppningsfrasen är nästan provocerande. Det har gått två veckor sedan Anders Nyrén la fram sin första delårsrapport. Han verkar absolut inte vilja ha några blaskande rubriker. Det är definitivt inte läge att fråga om han tänker göra som sin lika nytillträdda sfärkollega Lars O Grönstedt på Handelsbanken och fläka ut sig över flera sidor i Dagens Industri (och absolut inte anställa sin fru). Anders Nyrén verkar mån om att inte rasera ett gott rykte från OM International, Securum och nu senast från posten som finanschef på Skanska.

Men skenet bedrar förstås. Anders Nyrén är långt ifrån någon slätstruken ja-sägare som nöjer sig med att få en plats i den exklusiva herrklubb som stavas Handelsbankssfären. Av intervjun framgår att han kort och gott ”råpluggat” makt de senaste månaderna.

Du räknar alltså med att kunna bidra med nytänkande i Industrivärden? ”Det hoppas jag. Jag håller på att se över hur vi kan positionera Industrivärden på en ny internationell kapitalmarknad. Nu är allt avreglerat, skattesystemet har förändrats investmentbolagens speciella status och det institutionella sparandet ser ut att ha tagit över. Det senaste inslaget med nomineringskommittéer har förändrat vår roll som aktiva ägare”.

Därmed säger du väl bara att investmentbolagens roll som ägare inte behövs längre? ”Nej så är det inte men vi måste kanske dokumentera vad vi gör bättre. Det finns ett antal hörnstenar i Industrivärdens strategi som trots allt ligger fast. Det långsiktiga ägandet är en sådan, inflytandet en annan. Vi letar hela tiden efter bolag där vi som aktiva ägare kan bidra med något som höjer värdet på ett innehav. Men det här har vi svårt att kommunicera. Utan fokus på makten så skulle folk se att vi även varit duktiga affärsmän.”

Det stämmer på era ”medelfristiga innehav” i läkemedelsbolagen som exempelvis danska Lundbeck men absolut inte i Skandia. Det senare har blivit en dålig affär där din företrädare Clas Reuterskiöld köpte Skandiaaktier för 1,4 miljarder kronor under 2000 som nu bara är värda 600 Mkr.

”Vår analys har haltat här på slutet. Snittmässigt är det fortfarande en bra affär men den var bättre för 1,5 årsedan. Alla drogs med av uppgången, så även vi. Med facit i hand hade vi varit gladare om vi visat högre omsättning i portföljen, särskilt på den medelfristiga portföljen, där vi i allefall inte tillför så mycket på ägarsidan.”

Är du lika besviken på Ericsson, det är Industrivärdens största innehav och där verkar makten och det aktivt ägandet mest ha bidragit till att förstöra värden de senaste åren? ”Vi har inga som helst funderingar på att göra något åt vårt innehav i Ericsson, snarare tvärt om eftersom vi tror på Ericsson.”

Det säger du trots all kritik mot att Industrivärdens exponering mot Ericsson tidvis varit för stor? ”Just nu beklagar jag att Ericsson är lågt värderad. Jag skulle gärna ha en högre exponering. Vi tror väldigt starkt på Ericsson. VD Kurt Hellström ska ha beröm för att han så tidigt slog larm tidigt på systemsidan och har hittills varit så duktig på att rensa upp.”

Du har talat om att komplettera aktieportföljen med ett företag inom tjänstesektorn. En lista på kanske 50 möjliga investeringsobjekt är numera begränsad till kanske 15 kandidater i Norden. Vad är det som lockar? ”Renodlade servicebolag har stabilitet, god tillväxt över tiden och bra kassaflöde. De påminner om Securitas, även om just det bolaget inte är aktuellt. Och så finns det bolag att köpa in sig in. Det finns ganska många bolag runt om i Skandinavien som skulle må bra av att ha en huvudägare.”

Nu vill du förenkla aktiestrukturen genom att köpa tillbaka alla KVB. Varför skulle det höja aktiekursen och sänka investmentbolagsrabatten? ”På lång sikt är jag övertygad om att det kommer att bidra positivt. Utländska investerare har klagat. De har bara några få procent av aktierna. Jag vill att andelen utländska investerare ska vara lika hög i Industrivärden som i andra bolag på börsen, cirka 35 procent.”

Men makttänket skrämmer väl iväg dem allihop ändå? ”Av vilken anledning då? Det har visat sig att kontrollposter är värda mer vid en försäljning och det är ju bra. Vi kan förändra portföljen som vi vill eftersom vi inte har någon 10-procentsregel som begränsar investeringsutrymme. Därtill tar vi lite betalt för att utveckla företagen. Allt det här borde slå igenom i form av en högre värdering.”

Allt det där har jag redan hört. Vanligt folk kommer aldrig att hitta investmentbolag som Industrivärden så länge som bankerna säljer sina fonder. ”Kanske måste vi börja marknadsföra oss bättre mot vanliga placerare. Kom ihåg när OM startade och varenda taxibil hade ett klistermärke om OMX-indexoptioner. Det blev succé. Inte för att jag tror att vi ska göra likadant men vi måste tänka till lite hur vi ska profilera oss, lämna det normala tänket med analytikerträffar.”