Elpriser
Norra Sveriges trumfkort: Det säger marknaden om framtidens elpriser
Affärsvärldens genomgång av terminspriser på el visar att marknaden tror på fortsatt gynnsamma förutsättningar för elintensiv industri i norr de närmaste åren. Sveriges två nordligaste elområden – SE1 och SE2 – ligger mellan 26 och drygt 35 euro per MWh fram till och med 2028.
Det är runt halva priset jämfört med elpriserna i Spanien och mindre än 40% av elpriserna i Tyskland, där flera stora utmanare till stålprojekten i norra Sverige etablerar sig.
”Nu ska man tänka på att det är flera andra aspekter som spelar in när man beräknar den samlade energikostnaden. Energiskatt och elnätkostnad är två sådana aspekter, men också eventuella stöd och subventioner. Men generellt är bilden att norra Sverige har både konkurrenskraftiga elkostnader ur ett europeiskt perspektiv och god tillgång till fossilfri el”, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker och medgrundare av Merlin & Metis.
Satsningar på fossilfritt stål i Europa
Bolag
|
Plats
|
Start kommersiell produktion
|
Årsproduktion (miljoner ton)
|
H2 Green Steel
|
Boden, Sverige
|
2026
|
2,5
|
ArcelorMittal
|
Gijon och Sestao, Spanien
|
2025
|
1,6
|
Salzgitter
|
Salzgitter, Tyskland
|
2026
|
1,9
|
SSAB
|
Oxelösund, Sverige
|
2026
|
1,5
|
Thyssen
|
Duisburg, Tyskland
|
2026
|
2,5
|
Blastr
|
Ingå, Finland
|
2026
|
2,5
|
Den billiga elen i norr förklaras av att elområde SE1 och SE2 producerar ett elöverskott i kombination med att överföringskapaciteten till sydligare breddgrader är begränsad.
Exempelvis producerade SE1 ett överskott på 15 TWh år 2022 – mycket tack vare vattenkraften. Kraftverken i Luleälv levererade sammanlagt 17,4 TWh 2022 vilket utgjorde 10% av Sveriges totala elproduktion på cirka 170 TWh.
Hotet: Elunderskott
Samtidigt varnar en färsk rapport som Region Norrbotten beställt för att elområde SE1 kan ”gå från ett överskott på 15 TWh år 2022 till ett underskott på omkring 20 TWh år 2030”.
I rapporten summeras det prognosticerade elbehovet som en rad olika kommunicerade och planerade industriprojekt kommer att kräva. Bland annat beräknas LKAB:s första anläggning för produktion av fossilfri direktreducerad järnsvamp behöva 5 TWh per år. Effektbehovet ökar sedan stegvis och kan uppgå till 70 TWh per år till 2050, enligt rapporten.
H2 Green Steels anläggning för produktion av fossilfritt stål väntas kräva 10 TWh per år i fas 1 och 13–17 TWh per år i fas 2.
Men också aktörer som stålbolaget SSAB, spanska konstgödseljätten Fertiberia, australiensiska Talga som utvecklar grafitfyndigheter och gruvföretaget Copperstone planerar fler energikrävande projekt i Norrbotten.
Enligt Region Norrbottens rapport, som bland annat bygger på analyser av McKinsey, kan industrins sammanlagda elbehov i Norrbotten öka med 40 till 50 TWh till 2030. Det är en femdubbling jämfört med dagens förbrukning på cirka 10 TWh. För att elproduktionen ska öka i samma takt som efterfrågan krävs investeringar mellan 120 och 150 miljarder kronor, skriver rapportförfattarna.
Stort elöverskott i SE2
Samtidigt ser utbyggnaden av ny produktionskapacitet ut att gå alldeles för långsamt.
Till att börja med kommer dock Sveriges näst nordligaste elområde – SE2 – kunna bidra med el då området producerar ett stort elöverskott.
”I dagsläget flödar elen primärt från SE1 till SE2, men flödet dem emellan är inte så stort i förhållande till överföringskapaciteten som uppgår till 3 300 MW. Det innebär att det ytterst sällan blir prisskillnader mellan dessa båda elområden”, säger Christian Holtz.
För långsam utbyggnad
Skulle det däremot tillkomma stora volymer elanvändning i SE1, kan flödet vända från SE2 till SE1, och till och med bli så stort att överföringskapaciteten från SE2 till SE1 inte räcker för att svara upp mot efterfrågan. Det skulle då leda till att SE1 får ett högre elpris än SE2. Bland annat visar flera av Svenska Kraftnäts senaste publicerade scenariomodelleringar på högre elpris i SE1 än SE2 år 2045.
”I det korta perspektivet går det för långsamt med utbyggnaden av ny elproduktion för att de ska räcka till för alla aviserade industrisatsningar. Tempot måste helt enkelt upp både avseende utbyggnaden av ny elproduktion och överföringskapacitet”, säger Christian Holtz och fortsätter:
”Sen finns det förstås en viss självreglering i det här. Om inte tempot i utbyggnaden av ny elproduktion ökar, så blir förmodligen många av de planerade industrisatsningarna aldrig av. De är helt enkelt beroende av konkurrenskraftiga elpriser, fossilfri el och tillgång till anslutningar till elnätet.”
Läs också: Kändisarna får öppna gruvan – men pengarna sinar: ”Tillstånd kostar en miljard”
Läs också: Ny rapport: Industriprojekten i norr kan höja elpriserna i hela Sverige
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.