Inflation
Industriekonomer om fackens lönekrav: ”Inflationen irrelevant”
Nolltillväxt. Och minskad industriproduktion med 2% i ett ”optimistiskt” scenario. Den dystra bilden av nästa år gav Industriekonomerna när de presenterade sin konjunkturrapport under tisdagen.
Industriekonomerna utgörs av ekonomer från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som är de två tungviktarna på arbetsgivarsidan i den kommande avtalsrörelsen.
Den tilltagande inflationen försämrar tillväxtutsikterna, och investeringar som tidigare gick att räkna hem när räntorna var lägre, är nu borta från investeringskalkylerna, skriver industrins ekonomer i rapporten. De räknar också med att bygginvesteringarna faller drastiskt under 2023 till följd cementbrist.
Något som dock lyser med sin frånvaro är den stundande avtalsrörelsen.
Samtliga storbanker har skrivit om avtalsrörelsen i sina konjunkturprognoser, men inte Industriekonomerna. Trots att båda arbetsgivarorganisationerna sitter med vid förhandlingsbordet när industriavtalet förhandlas nästa år. Industriavtalet, som sätter det ”märke” som blir normerande för hela arbetsmarknaden och löneökningarna för 2,2 miljoner arbetstagare.
Inflationen irrelevant
Men som chefekonomerna på arbetsgivarsidan resonerar hör avtalsrörelsen inte hemma i en konjunkturrapport. De vidhåller tvärtom att inflationen inte ska vara en fråga i löneförhandlingarna, oavsett om den landar på tvåprocentmålet, på 7,7% som Industriekonomerna räknar med för helåret 2022, eller på 4% som dess prognos är för 2023.
”Här får man komma ihåg hur konstruktionen ser ut för svensk lönebildning. Det är inte inflationen, vare sig nu, historiskt eller framöver, eller BNP-utvecklingen, som är faktorerna. Utan den ska bidra till svenska konkurrenskraft och då ska vi jämföra oss med produktivitetsutvecklingen i omvärlden”, säger Mats Kinnwall, Teknikföretagens chefekonom, till Affärsvärlden.
”Så länge vi tänker oss att det är internationell konkurrenskraft som ska vara relevant, då blir svensk inflation irrelevant”, fortsätter han.
Kerstin Hallsten, som är chefekonom på Industriarbetsgivarna, lyfter att arbetskostnaderna för den svenska industrin ökat mer i Sverige än i euroområdet.
”Om man funderar på konkurrenskraften och hur den har utvecklats över tid så kan vi se att arbetskostnaderna ökat rätt mycket i Sverige. Vi har också fått en svagare produktivitetsutveckling i Sverige jämfört med euroområdet och Tyskland, men vi har klarat oss delvis på grund av att växelkursen har försvagats”, säger hon.
Upplagt för stökig avtalsrörelse
Frågan är om deras motparter på en fackliga sidan delar uppfattningen om att inflationen inte spelar någon roll.
Flera fackförbund gör det uppenbarligen inte. Målarna och Seko kräver redan reallöneökningar, och det även om inflationen skulle överstiga 10%, vilket Affärsvärlden rapporterat om. Vid betydligt lägre löneökningar än så riskerar dock lönerna att bli inflationsdrivande. Riksbanken skulle uppfatta ökningar på drygt 4% som för höga relativt dess inflationsmål om 2%, kommenterade Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector fackens krav i Afv.
Industrifacket IF Metall håller emot, och varnar för att för höga löneökningar kan leda just till en pris- och lönespiral som vi såg i Sverige under 1970–1990-talen. Andra tunga fackförbund som Kommunal har dock öppnat för kompensation, men först i efterhand om tjänstemannagrupper med sifferlösa avtal kompenseras för inflationen.
Konjunkturinstitutet, som liksom storbankerna berör avtalsrörelsen i sin konjunkturrapport, räknar med att ”lönerna ökar något snabbare nästa år jämfört med i år”.
Mats Kinnwall är tydlig med att poängtera att även industrin drabbas av inflationen.
”Det är inte så att företagen har vunnit något på arbetstagarnas bekostnad. De får sina priser bestämda på en internationell marknad och det finns inget utrymme för kompensationstänk, för företagen har inte gynnats av skenande kostnader”, säger han.
Calmfors kritik
Mantrat om att det är industrins internationella konkurrenssituation som ska avgöra löneökningarna riskerar nu att slå tillbaka, menar dock ekonomer som professor Lars Calmfors.
”Det resonemanget har kunnat motivera låga löneökningar under det senaste decenniet när löneökningarna i andra länder varit låga. Men den argumentationen kan nu mycket väl komma tillbaka och bita arbetsgivarna i svansen om vi får en situation med betydligt högre löneökningar i Tyskland och andra euroländer. Där är vi inte ännu men vi är kanske på väg mot den”, sa han nyligen till Afv.
Mats Kinnwall köper inte resonemanget att arbetsgivarna borde fokuserat mer på inflationsmålet.
”Lars Calmfors har en annan idé. Han vill byta system och ge inhemska faktorer större vikt, men det tycker inte jag. Med det system som vi har kan aldrig svensk inflation eller inflationsmålet bli en faktor för företagen, för det påverkar inte konkurrenskraften. Däremot förstår vi att arbetstagarna och deras reallöneutveckling påverkas av inflationen. Så är det ju, men konkurrenskraften gör det inte.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.