Inbromsningen

Det är lätt att bländas av Skandias framfart. Bolaget har de senaste åren presterat såväl rekordresultat som rekordförsäljning. Superlativen har haglat. Men stjärnglansen håller på att blekna. Försäljningen har mattats avsevärt samtidigt som marginalerna krympt. Inför i år har tillväxtförväntningarna skruvats ned rejält.

Under 1999 steg försäljningen med 80 procent jämfört med året innan. Första kvartalet år 2000 var ökningen uppe i 118 procent. Men sedan toppnoteringen på 24 miljarder kronor i mars har månadsförsäljningen varit oregelbundet fallande ned till bottennappet på 13,4 miljarder i december. För helåret landade försäljningsökningen på över 50 procent och från bolagets sida upplevs decembersiffran som ett styrkebesked på en fallande börsmarknad. Men första kvartalets exceptionella försäljningsframgång, som drevs av den extremt positiva börsutvecklingen, lär bli svår att matcha. Skandias underliggande intjäning påverkas visserligen inte av konjunktursvängningar i ekonomin, men bolaget är kortsiktigt ytterst beroende av utvecklingen på världens börser. 23 kvartal i rad har bolaget noterat rekordförsäljning, den sviten kommer med största sannolikhet att brytas under första kvartalet 2001. Risken finns att det blir en nolltillväxt i år. På sikt bör dock försäljningen kunna växa med minst 20 procent.

Det stora förvandlingsnumret

Skandia har på kort tid genomfört ett enastående omvandlingsnummer från ett traditionellt försäkringsbolag till dagens nästan helt renodlade spar- och kapitalförvaltningsbolag. Kvar av den gamla skadeförsäkringsrörelsen, som ställde till en hel del problem, finns endast en 56-procentig ägarandel i skadeförsäkringsbolaget If. I vår blir det börsintroduktion. Därefter ska Skandia bara ha kvar 20 procent som en finansiell tillgång, som på sikt ska bort.

Skräckrapporterna från första halvan av 1990-talet känns långt borta. Då handlade det om jättelika förluster på italienska bilförsäkringar eller amerikansk återförsäkring, oväntade ras i obligationsportföljen eller ett plötsligt nedskrivningsbehov i den danska försäkringsrörelsen. Kursomläggningen kom 1996 då styrelsen motade ut den långvarige chefen Björn Wolrath och flyttade upp vice VD Lars-Eric Petersson. Utmaningen nu är att visa att bolaget klarar omfokuseringen från den mer mogna USA-marknaden, som på 10 år seglat upp som Skandias viktigaste marknad, till Tyskland och Japan, där tillväxtpotentialen är stor.

År 2000 beräknas den amerikanska marknaden ha vuxit med 15 procent i fondförsäkringar. I år kan det bli något lägre. Skandias strategi är att växa fortare än marknaden även i andra segment. I Tyskland beräknas nyförsäljningen av fondförsäkringar öka med 30 procent i år. Skandias ambitioner är även där högre än så. I fjol klarade Skandia Lebensversicherung att växa mer än marknaden under elva av årets 12 månader. I Japan, där Skandia ser den största potentialen bland nya marknader, är ambitionen att växa med 100 procent. Men både Tyskland och Japan är ännu mycket små marknader för Skandia. Japan är i dagsläget faktiskt en kostnadspost.

Skandias affärsidé, som bolaget tillämpar fullt ut i alla de ca 20 länder där det är verksamt med undantag av Norden, är lika genial som enkel. Konceptet är unikt på marknaden. Det bygger på att köpa in fondförvaltning, paketera den och sälja den vidare genom ett nät av oberoende distributörer. På så sätt slipper Skandia konkurrera med sina kunder och leverantörer och behöver inte bygga upp egna säljorganisationer. Det gör att resurserna lätt kan flyttas från ett produktområde till ett annat och från en marknad till en annan. 2001 kan bli testet på hur flexibel organisationen egentligen är.

Svårkopierad affärsidé

Konkurrensen har hårdnat och det märker Skandia av, även om dess koncept är svårkopierat: För att lyckas med det måste en konkurrent i praktiken starta från noll. Skandia bör därför kunna behålla sin position åtminstone inom överskådlig framtid, men det gäller att bolaget inte vilar på sina lagrar.

Renodlingen av bolaget och den snabba framgången i USA har dock gjort Skandia beroende av en produkt och en marknad. Fondförsäkringar står för 70 procent av försäljningen och så gott som hela vinsten. USA-försäljningen svarar i sin tur för nära 60 procent av bolagets försäljning av fondförsäkringar, lika mycket av den totala försäljningen och cirka hälften av vinsten. Men det finns en uttalad vilja att öka inom övriga sparprodukter. Än så länge har American Skandia bara en procent av den totala marknaden för långsiktigt sparande. Ambitionen är att bolaget, som är ett av de 10 största på marknaden, inom några år ska vara ett av de fem största.

Bakslag i USA

Under tredje kvartalet levererade Skandia åter en vinst över förväntan och VD Lars-Eric Petersson var optimistisk, trots vikande försäljning. Rörelseresultatet steg med 38 procent till 5,4 miljarder kronor. För kärnverksamheterna ökade vinsten 45 procent till 5,3 miljarder, vilket var nästan 300 miljoner bättre än väntat. Försäljningen steg över 50 procent till 154 miljarder. Tillgångar under förvaltning ökade 24 procent och passerade 1.000 miljarder. Men rapporten mottogs ändå inte odelat positivt.

Försäljningen i USA har sackat kraftigt sedan andra kvartalet 2000. Nedgången är nära relaterad till utvecklingen på Nasdaq, men American Skandia tappade dessutom marknadsandelar till konkurrenterna. Bolaget ramlade ned från första till tredje plats när det gäller försäljning av fondförsäkringar. Försäljningsligan toppas av Hartford Life följt av TIAA-CREF. Skandias marknadsandel krympte till 6,5 procent tredje kvartalet från 7,6 procent första kvartalet och vinstmarginalen för årets första nio månader sjönk till 17,7 procent från 21,1 procent vid halvårsskiftet.

Det är oroande eftersom det är i USA som bolaget har sina absolut största marginaler. American Skandia har haft tillväxttal på 100 procent under ett antal år från mitten av 1990-talet och bolaget har mycket snabbt uppnått stordriftsfördelar i volym och prissättning med i stort sett enbart nyförsäljning. Men nu minskar USA-marknaden sitt relativa bidrag till Skandias totala försäljning och vinst.

I Storbritannien, som är Skandias näst största marknad med en fjärdedel av försäljningen och vinsten, ökade vinstmarginalen på nyförsäljningen med en procentenhet till 8,4 procent och i Sverige med två procentenheter till ungefär lika mycket. Storbritannien ökade sitt relativa bidrag till både försäljning och resultat inom långsiktigt sparande. En viktig orsak till att det gick så bra i Storbritannien var en modernisering av systemen inför millennieskiftet i kombination med satsning på ökad distribution.

Den brittiska marknaden bedöms i stort ha stått stilla medan Skandia ökat försäljningen 100 procent där, vilket minst sagt är ett styrketecken. I Sverige väntas Skandia göra sitt bästa år någonsin. Andelen av den svenska fondförsäkringsmarknaden ligger på 25 procent och sista kvartalet kanske till och med högre. På nya marknader, som än så länge utgör en försvinnande liten del av försäljning och vinst, ligger marginalen på runt 17 procent. Skandia förklarar de lägre nettomarginalerna i USA med att bolaget inte hann anpassa kostnadskostymen till försäljningsutvecklingen. Skandia ser dock det relativa kostnadsövertaget som en investering för framtida tillväxt.

Konkurrenterna, som drogs med en tyngre kostnadsmassa, försökte parera börsnedgången och möta flykten till säkrare marker genom att erbjuda fondförsäkringar med garanterad ränta med låg marginal. Det tåget vägrade Skandia att hoppa på, men bolaget utesluter inget för framtiden. I stället har American Skandia siktat in sig på att utvidga produkterbjudandet. Nyligen introducerades så kallade wrapfunds, paket av fonder, och fler produkterbjudanden är på väg.

Pressas från två håll

Skandias rapport för fjärde kvartalet, som presenteras den 14 februari, kommer att tyngas av börsutvecklingen och den hårdnande konkurrensen i USA. American Skandia är utsatt inte bara för kostnadstryck utan även pris- och innovationstryck. Mycket av prispressen kommer från internationella företag. Den 23 oktober sänkte American Skandia sina priser. Om börsklimatet inte vänder kommer Skandia att tvingas öka sin innovationsförmåga ytterligare. Det handlar om IT, utveckling och management. Bolagets VD Wade Dokken är rätt säker på att bolaget behållit sin tredjeplats under fjärde kvartalet. Han uppskattar att bolaget idag har en marknadsandel på runt 6 procent. Försäljningen av fondförsäkringar stabiliserades i december jämfört med månaden innan, vilket fick många att dra en suck av lättnad. Innevarande år börjar dessutom bra om man ser till börsutvecklingen hittills.

“Jag tror att vändningen sannolikt börjat. Den amerikanska marknaden behöver sparande av demografiska skäl. Jag är inte alls ’bearish‘, jag är ’bullish‘ “, säger Dokken till Affärsvärlden.

Enligt ett räkneexempel från Skandia från i höstas ger en börsnedgång med 10 procent ögonblickligen en negativt påverkan på Skandias vinst med 1,7 miljarder kronor. Det kan jämföras med American Skandias vinst för den senaste niomånadersperioden på 2,9 miljarder. Om Skandias reserv för utjämningseffekter på 800 miljoner kronor tas i anspråk blir resultateffekten netto ca minus 900 miljoner kronor fjärde kvartalet. Samtidigt anser Skandia att både diskonteringsräntan, som används för att beräkna nuvärdet av framtida flöden, och kostnadsmassan är för högt tilltagna i USA och i synnerhet i Storbritannien och Sverige. Det kommer att ses över och verka i motsatt riktning.

Jan Carendi, Skandias ställföreträdande koncernchef, visionär och entreprenör, är den som ligger bakom Skandias framgång inom långsiktigt sparande med början utanför Norden. På dåvarande Skandiachefen Björn Wolraths initiativ har han byggt upp området till dagens succé. Han startade i England 1986 och fortsatte i USA. Sedan har cirka två nya bolag startats per år, vilket som mest givit uppåt 150 miljarder årligen i nytt kassaflöde.

Carendi var VD för American Skandia från grundandet 1987. Andra kvartalet i fjol lämnade han över stafettpinnen för USA till sin andreman Wade Dokken och tredje kvartalet övergav han även ansvaret för den brittiska marknaden för att koncentrerara sig på nya marknader. Enligt elaka tungor skulle Carendi petats åt sidan av Petersson, som inte längre hade någon uppgift. Själv säger Carendi att det inte var hans förslag att gå vidare, men att han anammat idén och finner arbetet stimulerande.

“Jag hade gärna stannat kvar om det varit en möjlighet, men nu ser jag med tillförsikt framåt, att fortsätta att utveckla det koncept som vi framgångsrikt bedrivit i anglosaxiska länder, också på nya sparmarknader “, säger Carendi.

Nya länder, nya möjligheter

Tyskland, Japan, Italien och Spanien är, förutom USA, Storbritannien och Sverige, de stora framtidshoppen för Skandia. Nya potentiella marknader finns i Kina, Australien, Frankrike, Kanada och Argentina. Förhoppningarna om att den kinesiska marknaden ska utvecklas i samma takt som den amerikanska är dock långsiktiga, förmodligen på mer än tio års sikt, enligt Carendi. Skandia räknar med att få en licens i Kina i år. Carendi fortsätter sitt globala nätverksbyggande från kontor i Shelton i Connecticut, Stockholm, London och Madrid.

“Jag ser alla marknader som tillväxtmarknader. Det finns potential även i trötta marknader. Det gäller bara att hitta nya sätt att låsa upp den latenta marknadspotentialen som alltid finns”, säger Carendi.

VD i blåsväder

Samtidigt som Carendi fått ett nytt ansvarsområde blåser det snålt kring VD och koncernchef Lars Eric Petersson. Det är egentligen inte så förvånande. Börsintroduktionen i USA har skjutits på framtiden. Först skulle det långsiktiga sparandet knoppas av, sedan blev det i stället skadebolaget If. Rubriker om alltför generöst tilltagna optionsförmåner för ledningen och bittra ägarstrider har avlöst varandra under året. Och till råga på allt är Petersson ordförande i problemfyllda Telia, där mycket verkar ha gått snett.

Turerna kring samägda If fick finska försäkringsbolaget Pohjola att dra sig ur och fatta beslut om att sälja sin kontrollpost i Skandia vid lämplig tid i protest mot att Skandia sålt sitt innehav i Pohjola till konkurrerande Sampo-Leonia.

Det finns väsentliga frågetecken kring Skandia även om det är fjärran från ‘gamla’ Skandia. Bolaget är väldigt högt värderat. Det får inte leverera fler besvikelser.