Imperiet krackelerar

Bolagets tyska brunkolsdel utgör nästan 10 procent av Tysklands totala energiproduktion då den producerar drygt 60 terawattimmar och 60 miljoner ton koldioxid, per år.

Frågan är vem som kan tänka sig att svälja den stora biten till ett pris som är vettigt för Vattenfall. De flesta andra stora europeiska kraftbolag är också sargade av den svaga marknaden med fallande elpriser. Men det är möjligt att det går att sälja verksamheten i bitar, kanske till kommuner eller regioner.

En försäljning löser dock inte problemen med koldioxidutsläpp. Oavsett ägare kommer röken, som innehåller koldioxid, att stiga mot skyn från skorstenarna.

Vattenfalls nye vd Magnus Hall betonade att det svenska kraftbolaget kommer att ha sina övriga tyska verksamheter kvar.

– Även om vi skulle sälja brunkolsverksamheten har vi flest anställda i Tyskland (av Vattenfalls anställda, reds anm). Vi har betydande verksamhet i värme, vi har en betydande verksamhet i vind, vi har en betydande verksamhet i försäljning, vi har en betydande verksamhet i distribution och nät, vi har en betydande verksamhet i handel. Alla de här verksamheterna ska vi försöka utveckla och de är viktiga delar av Vattenfalls affär i framtiden, sa han.

Situationen är minst sagt dyster för de tidigare så lönsamma europeiska kraftföretagen. Vattenfall gjorde en rörelseförlust på 19 miljarder kronor för tredje kvartalet på grund av nedskrivningar på 23 miljarder. Hela 14 miljarder av dem var hänförliga till sorgebarnet Nuon. Totalt har Vattenfall skrivit ner värdet på det holländska naturgasbolaget med 59 procent av inköpspriset 89 miljarder kronor.

Men bortom nedskrivningarnas värld så går faktiskt Vattenfall med vinst. För tredje kvartalet landade rörelseresultatet på 2,8 miljarder kronor.

nullnull