IMF-hjälp till Lettland endast ”tryckförband”

– Den historiska erfarenheten av den typ av hjälp som Lettland är på väg få nu, det vill säga likviditetshjälp, är att det är ett tryckförband. Det löser inga långsiktiga balansproblem utan det behövs också nya grepp för att förstärka den långsiktiga tillväxten, säger Hubert Fromlet, professor vid Baltic Business School i Kalmar.

Fromlet anser att länderna bör passa på att under lågkonjunkturen förändra sin struktur för att få mer långsiktig tillväxt genom att investera i energi, infrastruktur, utbildning och renovering av bostäder.

De tre baltiska länderna har hyfsade statsfinanser med relativt låga statliga lån, men i en lågkonjunktur får de lägre skatteintäkter och kan behöva låna pengar utomlands för sådana investeringar, vilket i sin tur förstärker det stora bytesbalansunderskott som huvudsakligen ligger bakom problemen.

– Det är mycket som att välja mellan pest eller kolera, men för att undvika depression bör de öka de offentliga finanserna, säger Hubert Fromlet.

IMF har sagt att paketet ska rädda Lettlands valuta, lat, från devalvering. Valutan är kopplad till euron och en hög inflation har gjort att den är övervärderad.

Letterna har i hög utsträckning, till 90 procent, lånat pengar i euro, för att få lägre ränta, medan de har lön i lat. Om regeringen tillåter en devalvering får letterna betala dyra eurolån med en urholkad lat. Naturligtvis vill regeringen undvika att piska sitt eget folk.

– Vår åsikt är att valutorna kommer att klara sig i alla baltiska länder, säger Anssi Rantala, senior ekonom på Nordea.

Paketet innebär också att Swedbank och SEB hålls under armarna i Baltikum. Swedbank är regionens största bank med motsvarande 200 miljarder kronor utlånade, medan SEB är god tvåa med 150 miljarder kronor utlånade.

Frågan är dock hur länge ett land kan ha en övervärderad valuta. Förr eller senare måste situationen justeras.

– På kort sikt kan paketet lugna ner situationen. Det blir inte lika nervöst på finansmarknaden, men oron riskerar komma tillbaka, säger Mikael Johansson, Baltikumansvarig på SEB ekonomisk analys.

– Nu planerar den lettiska regeringen mycket tuffa åtstramningsåtgärder som motprestation för att få stödlån från bland annat IMF. Stålbadspolitiken har dock ett pris i form av ännu djupare recession i kombination med kraftigt stigande arbetslöshet nästa år. Marknaden kan komma att ifrågasätta om regeringen verkligen är uthållig i ett sådant scenario. Detta kan på nytt skapa viss oro runt valutans stabilitet, säger Mikael Johansson.

nullnullnullnull