Ikeas nya ryska problem

Sedan Ikea år 2000 öppnade sitt första varuhus i Ryssland har verksamheten i landet kantats av korruption, tvister och affärer med tveksamma partner som lett till omfattande juridiska processer. ­Möbeljätten har, enligt Reuters och andra medier, tvingats betala miljardbelopp i en förlikning med uthyraren av dieselgeneratorer till de ryska varuhusen. Och en genomgång som ryska tidningen Kommersant gjorde i fjol visade att Ikea under sin tid i landet dragits in i över 200 skiljedomsprocesser och över 500 rättsfall.

Ikea-grundaren Ingvar Kamprad sa under sitt sommarprogram i Sveriges Radio 2009 att Ikea inte betalar mutor. Men förklarade samtidigt att viss flexibilitet krävts.

– Hade vi följt alla lagar skulle vi inte ens ha kunnat öppna vårt första varuhus i Ryssland, sa Kamprad till Sveriges Radio.

Ikeas ledning har gjort genomlysningar av den ryska verksamheten vid flera till­fällen. I samband med en sådan år 2010 skrev Kamprad i ett pressmeddelande att han ­varit ”för optimistisk när det gäller Rysslandssatsningen”.

Nu kan Affärsvärlden avslöja ytter­ligare en tvist. Ikea i Ryssland är indragen i en ägarkonflikt kring Ikeas affärskomplex i Moskvaförorten Chimki, där en mark­ägare driver en rättsprocess mot den svenska möbel­jätten.

Avhängigt den processen pågår en brottsutredning där icke-namngivna Ikea-anställda är brottsmisstänkta. Rent finansiellt ­riskerar Ikea att förlora den förvärvade marken och dess byggnader. Enligt en uppskattning är det värden på uppemot 1,2 miljarder kronor.

– Det är en dispyt som går tillbaka till tomten som Ikea köpte 2011, säger Annika Mohlin, presskommunikatör på Ikea.

Ikea har aldrig tidigare kommenterat denna rättsprocess som löpt i ett flertal år och fram till nu inte varit känd för allmänheten. Annika Mohlin uppger samtidigt att Ikea i Sverige inte har insyn i alla turer eller rättsprocesser i Ryssland.

***

Bakgrunden till tvisten är att JAE Khimki, ett tidigare sovjetiskt jordbruks­kooperativ som bolagiserades 1991, anser sig vara den rättmätiga ägaren till den tomt på 16 hektar som Ikea förvärvade 2011. Vilka personer eller bolag som är aktieägare i JAE Khimki har inte klargjorts, men när det blev känt att Ikea köpt marken bestreds köpet av JAE Khimki.

Ikea i Ryssland skriver i ett mejl till ­Affärsvärlden att ett förvärvsavtal om tomten ­ingicks med den lokala administrationen, det vill säga kommunen i Chimki, till vilka man betalade 105 miljoner rubel, motsvarande cirka 30 miljoner kronor.

Ikea har därefter bebyggt tomten med ett stort kontorskomplex där Ikea har sitt ryska huvudkontor samt inhyser ett flertal hyresgäster.

Redan året efter förvärvet inlämnade JAE Khimki in en inlaga till domstol där man motsatte sig marktransaktionen. På tekniska grunder avfärdade domstolen inlagan år 2014, men en ny inlaga inlämnades samma år. I förhandlingarna som följde hävdade Ikea att man ingått köpeavtal med kommunen, som var ägare till marken. Med andra ord att JAE Khimki frånträtt sitt ägande när bolaget återlämnade marken till kommunen 1993.

Till stöd för Ikea presenterades ett par dokument från Chimki-kommunens arkiv, däribland ett avtal från 1993 där JAE Khimki uppgavs återlämna tomten till kommunen utan någon ersättning, samt ett mötes­protokoll från ett styrelsemöte i JAE Khimki samma år, då bolagets styrelse ska ha fattat beslutet.

Enligt källor med insyn i processen har JAE Khimkis juridiska ombud hävdat att dokumenten inte var autentiska då inga motsvarande fanns i bolagets egna arkiv, samt att marköverföringen i början på 1990-talet torde ha efterlämnat fler dokument i kommunarkiven än det fåtal som presenterades.

Ikea har under processens gång argumenterat för att fallet som det tvistas om går så långt bak i tid att tidsfristen för att driva juridiska processer löpt ut. Även Annika Mohlin på Ikea poängterar att markaffären gjordes upp på 1990-talet.

Motparten har hävdat att man drivit processen sedan omständigheterna blev kända.

Ärendet har prövats i fler instanser och gått hela vägen upp i Högsta domstolen, där man i domslutet i november 2016 valde att döma till Ikeas fördel.

– Vi har fått rätt hitintills, säger Annika Mohlin på Ikea.

Men i juli i år åkte Ikea på ett stort bakslag. Den ryska åklagaren beslutade att riva upp samtliga tidigare beslut – inklusive domslutet i Högsta domstolen i fjol. Därför ska nu ärendet återigen prövas i domstol, vilket innebär att Ikea befinner sig på ruta ett igen.

På Ikea är man fåordig om bakgrunden till att det ryska rättsväsendet vill ta om alla processer.

– Kanske för att någon inte är nöjd med utfallet, säger Annika Mohlin, presskommunikatör på Ikea i Sverige.

Hon konstaterar att hennes ryska kolleger ofta får hantera juridiska processer.

– Detta är något ständigt närvarande för Ikea i Ryssland, säger hon.

Det finns dock juridiska förklaringar till varför de tidigare domsluten rivits upp. Ryska kriminalutredare inledde en för­undersökning i mars 2016 efter att JAE Khimki gjort en polisanmälan. I mars i år ­offentliggjorde utredarna en första delrapport där det konstateras att man utreder vad som i ryska brottsbalken, i engelsk översättning, rubriceras large-scale fraud, på svenska ungefär storskaligt bedrägeri.

Utredarna skriver att styrelseprotokollet från 1993, där JAE Khimki ska ha frånträtt sitt ägandet, och som Ikea lagt fram som stöd för att Chimki-kommunen var ägare, inte bar ordförandes namnteckning. Dokumentet förfalskades med hjälp av en färglaserskrivare och utredarna slår fast att ­bolagets sigill och brevpapper ska ha hämtats från kommunens arkiv.

Utredarna anser också att dokumentet för vilket marken överfördes till kommunen 1993 var förfalskat. Inom kommunen pekade utredarna ut två ansvariga – den tidigare borgmästaren Yuri Korablin samt investeringsansvarige Igor Goncharenko. Bägge är avlidna sedan en tid tillbaka.

Enligt utredarna ska Ikea ha gjort affärer med bland andra Goncharenko. Hans bolag ska från Ikea ha tagit emot mer än 5 miljoner dollar, motsvarande drygt 40 miljoner kronor. Alltså är det mycket nära affärsrelationer mellan kommuntoppar och de ryska Ikea-cheferna.

Affärsvärlden har ställt frågor till Ikeas ryska bolagsledning om affärerna med Igor Goncharenko.

– Vi kan inte svara eller kommentera detta, då det är ett pågående ärende, svarar Ikea i ett mejl på frågor kring mångmiljon­affärerna.

Hur kom Ikea över dokumenten som ryska kriminalutredare konstaterar är förfalskade?

– Eftersom detta är ett pågående ärende så är det något vi inte svarar på eller kommenterar, skriver Ikeas ryska företrädare i mejl.

Den nuvarande brottsutredningen kring Ikea-anställda fortsätter – detta enligt utredningsrapporten som presenterades våren 2017. Samtidigt ska domstolen på nytt ta ställning till vem som är den rättmätiga ägaren till tomten i Chimki. Tidpunkten för de nya förhandlingarna är enligt Ikea inte klar.

– Så vitt vi vet har det inte fastställts något datum för nästa förhandling vid Moskvas ­regionala skiljedomstol, skriver Ikea i mejl till Affärsvärlden.

Ikeas motpart är desto mer välinformerad. Enligt JAE Khimkis juridiska biträde ­Natalia Veselnitskaja ska parterna mötas under en hearing i mitten på november, sedan Ikea överklagat beslutet om att Ikea inte har rätt att använda sig av de konstaterat ­fabricerade dokumenten från 1993.

– Att dokumenten är fabricerade är inte bara min åsikt, utan det har klargjorts av brottsutredare, säger Natalia Veselnitskaja, en rysk stjärnadvokat som företräder JAE Khimki.

Veselnitskaja är också internationellt uppmärksammad för att ha mött USA:s president Donald Trumps son under den amerikanska valrörelsen där hon enligt ­källor till New York Times påstås ha gett ­löften om att överlämna skadlig information om ­Hillary Clinton. Hon ska enligt hemliga ­källor till samma tidning även ha kopplingar till Kreml, vilket hon själv förnekat i ­intervjuer.

Natalia Veselnitskaja anser att Ikea fel­aktigt försöker framställa att tvisten pågått sedan 1993, när det i själva verket bara sträcker sig några år tillbaka. Hon har en tydlig bild av ansvarsfrågan.

– Ärligt talat, toppnivån inom Ikea har inte en aning om hur man bedriver verksamheten i Ryssland. Annars skulle de vara medkonspiratörer till det här, säger hon.

På direkt fråga om vem som står bakom det forna jordbrukskollektivet JAE Khimki svarar Natalia Veselnitskaja så här:

– Jag representerar en legal enhet, så jag har inte inblick i hur hela aktieägarlistan ser ut. Men jag har jobbat nära en ägare, Alexander Klyachin, och några av de anställda som är i bolagets ledning.

50-årige Alexander Klyachin hör inte till de mest välkända ryska oligarkerna; enligt amerikanska Forbes sammanställning är han god för cirka 11 miljarder kronor – 66:e rikast i Ryssland. Han är ägare till Azimut Hotels, som är Rysslands största affärs­hotellkedja. Enligt Forbes grundade han ­investmentbolaget Nerl 1993, verksamt inom fastighet och aktier.

Han äger också fastighetsutvecklaren KR Properties, som omvandlar fabrikslokaler till kontorskomplex i Moskvaområdet. Hur han blivit aktieägare i JAE Khimki har ­Affärsvärlden inte kunnat klargöras.

Enligt Natalia Veselnitskaja är man redo att förhandla om en förlikning, men hon ­säger att det hänger på Ikea, som inte söker en sådan lösning.

– Just nu finns det inga positiva tecken på att det ska utveckla sig på bättre sätt. Ikea menar att för många år har passerat, att det är för sent för att tvista om. De argumenterar inte ens om dokumenten är falska eller inte, säger hon.

Etablering kantad av skandaler

Det finns flera exempel på hur Ikea-anställda misstänks för att ha varit involverade i korruption och mutskandaler. Ikeas fastighetschef samt Central- och Östeuropachef avskedades 2010 efter att bolaget upptäckte att dessa hade varit involverade i misstänkt bestickning i samband med bygget av ett Ikeavaruhus, enligt Smålandsposten.

Ikea är också indragen i en skatteutredning. I oktober 2016 inledde ryska tillsynsmyndigheter en brottsutredning gällande ett undandragande av skatt på 32 miljarder rubel, motsvarande cirka 4 miljarder kronor. Det gäller en affär där Ikea sålde aktier i sin ryska verksamhet, där utredarna misstänker att affären syftade till att undvika skatt i Ryssland.

Tidigare finns också exempel där två Ikea-chefer fängslades ­efter en skandal, som uppdagades 2007 då cheferna misstänktes ha tagit emot mutor från en leverantör, vilket rapporterades av brittiska The Guardian. Året före var situationen snarlik i Tyskland då Ikea-anställda misstänktes för att ha tagit mutor från en byggleverantör som tack för årslånga byggkontrakt, enligt brittiska The Telegraph.