IFRS 16: Se upp med hyresskulden

NYA REGELN: AVTALAD HYRA ÄR OCKSÅ SKULD

När IFRS-regelverket nu per den 1 januari 2019 (eller brutna räkenskapsår som inleds därefter) ersatte IAS 17 med den nya regeln IFRS 16 kommer det – på sina håll – ge mycket omfattande effekter på redovisade räkenskaper.

Väldigt grovt förenklat sker följande omedelbara justeringar i balansräkningen:

• För dagen kända framtida hyres-/leasingkontraktsåtaganden nuvärdesberäknas utifrån ett för bolaget relevant avkastningskrav.
• Det skapar dels en leasing-tillgång på balansräkningens tillgångssida.
• Det skapar också en leasing-skuld av motsvarande storlek på balansräkningens skuldssida. Den anses vara räntebärande, så ojusterat så kommer nettoskulden öka.
• Då balansomslutningen, det vill säga tillgångar eller skulder plus eget kapital, sväller relativt eget kapital förväntas nyckeltalet soliditet sjunka.
• (Eget kapital kan också förändras något redan vid övergången, men det är redovisningsmässiga andrahandseffekter av mer marginell karaktär och utan entydig riktning, se IFRS Effects Analysis s. 43.)

Förändringen av redovisningen kan liknas vid att stoppa ned huvudet under ytan för att kika på resten av det isberg som hela tiden utgjort verksamhetens ekonomiska balansräkning, det vill säga de tillgångar och skulder som hela tiden lagt grunden till rörelsens intjäning.

NYA REGELN: HÖJER RÖRELSENS TAL, TYNGER FINANSIERINGENS

Balansräkningens framplockade hyrestillgång och hyresskuld ger sedan genomslag i de räkenskaper som nyhetsrapporteringen fokuserar på (och dessvärre tenderar att ofta stanna vid). Det vill säga resultaträkningen:

• Tidigare hopklumpad hyreskostnad delas här upp.
• En del av den tidigare hyreskostnaden får ligga kvar på rörelsekostnadsnivån men omvandlas till den skapade leasing-tillgångens av- och nedskrivningar (da). Det innebär att den flyttar nedåt bland rörelsekostnaderna, vilket ökar ebitda (rörelseresultat före av- och nedskrivningar) men ger fortsatt belastning på rörelseresultatet, ebit, för denna del.
• Resterande del av den tidigare hyreskostnaden blir leasing-tillgångens redovisade finansieringskostnad. Den flyttar nedåt och belastar finansnettot. Då ökar ebitda och ebit med denna del, innebärande att ebitda nu har sluppit hela den tidigare hyreskostnadens belastning och ebit har sluppit finansnetto-delen.
• (Liksom eget kapital förväntas nettoresultat och resultat per aktie påverkas endast marginellt.)

Förmodligen är det en mindre källa till kommunikationsproblem, men även poster i kassaflödesanalysens uppställning kommer att flyttas runt:

• Kassaflöde från löpande verksamhet ökar. Då kassaflöde från investeringar står opåverkat, kommer därmed också mått som fritt kassaflöde öka [kassaflöde från verksamhet – någon form av investeringskassaflöde].
• Kassaflöde från finansieringsverksamhet belastas.
• Totalt kassaflöde står opåverkat.

De här justeringarna innebär att operationellt resultat och kassaflöde från tillgångarna i rörelsen separeras ut tydligare från finansieringsfrågan, det vill säga hur företaget betalar för dessa tillgångar som nyttjas i rörelsen.

SE UPP MED EBITDA OCH FRITT KASSAFLÖDE

Som med alla förändringar av gemensamma spelregler blir IFRS 16 lite jobbigt i början. En IFRS 16-rapport för 2019 års första kvartal kommer att bjuda på redovisade siffror som inte är jämförbara mot ojusterade siffror bakåt. Detta eftersom de flesta bolag väljer att inte tillämpa standarden bakåt.

Däremot kan många bolag tänkas presentera justerade nyckeltal, som ökar just jämförbarheten mellan före och efter IFRS 16.

Det kan således vara en god poäng att det närmsta året se upp – ställ kontrollfrågor eller leta efter justeringar – när någon rabblar snabba slutsatser eller jämförelser utifrån 2019-siffror. Mardrömsexempel vore uttalanden om stark ebitda-tillväxt eller kraftigt förbättrat fritt kassaflöde, som inte justerar upp jämförelseperioder (2018 och bakåt).

Under första kvartalet lär åtminstone halva börssverige nå punkten att IFRS 16 underförstått är något att se upp med, och justera för bakåt. Den andra halvan kommer stegvis behöva greppa att revisorerna och de andra i marknaden inte pratar riktigt samma språk längre.

DEL 2: BOLAG SOM REDAN GUIDAT

Gå nu vidare till del 2, där Affärsvärlden Analys+ presenterar ett urval av svenska börsbolag som redan guidat kring betydande IFRS 16-effekter inför rapporterna.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se

!function(e,t,s,i){var n=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(“script”)[0],d=/^http:/.test(e.location)?”http:”:”https:”;if(/^/{2}/.test(i)&&(i=d+i),window[n]&&window[n].initialized)window[n].process&&window[n].process();else if(!e.getElementById(s)){var r=e.createElement(“script”);r.async=1,r.id=s,r.src=i,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,0,”infogram-async”,”https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js”);