I robotarnas grepp

Det väser, knastrar och brummar om de gigantiska robotarna inne på Teslas elbilsfabrik i norra Kalifornien. På knappt en minut lyckas en av de röda, giraffliknande robotarna göra vad som tidigare tog en smärre armada av fabriksarbetare i anspråk.

Med hjälp av fem sugproppar lyfter roboten försiktigt upp en vindruta, vrider den 90 grader och för den genom två små fållor där den får lim i kanterna. Sedan vänder roboten sig runt, byter grepp om rutan och avvaktar ett ögonblick så att dess kamera kan kolla att elbilen nedanför ser okej ut. Därefter sänker den med kirurgisk precision ner vindrutan och passar in den i karossens framdel. Ett par sekunder senare rullar en färdigbyggd Tesla vidare på det löpande bandet, klar att sprejmålas, provköras och skickas till butik.

Teslafabriken i Fremont strax utanför San Francisco är nästan kusligt elegant. De illröda robotarna rör sig i välkoreograferad rytm, som en balett av stål mot de vita golven och väggarna. Det tyska företaget Kuka har tillverkat dem, men det är Teslas egen programvara som gör dem ovärderliga. Varje robot kan göra fem olika, mycket avancerade arbetsuppgifter. Här finns 160 robotar och 3 000 personer.

– Det som gör vår bilproduktion unik är dels programvaran som vi använder för att träna robotarna, där de får öva på 3d-­modeller med extrem precision. Dels är det vår batteriproduktion och i synnerhet kylningstekniken för batterierna, säger fabrikens kommunikationschef Alexis George­son.

Batteriet, som ser ut som ett enormt ­mobiltelefonbatteri, väger 544 kilo och löper längs bilens undersida. Teslas grundare Elon Musk – som även var med och grundade betaltjänsten Paypal – har uppfunnit det.

Tesla började som en outsider i bilindustrin och sålde elbilar till miljömedvetna miljardärer i Kalifornien. Men nu siktar företaget på att skapa sin första modell för masskonsumtion. På två år har produktionen ökat från fem bilar i veckan till 600, drygt 30 000 om året. Fabriken har kapacitet att tillverka en halv miljon elbilar om året och år 2016 räknar företaget med att producera 300 000 bilar. Varje mutter och plåtbit i bilarna görs i USA.

Senare i år planerar Tesla att öppna en stor batterifabrik i USA. Bolaget räknar med att det skapar minst 6 500 jobb och att kostnaden för att tillverka batterierna minskar med 30 procent. Den kraftiga expansionen har mötts av skepsis från andra biltillverkare, men Wall Street rosar Tesla. Aktiekursen har gått upp med nästan tusen procent sedan börsintroduktionen år 2010. I mars tecknade investerare i Silicon Valley en konvertibelemission som gav bolaget 2 miljarder dollar, drygt 13 miljarder kronor.

”Billiga, effektiva robotar som ersätter en bred mängd av mänskliga arbetsuppgifter är ett av skälen till att företag nu väljer att placera fler fabriker i USA”, skriver ledarskapskonsultfirman ­McKinsey i en färsk rapport.

Utvecklingen har bara börjat. Om tio år kommer 15–25 procent av de sysslor som i dag görs av fabriksarbetare i USA att ha automatiserats, enligt McKinsey.

I norra Kalifornien, i Silicon Valley med omnejd, pågår en robotrevolution. Teknikföretagen här utvecklar alltmer avancerade robotar, som snart kommer att ersätta helt nya kategorier av jobb. På sikt är det inte bara de mekaniska fabriksjobben som påverkas, utan även mer avancerade uppgifter som ingenjörsarbete, utbildning och aktiehandel.

MIT-ekonomerna Andrew McAfee och Erik Brynjolfsson skriver i sin nya bok The Second Machine Age att vi står inför ett skifte lika omfattande som när den industriella revolutionen började. Enligt McKinsey har investeringar i industrirobotar ökat med nästan 50 procent sedan 2008.

När The Economist nyligen gjorde ett tema­nummer om framtidens arbetsmarknad förutspådde tidningen att motsättningarna mellan teknikbranschen och låg­inkomsttagare, vars jobb löper störst risk att automatiseras, kommer att bli en av de stora konflikterna i USA under kommande år.

Amazon planerar att börja göra leveranser med drönare. Google, Ford och även Tesla har utvecklat bilar som kör sig själva. Taxichaufförer, budfirmor, lastbilschaufförer och en rad andra transport- och leveransbranscher kommer att vändas upp och ner av detta.

Flera av de största amerikanska företagen, som Apple och General Motors, har skapat rubriker genom att flytta tillbaka delar av tillverkningen till USA från låglöneländer, så kallad ”reshoring”. Robotar gör det billigare att tillverka i USA än i exempelvis Kina. Hundratals bolag hänger på trenden.

ET Waters lilla huvudkontor ligger i en kontorsbyggnad i Novato, en timme norr om San Francisco. Bolaget gör avancerade apparater, som effektiviserar bevattningssystem och har i huvudsak kunder i Kalifornien med omnejd, som lokala myndigheter och storskaliga jordbruksföretag.

År 2005 flyttade företaget all produktion till Kina för att få billig arbetskraft. Men för två år sedan insåg ledningen att företaget skulle tjäna på att flytta tillbaka produktionen.

– Vi räknade med att det skulle kosta oss 10–15 procent mer att flytta produktionen hit, men att det ändå skulle vara värt det, på grund av de andra fördelarna. Men nu har det visat sig att vi faktiskt sparar pengar på själva produktionen, säger företagets vd Mark Coopersmith.

Andra fördelar är att kvalitetskontrollen blir bättre då ledningen kan besöka fabrikerna regelbundet samt att det går snabbare att producera och leverera, vilket betyder att bolaget inte behöver ligga ute med kostnaderna för tillverkningen i ett halvår.

– Vi kan nu lova leverans till kunden på två dagar i stället för två månader, säger han.

Närheten till teknikindustrin i Silicon ­Valley är också viktig.

– Vi har ett underbart ekosystem här av ingenjörer, utvecklare, entreprenörer, tillverkare. Att gå från idé till färdig produkt går betydligt snabbare här och små uppfinningar och förbättringar blir lättare att implementera. Och jag kan umgås och utbyta idéer med mina vänner på företag som Google, Apple och Nest, i stället för att sitta på plan till Kina hela tiden, säger Mark ­Coopersmith.

General Electric flyttade nyligen tillverkningen av tvättmaskiner från Kina till Kentucky. Google har börjat tillverka hårdvaruprodukter i San Jose. År 2012 öppnade Ikea sin första nordamerikanska fabrik. För två år sedan angav 37 procent av mellanstora företag och 50 procent av de största företagen i USA att de planerar att flytta tillbaka tillverkning från Kina till USA. I dag är siffrorna ännu högre, enligt Harry Moser, direktör för Reshoring Initiative.

– Reshoring passar inte alla företag, men förvånansvärt många företag kan tjäna på att flytta tillverkningen tillbaka till USA. Folk flyttar offshore främst på grund av den billiga arbetskraften, som i Kina. Men de missar ofta att titta på 20–25 andra faktorer som tillsammans kan ha större påverkan på deras totala utgifter, säger Harry Moser.

Mycket av detta skifte drivs framför allt av tekniska framsteg. Automatisering och förbättrad effektivisering i tillverkningsmetoderna kompenserar för det bolaget förlorar på att betala högre löner. Men Harry Moser anser att reshoring även har en positiv netto­effekt på arbetsmarknaden i USA.

– De senaste tio åren har USA gått från att förlora 150 000 tillverkningsjobb om året till att förlora noll nettojobb om året. Om ett par år räknar jag med att fler jobb kommer att återvända till USA än antalet jobb som lämnar landet, säger Harry Moser.

Både ET Waters och Tesla är även exempel på det som konsultfirman McKinsey kallar ”next-shoring”, att placera tillverkningen nära både kunderna och de viktiga knytpunkterna för teknisk innovation, som Silicon Valley. I boken The New Industrial Revolution skrev Peter Marsh om vikten av att ha tillverkningen nära kunderna, så att företagen snabbt kan anpassa produkterna efter deras behov.

Det kan både gynna och skada den amerikanska arbetsmarknaden. Produkter ämnade för en amerikansk målgrupp kommer i högre grad att tillverkas i USA, men samtidigt kommer många företag att starta fler fabriker i Kina och Indien, där de snabbast växande målgrupperna finns. Om tio år beräknas tillväxtländer stå för 66 procent av den globala efterfrågan.

Men det blir även viktigare att vara nära innovationen. Det taiwanesiska bolaget Foxconn, känt för att tillverka Apples ­Iphone, investerade nyligen 10 miljoner dollar, runt 65 miljoner kronor, i ett forskningsprojekt på Carnegie Mellon University i Pennsylvania.

Rodney Brooks, som driver företaget Rethink Robots, uttrycker det så här i ­McKinseys rapport om framtidens tillverkningsindustri:

– Vi kommer att se ett system där tillverkningen sker betydligt närmare slutkonsumenten, i stället för att ske halvvägs runt jorden. Det kommer att leda till ett skifte i tillverkningen, till mer lokala, småskaliga fabriker som tillverkar väldigt komplexa ­saker.

I en renoverad fabrikslokal i San Franciscos SoMa-stadsdel, som sannolikt har högst koncentration av nystartade teknik­företag just nu, finns företaget Romotive. Det drivs av Keller Rinaudo. Kontoret ser ut som ­nystartade bolag i San Francisco gör just nu: tegelväggar, stora fabriksfönster och en samling 25-åringar i t-tröjor som leker med hundar eller jobbar med sina Mac-skärmar.

Förra året lanserade Romotive leksaks­roboten Romo, en liten rullande maskin som fästs under en Iphone. Den kostar 150 dollar, runt 1 000 kronor.

– De flesta robotar i dag används av stora företag i fabriker och de är väldigt dyra. Jag ville göra en konsumentvänlig robot. Vi inspirerades av Star Trek och Star Wars och har alltid varit optimistiska om tekniken, att det går åt rätt håll, säger Keller Rinaudo.

Romo irrar runt på golvet, åker in i väggen, följer efter folk runt rummet, och rodnar när någon håller upp ansiktet mot den och ler. Köparen kan själv programmera dess personligheter, med ett enkelt gränssnitt anpassat för barn från sju års ålder.

Romo är en av många robotar som har pseudomänskliga egenskaper. Den kan bli ”förälskad” eller ”rädd”, den kan skratta och gråta.

Romo känns dock som många robotar som en prototyp inför mer avancerade framtidsvarianter. Filmen Her, som handlar om en man som blir förälskad i sin dators operativsystem, kanske ger en glimt av hur det kommer att bli.

– I traditionell science fiction så brukade robotens hjärna och kropp alltid finnas i samma skal. Men i Her så är tekniken inte ett skal, utan ett medvetande, som finns i molnet. Det är så det kommer att se ut i framtiden. När robotarnas medvetande blir molnbaserat så kommer de att kunna interagera med oss på betydligt mer meningsfulla och sofistikerade vis, säger Keller Rinaudo.