Hushållen stramar åt

Nu börjar effekterna av det höga olje- och bensinpriset att synas i den ekonomiska statistiken. Den privata konsumtionen i USA minskade med 0,5 procent i augusti samtidigt som de privata inkomsterna sjönk med 0,1 procent. Delvis förklaras den svaga utvecklingen av orkanen Katrinas härjningar eftersom delar av USA helt bortföll såväl konsumtions- som inkomstmässigt. Många bedömare, inte minst inom den amerikanska administrationen, räknar därför med att det kommer en ordentlig rekyl uppåt när ekonomin åter börjar fungera normalt.

Enligt bedömare på den amerikanska centralbanken Fed väntas Katrina-effekten dra ner den amerikanska tillväxten med 0,5 procent under det tredje kvartalet. Men också här väntar man sig ett uppsving när återuppbyggnadsarbetet tar fart.

Lika optimistiska är inte de amerikanska hushållen. Enligt flera mätningar av de amerikanska hushållens förtroende så fick det sig en ordentlig knäck efter orkanerna. I den kanske viktigaste mätningen, som genomförs av Conference Board, var fallet i hushållens förtroendeindikator i september det största sedan 1990. Indexet ligger numera på 86,6, den lägsta nivån sedan oktober 2003.

Förklaringar till det minskade förtroendet saknas inte. Ett viktigt skäl är givetvis orkanerna. Och även om effekterna på oljepriset inte alls blev så dramatiskt som många befarade har den utslagna raffineringskapaciteten drivit upp bensinpriserna till nya rekordnivåer. Dessutom har eldningsoljan, som inför vintern blir en tung post i mångas hushållsbudget i de norra delarna av USA, också blivit betydligt dyrare än den var för ett år sedan.

Antalet nyanmälda arbetssökande har också krupit uppåt och ligger nu i snitt en bit över 350 000 per vecka. Det är nivåer som normalt sett brukar indikera en uppgång i den totala arbetslösheten. Många hushåll uppger också att de numera möter en kärvare arbetsmarknad.

Ytterligare ett skäl är de stigande räntorna. Den amerikanska centralbanken höjde räntan för elfte gången i rad till 3,75 procent på sitt senaste möte för några veckor sedan. För amerikanska hushåll som är högbelånade samt dras med en negativ sparkvot, och alltså lånar till sin löpande konsumtion, blir ränteposten allt kärvare att klara av. Å andra sidan stiger förmögenheterna kraftigt när bostadspriserna fortsätter uppåt.

De stigande bostadspriserna är dock ett starkt skäl för Fed att fortsätta med sina räntehöjningar för att på så sätt försöka få lite av bubbeltendenserna som finns på marknaden att pysa ut. För hushållen blir stigande bostadspriser något av ett tveeggat svärd.

Förtroendet för president George W Bushs sätt att sköta den amerikanska ekonomin är också rekordlågt, liksom förtroendet för honom i övrigt. Samtidigt måste regeringen ut med håven för att finansiera kostnaderna för en återuppbyggnad av bland annat New Orleans. Utfästelser har gjorts på omkring 100 miljarder dollar. De pengarna finns inte i dag, utan underskotten i de offentliga finanserna kommer därmed att späs på ytterligare. Annars har en klar ljuspunkt under senare tid varit att statsfinanserna gått bättre än väntat.

Industrin är också en ljuspunkt men här märks oro för att räntehöjningarna ska leda till en fortsatt dollarförstärkning. Något som skulle kunna hålla tillbaka exporttillväxten och göra företagen försiktigare med att nyanställa.

Det ska dock göras klart att det kommer att vara svårt att tolka den amerikanska makrostatistiken under hela slutet av året till följd av orkaneffekterna. Hopp i statistiken kommer att öppna för tolkningar i flera riktningar. Men den underliggande tendensen tycks ändå vara att den amerikanska ekonomin är på väg in i en betydligt lugnare fas när hushållen sakta men säkert tvingas strama åt på grund av stigande priser och högre räntor.