Hotet
Det kom en kniv i ett brev med posten. Det kom andra brev också, mordhot, frierier, kuvert med avföring. Som chef för ett stort, och hårt mediebevakat, svenskt företag var han redan sedan tidigare uppmärksam på sin omgivning. Han var van att se sig om över axeln ibland. Han hade personlarm hemma, i bilen och på jobbet som företagets säkerhetskonsult hade utrustat honom med.
–??Jag brukade också kolla bilen och vara uppmärksam på om något kändes ovanligt, berättar mannen, som av givna skäl vill vara anonym.
Men plötsligt förvärrades hotbilden dramatiskt. Dödshoten bedömdes som så pass allvarliga att han behövde full täckning av livvakter, dygnet runt.
Vid sidan av breven inträffade flera obehagliga incidenter som livvakterna avstyrde och sedan medvetet förteg för ”skyddsobjektet”, som det heter på fackspråk.
–??De berättade aldrig allt, jag varaaldrig helt uppdaterad, säger han.
Livvakterna beskriver han som lugna elitmän som följde med på resor, möten och även in i studion vid tv-framträdanden. Dagarna var noggrant planerade, schemat gjordes upp under veckomöten tillsammans med livvakterna. De klev aldrig in hemma, men fanns alltid diskret till hands utanför. Ett tag bedömdes hotbilden som så akut att han fick rådet att lämna sitt hem. Han bodde i ett lantligt beläget hus på hemlig ort, och livvakterna bodde i huset intill.
Han var konstant omgiven av livvakterna och med några av dem blev han mycket god vän.
–??Man kommer varandra väldigt nära i en sådan här situation, säger han och påminner om filmen Bodyguard där artisten, som spelas av Whitney Houston, och hennes livvakt, spelad av Kevin Costner, förälskar sig i varandra.
Så småningom klingade hoten av och behovet av livvakterna likaså.
–??De drog ned på bemanningen lite i taget, men jag fick telefonnummer som jag kunde ringa, säger den tidigare vd:n.
Efter hotexponeringen lockar rampljuset inte alls lika starkt längre. Visst kan han känna en längtan tillbaka, en ”abstinens” som han säger, efter att få vara i händelsernas centrum. Men han har avstått, tagit ett kliv tillbaka, bort från strålkastarna och undan knäppgökarna.
–??Det är inte så lätt för exempelvis börs-vd:ar. Man måste vara synlig inför aktieägare och press, samtidigt gäller det att inte bli någon frälsare. Då kan människors besvikelse slå tillbaka mot en personligen, säger han.
***
Ändrad hotbild
Den kraftiga konjunkturnedgången har drabbat många hårt. Det finns exempel på anställda som förlorat sina jobb och som sedan i frustration börjat hota sina tidigare chefer. För några enstaka personer havererar livet helt. En sådan förvandlades till stalker som började förfölja vd:n för den tidigare arbetsgivaren, ett företag i finansbranschen.
–??Totalt sett har hoten mot vd:ar och toppchefer inom näringslivet inte blivit fler. Men de har ändrat karaktär, säger Lennarth Ädel på Securitas.
Han är chef för landets största personskyddsgrupp. Från Securitas huvudkontor vid Lindhagensplan i Stockholm basar han för 30 heltidsanställda livvakter. Bakom hans stol dinglar en gul skottsäker väst på en galge fästad i bokhyllan. Bredvid i hyllan ligger en svart plastlåda med en defibrillator, en apparat som används för att få hjärtat att börja slå på en person som drabbats av hjärtstopp. Utrustningen finns där eftersom Lennarth Ädel själv ibland rycker in som livvakt. En livvakt måste vara sjukvårdskunnig, säger han.
Enligt Lennarth Ädel har det egentligen inte blivit vanligare med mordhot i långkonjunkturens spår. Men inom näringslivet, inte minst bland bolagens säkerhetsansvariga, har ändå oron för att krisen ska förvärra hotbilden tilltagit. Rädslan för militant aktivism har också tilltagit. Det har medfört att näringslivets tungviktare allt oftare har med sig livvakter på stora, föraviserade framträdanden som presskonferenser och bolagsstämmor. I förra veckan på Ericssons presskonferens eskorterades Carl-Henric Svanberg som vanligt av ett par livvakter i mörk kostym. Också när Karl-Johan Persson framträdde som vd för Hennes & Mauritz för första gången för några veckor sedan fanns flera livvakter på plats. Några höll sig diskret i bakgrunden, en var placerad mitt bland journalisterna.
–??Oftast handlar det då om att jobba förebyggande och att markera: Jag har skydd, jag är förberedd, säger Lennarth Ädel.
Han har dock aldrig, likt Kevin Costners karaktär i filmen Bodyguard, behövt kasta sig och ta en kula för någon annan. Men han är säker på att han och hans livvakter har avstyrt situationer som hade kunnat få dramatiska konsekvenser. 100 procents skydd kan han dock aldrig garantera.
–Det kan ingen, säger han.
***
ger sig på budbäraren
Livvakter är heller inte allt. Området personskydd är avsevärt större än så. Det omfattar allt från teknik, som larm och kameror, till analyser och riskbedömningar.
–Man kan åstadkomma avsevärt bättre säkerhet med små medel. En stor växt intill ett talarpodium kan stoppa ett kikarsikte, liksom en gardin fördragen för ett fönster.
Ändrade rutiner och vanor kan försvåra för den som vill attackera.
–Bara om du höjer blicken och ser dig omkring i joggingspåret har du kommit en bit på väg. Då ser du en eventuell angripare i ögonen. Det kan räcka för att avskräcka.
En konsekvens av den svåra konjunkturnedgången är att Securitas livvakter i ökad utsträckning får rycka ut till mindre bruksorter. Uppdragen har bland annat kommit från företag i städer på västkusten och i västra Götaland, samhällen som drabbats hårt när underleverantörer till bilindustrin gått omkull eller genomfört stora personalneddragningar. Även i inlandskommuner i norra Sverige har ansvariga för verksamheter som sagt upp många hotats.
–??Flera generationer kan ha jobbat på en och samma arbetsplats. När någon blir uppsagd drabbas hela familjen. Tillvaron slås sönder. Risken är då att någon ger sig på budbäraren eftersom ägarna, de som fattar besluten, ofta befinner sig i andra länder. I det läget brukar vi få i uppdrag att skydda företagsledaren på bruksorten och dennes familj, säger Lennarth Ädel.
–??Vid nedskärningar kommer hoten ofta inifrån, säger han.
***
Inte bara toppchefer
En av Securitas konkurrenter på personskydd är Svensk Bevakningstjänst. Där är Johan Hermansson chef för 15 personskyddsväktare. Karl Sandberg är utbildare på samma företag, vars huvudkontor ligger ett hundratal meter från Securitas vid Lindhagensplan.
De berättar att det i de flesta fall inte är vd själv som önskar sig livvakt. Snarare är det företagens säkerhetsfunktioner som på senare år har blivit allt mer medvetna.
–??Beställarkompetensen har blivit betydligt bättre, säger Karl Sandberg .
John Hermansson håller med om att hoten mot toppcheferna inte har blivit allvarligare de senaste åren. Ändå har hans kontakter med företagens säkerhetsansvariga ökat kraftigt. Företagen vill ha mer analyser och riskbedömningar.
–??Det behöver inte innebära att vi i slutändan skickar ut fler personskyddsväktare, säger han.
Men på Svensk Bevakningstjänst upplever man att hoten med koppling till konjunkturkurvan i ökad utsträckning riktas mot anställda längre ned i organisationerna.
–??Inom företagen handlar det om dem som är närmast ansvariga för att folk får sparken. På myndigheter, som Försäkringskassan, är det handläggare som hotas, säger John Hermansson.
För dessa grupper kan livvakter upplevas som ett helt oväntat och mycket stort ingrepp i privatlivet.
–??Företagsledare är mer rutinerade. De har en offentlig position och är vana vid att exponeras. Anställda på lägre nivåer blir ofta mer rädda och stressade, säger John Hermansson.
***
”boss-nappning”
Även internationellt ökar rädslan för att chefer ska utsättas av våld och hot från de anställda. I Frankrike, Italien och Belgien har det i år hittills inträffat ett tiotal fall av ”boss-nappning”. Uppretade anställda har protesterat mot uppsägningar genom att helt sonika låsa in chefen på arbetsplatsen, ibland i flera dygn.
–??Många av dem som tagits som gisslan av det egna företagets anställa får psykologiska besvär i flera år, sade Arnaud Dupui-Castérès, vd för Vae Solis Corporate, ett företag som utbildar chefer, till Sveriges Radio nyligen.
I Paris kan chefer nu gå på kurs för att lära sig hur de ska bete sig om de skulle tas som gisslan. Direktörerna får instruktioner som att alltid ha en mobiltelefon med sig där nummer till polis och psykolog är inprogrammerade och att gå med på de anställdas krav, oavsett vad de gäller. En uppgörelse som tillkommit under hot är inte bindande. Att ta med tandborste och rakapparat till jobbet är andra praktiska råd som cheferna får på kursen där också specialpoliser med erfarenhet av gisslandramer medverkar.
Även i Sverige har det under 2009 skett missnöjesaktioner på olika håll.
I april blev Volvochefen Leif Johansson utbuad av anställda på Torslandafabriken. Detta skedde i protest mot att Volvo först delat ut 4 miljarder till aktieägarna och sedan beslutat att sänka kostnaderna genom att minska antalet anställda.
I slutet av samma månad fick Vattenfalls vd Lars G Josefsson gröna färgbomber kastade mot sig på en presskonferens på Berns i Stockholm, strax före den statliga kraftkoncernens årsstämma.
Och när AMF-skandalen härjade som värst i våras var LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin eskorterad av livvakter.
Mest skrämmande för många är dock fortfarande de två kidnappningar som genomfördes i början av 2000-talet: Bortrövandet av Autoliv-chefen Lars Westerbergs son 2002 och kidnappningen av Siba-ägaren Fabian Bengtsson 2005.
–??Efter det fick vi jättemånga uppdrag. Då var det var många i den här branschen som skar guld med täljkniv, säger Lennarth Ädel på Securitas.
Men han poängterar att dessa kidnappningar var isolerade händelser. De var inte början på en trend som innebar ökad risk för kidnappning av svenska näringslivstoppar eller deras familjer.
–??Vi fick många samtal, men oftast avstyrde vi genom att berätta att hotet mot förmögna faktiskt inte hade ökat. Vi talade om att det fanns mycket annat att göra för att höja säkerheten, innan man fattar beslutet att anlita livvakter, säger han.
–??Om det inte finns ett faktiskt hot eller en konkret hotbild säger vi nej.
***
POLISEN TAR ÖVER
Egentligen är det bara Säpos personal som officiellt kan kalla sig livvakter. Det är Säpo som håller i livvaktsskyddet för centrala statsledningen, inklusive hovet, och utländska dignitärer, som statschefer på besök med flera. Bevakningsföretagens män och kvinnor är ”personskyddsväktare” och de poliser som den öppna polisen erbjuder som skydd arbetar med ”personsäkerhetsarbete”.
Samtidigt förekommer ett tätt samarbete mellan Säpos livvaktsskydd och personskyddsväktarna från bevakningsbolagen. Väktare hyrs in under bland annat statsbesök och möten med höga politiker, som toppmöten under Sveriges EU-ordförandeskap. Tillsammans bildar Säpos livvakter, väktare från bevakningsbolag och uniformerade poliser en yttre ring kring skyddsobjekten.
När hotet mot en chef i näringslivet når en viss nivå träder polisen in och tar över ansvaret från säkerhetsföretag och företagets egen säkerhetsavdelning.
–??Faller hoten under allmänt åtal och är grova måste polisen ta över bevakningen, konstaterar Mikael Hiljegren.
Han är kriminalkommissarie med särskilt ansvar för att samordna personskyddet inom Stockholms län. Ärendemängden på hans bord har ökat, inte minst i takt med att myndigheterna sätter åt den organiserade brottsligheten hårdare, exempelvis genom razzior och aktioner som samordnas över myndighetsgränserna. Företagsledare som hotas konkurrerar om polisens beskydd med bland andra utsatta kvinnor och hotade vittnen och målsägande.
Enligt Mikael Hiljegren ökar polisens behov av poliser som utbildats i personsäkerhetsarbete. Det var därför som 30 poliser från den öppna polisen för första gången i höstas examinerades i livvaktsskydd vid Polishögskolan i Ulriksdal, utanför Stockholm.
***
Med rätt att skydda
För att få sälja personskyddstjänster yrkesmässigt måste man ha en särskild auktorisation. Licensen beviljas av länsstyrelsen efter det att Rikspolisstyrelsen yttrat sig i ansökningsärendet. Åtta bevakningsföretag är i dagsläget godkända att bedriva personskydd i Sverige. De tre stora är Securitas, G4S (som nyligen drabbades av det spektakulära helikopterrånet i södra Stockholm) samt Svensk Bevakningstjänst. Via internet är det dock inte svårt att hitta en mängd icke-auktoriserade bolag som erbjuder livvakter, exempelvis Red Carpet. Bolaget säger sig hyra ut livvakter för 750 kronor per timme åt vip-kunder.
–Enligt reklamen kan man hyra en biff för en kväll. Jag skulle tro att deras kunder främst är angelägna om att komma in på krogarna vid Stureplan, säger Hellena Bäck, länsjurist på Länsstyrelsen i Stockholm, som nu granskar Red Carpet.
Hon är en av dem som jobbar med att ge auktorisation till, och utöva tillsyn över, bevakningsföretagen.
På sajten Blocket kan man också hitta livvakter. Det handlar inte sällan om före detta militärer, exempelvis svenskar som varit på uppdrag i Bosnien, som nu säljer livvaktstjänster via nätet.
–Det är okej om någon anställer livvakter i den egna firman. Men säljer ett bolag livvaktstjänster yrkesmässigt måste det vara auktoriserat, annars kan man riskera att hamna i fängelse för olaglig bevakningsverksamhet, säger Hellena Bäck.
Såväl män som kvinnor är auktoriserade livvakter. Men branschen har ett stort behov av fler kvinnliga livvakter.
Svårast, nästan omöjligt, är det att få tag i en kvinnlig livvakt med invandrarbakgrund. Men de behövs.
Reglerna säger att personskyddsväktarna ska vara minst 25 år. Likt vanliga väktare måste de gå igenom särskilda tester. Aspiranterna kontrolleras i polisens misstanke- och belastningsregister och får inte vara dömda för allvarliga brott de senaste fem åren. Säpo kontrollerar också det som kallas ”medborgerlig pålitlighet”. Det innebär att Säpo undersöker om personen i fråga har någon koppling till exempelvis extremism eller terrorism. Livvakter måste också ha gått igenom en särskild vidareutbildning för personskyddsväktare. Dessutom krävs det att bolagen har minst tio heltidsanställda per uppdrag.
–??Myndigheterna vill veta att bolaget klarar av att arrangera bevakning kring en eller flera personer dygnet runt under en längre tid, förklarar Lars Sjöberg, som ansvarar för bevakningsfrågor inom Rikspolisstyrelsen.
Flera av de livvakter som är verksamma i Sverige i dag arbetar för mer än ett av de auktoriserade bolagen.
–??En del vill kunna välja sina uppdrag och förhandla om lönen inför varje enskilt uppdrag, säger Hellena Bäck.
Det är inte särskilt vanligt att säkerhetsbranschen annonserar efter personskyddsväktare. Men när det sker är gallringen hård. Nio av tio sökande platsar inte, säger man i branschen. Dagens livvakter har en annan utbildning än vad som var vanligt för tio år sedan. De ska fortfarande gärna ha polisiär eller militär bakgrund men efterfrågan ökar på personer med annan akademisk utbildning, exempelvis ingenjörer. Orsaken uppges vara att företagens säkerhetsavdelningar vill ha livvakter som är duktiga på att analysera. Dessutom värdesätts en social förmåga.
– Förr handlade det om att komma ut med en stadig bit. Nu handlar det mer om att ha god social kompetens, konstaterar John Hermansson på Svensk Bevakningstjänst.
***
Sociala kameleonter
Hur är det då att vara livvakt?
–??Jobbet är till 80 procent jättetråkigt och till 20 procent jätteroligt, säger Lennarth Ädel på Securitas.
Att komma in i miljöer som de flesta aldrig skulle får tillträde till lockar, det kan vara allt från toppmöten till innekrogarnas vip-rum.
–Det handlar ofta om att vänta och vänta. Samtidigt vet man inte vad som ska hända nästa dygn. Du kan komma hit till Lindhagensplan på morgonen och landa i Bangkok på kvällen.
En allvarlig hotsituation ställer familjens relationer på sin spets. När en i familjen utsätts blir pressen enorm även på de andra familjemedlemmarna.
–?Livvakten kan vara den enda stabila personen i hushållet. Ibland får vi ta hand om och leka med barnen och det har förekommit att vi bytt blöjor, berättar Lennarth Ädel.
De som jobbar åt honom måste vara ”sociala kameleonter”, säger han. En av de livvakter som Affärsvärlden har träffat var tidigare pastor i en frikyrkoförsamling. Jobbet som livvakt har två sidor, anser han.
–??Jag ska vara omhändertagande och trygg, ta hand om klienten men också beredd på våldsamheter och på att snabbt ta kommandot, säger han.
Något av det värsta han varit med om som livvakt var när han, tillsammans med en kollega, skulle skydda en person samtidigt som de visste att den som hotade var ute och letade aktivt efter skyddsobjektet i omgivningen.
Vid ett annat tillfälle minglade han förklädd på ett party där både hans skyddsobjekt och den som hotade var närvarande.
–??Då var vi väldigt spända. Hotet befann sig framför våra ögon hela tiden, berättar han.
Jobbet har gjort honom mer försiktig privat.
–??Det kan hända att jag svänger ett extra varv med bilen i en rondell för att se om någon följer efter mig och jag sitter gärna så att jag ser dörren på restauranger.
Men han verkar inte särskilt rädd för att själv skadas i jobbet.
–??J?ag har aldrig riktigt fokuserat på det, det följer med jobbet. Smäller det så har jag misslyckats i mitt förbyggande arbete.
***
vapen kan vara fel
En viktig del av jobbet är att göra analyser. Innan en vd tillåts framträda offentligt går livvakterna igenom lokalen noga. De letar efter vapen, sprängladdningar eller buggningsutrustning i papperskorgar och under stolar och bord. De lär sig var utgångarna finns och bestämmer också hur de ska röra sig och bäst skydda sin kund under framträdandet. De kan kommunicera genom diskreta mikrofoner och få instruktioner via snäckan i örat (den karaktäristiska spiralformade sladden från snäckan kallas luftslang).
Att köpa en livvakt hos de större bolagen i branschen kostar mellan 500 och 1?500 kronor i timmen. Till det kommer kostnaden för utrustning. Bolagen är strängt teknikfokuserade av taktiska skäl och kan ofta erbjuda teknikpaket av varierande storlek. För en person som bor i villa blir skyddsutrustningen av naturliga skäl mer omfattande och därmed dyrare. Kostnaden kan variera mellan 15?000 och 150?000 kronor, beroende på vad som finns i form av belysning och larm. För en hotad lägenhetsinnehavare kan det räcka med skydds- och larmhjälpmedel för 15?000–20?000 kronor.
Annan teknisk utrustning är GPS-sändare på bilen, kopplad till säkerhetsbolagets larmcentral. En sådan kostar runt 5?000 kronor. Dessutom finns överfallslarm som den skyddade bär med sig och små övervakningskameror som kan lagra stora mängder data. Utrustningarna blir allt bättre, konstaterar man i branschen.
En livvakt har rätt att bära ett enhandsvapen, vanligtvis handlar det om pistoler. Dessa får inte ha grövre kaliber än 9 millimeter. Livvakterna har antingen en egen vapenlicens eller lånar en licens av företaget efter att ha ansökt om en så kallad lånelicens hos polisen.
–Vi gör alltid en bedömning om det föreligger behov av vapen. Det kan rent av vara olämpligt att ha med sig vapen i vissa miljöer, säger Lennarth Ädel på Securitas.
Vd:n som fick en kniv på posten hade fullt skydd av hårt beväpnade livvakter, dygnet runt i ett halvår. I dag är hotbilden mot honom borta. Men det säkerhetstänkande som han lärde sig när han levde under dödshot sitter kvar. Han är försiktig med den information han lämnar ut om sig själv på internet. Han låter inte sina barn vara med på Facebook eller i skolkatalogen.
–??Livvakterna lärde mig att lita på min intuition. Jag har också lärt mig att sätta en gräns för hur långt jag vill släppa in det offentliga i mitt privatliv, säger han i dag.
Den gränsen har han i dag dragit långt ifrån sin familj.
—
Detta krävs av en livvakt
* Ostraffad de senaste fem åren.
* Minst 25 år.
* Utbildning i livvaktsskydd.
* Minst två års erfarenhet av bevakning eller motsvarande.
* ”Mogen och lämplig”, har genomgått personlighetstest.
* Ska uppfylla Säpos krav på medborgerlig påliltighet.
* ?Får bära vapen vid genomgången vapenutbildning och innehav av vapenlicens men bara om polisen gett tillstånd.
—
Vd:ns råd till andra chefer
* Lämna inga spår på internet. Håll låg profil och delta inte på Facebook eller i liknande sammanhang.
* Sätt en gräns för hur långt du vill släppa det offentliga in på livet. Den som är med i ett hemma hos-reportage tar en avsevärd risk.
* Lita till din intuition, på förmågan att omedelbart uppfatta något.
* Använd professionella säkerhetskonsulter för hjälp och råd.
* Bryt mönster och var uppmärksam på förändringar i din omgivning.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.