Hoppsan, säger Sverige

Årets modeord, det som kommer att upprepas till leda gång efter annan tills det står oss upp i halsen, blir inte regeringsduglighet. Ej heller rättvisa. Eller solidaritet. Nej, det ord som kommer att trummas in i vårt kollektiva medvetande super­val­året 2014 är: Hoppsan! Sverige är nämligen en nation försatt i återkommande fall av plötslig förvåning.

Vårt mäktiga grannland på andra sidan Östersjön utökar under vapenhot sitt territorium och övar flygvapenanfall mot Sveriges kust.

Hoppsan! De ryska ledarna blev visst inte medgörliga internationalister, trots att de infört demokrati och marknadsekonomi, i alla fall sin egen postsovjetiska betongversion av det. Och vi som bantat ned vår försvarsmakt så hårt de senaste tjugo åren att den i dag inte får ihop sin budget. Det verkar visst som vi måste göra helt om och börja köpa radarutrustning, ubåtar och stridsflygplan igen.

Ett fredligt demonstrationståg i Stockholmsförorten Kärrtorp attackeras med glasflaskor, järnrör och knallskott av ett gäng organiserade nazister. En handfull poliser håller emot så gott det går. ­Hoppsan! Vi som räknat med att det politiska våldet skulle utövas av en svart­muskig al-Qaida-cell – inte väl­kammade högerextremister eller svartklädda medlemmar i den autonoma vänstern. Myndigheterna behöver visst skaffa sig bättre koll på de grupper som gör sitt yttersta för att sabotera vårt öppna demokratiska samhälle.

En tågväxel i Huddinge söder om Stockholm går sönder och ett godståg spårar ur och är en hårsmån från att krocka med ett X2000-tåg. Hoppsan! Den svenska tågtrafiken har ökat med 140 procent de senaste 25 åren, men vi har varken byggt ut eller underhållit spårsystem och tåg i samma takt. Att det måste få kosta mångmiljardbelopp ingick inte i kalkylen. Vi måste visst storinvestera i järnvägen, kanske till och med bygga en ny höghastighetsbana.

Ännu en Pisa-undersökning slår fast att svenska skolelever halkar efter Europa-genomsnittet. Våra tonåringar blir inte bara sämre och sämre på matematik och läsförståelse, även deras förmåga till problemlösning är på nedgång. Hoppsan! Vi som ­kommunaliserat skolsystemet, infört nationella prov och minskat klasserna. Vi har visst ignorerat vikten av lärarlönerna så till den milda grad att det snart råder en skriande brist på utbildad personal på våra skolor. Dagens unga vill inte bedriva akademiska studier i tre-fyra år för att hamna i ett lågstatusyrke utan möjlighet till karriär.

En 43-årig fyrabarnspappa slås ihjäl av en mobb med fotbollssupportrar inför den allsvenska premiärmatchen i Helsingborg. Hoppsan! Vi som haft dialogprojekt med huliganerna, ordnat samarbetsmöten med polis och klubbar för att hålla våldsverkarna lugna i åratal och så händer det här. Vi måste visst ändra lagstiftningen, tillåta övervakningskameror på arenorna och svartlista dem som går på fotbollsmatch för att få slå någon på käften.

Det brukar heta att politik handlar om att vilja. Men det stämmer bara delvis. Politik handlar minst lika mycket om att vara pro­aktiv, att våga ta ansvar och tänka långsiktigt, i stället för att hålla tummarna och hoppas att det gått några mandat­perioder innan någon får anledning att säga det igen: Hoppsan!