Hon vill festa för Norges oljepengar

Om ett år, den 14 september 2009, går Ola Nordmann till valurnan. Just nu är höger­populistiska Fremskrittspartiet störst i mätningarna, och därmed är det inte osannolikt att dess 39-åriga ledare Siv Jensen får i uppdrag att bilda regering nästa höst, troligen då med stöd av konservativa Høyre. Det vore en politisk skräll av rang.

I en opinionsundersökning i Dagens Næringsliv den 14 augusti angav 34 procent att de skulle rösta på Fremskrittspartiet om det vore val i dag. Det var 10 procentenheter fler än de som skulle lägga sin röst på Arbeiderpartiet, som leds av statsminister Jens Stoltenberg. Andra undersökningar pekar i samma riktning.

Om Siv Jensen får som hon hoppas så förändras Norge dramatiskt. Inte minst gäller det den rigida maktstrukturen i näringslivet. Staten är huvudägare i de fyra största börsbolagen: oljebjässen Statoil Hydro, teleoperatören Telenor, kemikoncernen Yara och banken DnB Nor. Dessa innehav vill Fremskrittspartiet, enligt partiprogrammet, gradvis reducera. Likaså ska posten i flygbolaget SAS ut, liksom vattenkraftkoncernen Statkraft, med betydande intressen i Sverige.

Partiets näringspolitiske talesman Øyvind Korsberg sade till norska Aftenposten i augusti att målet är att sälja statliga bolag för motsvarande 340 miljarder svenska kronor under mandatperioden 2009–2013. Pengarna vill han använda till att bygga ut det norska transportnätet. I stort stödjer Høyre utförsäljningspolitiken (SAS är dock ett undantag).

Vid sidan av direktägandena har den mäktiga Oljefonden i dag en förmögenhet på motsvarande cirka 2 300 miljarder svenska kronor. Det gör den till världens näst största statliga fond, efter Abu Dhabi Investment Authority. Bland de traditionella partierna i Norge är oljeförmögenheten tabu. Den sparas för en framtid då borrhålen torkat ut.

Både vänster- och högerregeringar har hittills hållit hårt i plånboken och det beror inte enbart på omsorg om kommande generationer. Det finns också en djupt rotad inflationsskräck. Den oljeeldade norska ekonomin befinner sig hela tiden på randen till överhettning.

Samtidigt finns ett utbrett missnöje med sjuk- och äldrevården, bensinpriset (en liter blyfri 95-oktanig kostar motsvarande 15,75 svenska kronor) och med det undermåliga vägnätet samtidigt som staten gör enorma överskott på den allt värdefullare Nordsjöoljan. Det är en av förklaringarna till Fremskrittspartiets framgångar i opinionsmätningarna. Norrmännen vill i allt större utsträckning att pengarna används. Nu.

Fremskrittspartiet föreslår att transfereringen till oljefonden minskas med motsvarande 18 miljarder svenska kronor årligen. Norska statistiska centralbyrån bedömer att inflationseffekten blir liten första året med en sådan politik, då den balanseras upp med andra motverkande åtgärder.

DnB Nors chefsekonom Øystein Dørum håller med om att inflationsrisken är låg på kort sikt. Men han varnar för de långsiktiga effekterna av en politik med sänka skatter och höjda utgifter.

– På ett års sikt gör inte Frem­skrittspartiets politik skillnaden mellan himmel och helvete för norsk ekonomi. Men på flera års sikt betyder deras politik en ökad press på ekonomin, högre löneökningar och snabbare utslagning av arbetsplatser inom den konkurrensutsatta industrin, säger Øystein Dørum.

Ett år återstår till valet. Parti­sympatierna kan skifta och opi­nionsundersökningar kan vara missvisande. Inte ens Frem­skrittspartiets mest optimistiska anhängare räknar med egen majoritet i Stortinget. Och den potentiella samarbetspartnern Høyre, med partiledaren Erna Solberg, lär vilja påverka politiken. Men nog skulle det bli en ny finans- och ägarpolitik med Siv Jensen som norsk statsminister.

Bolag Rankning på Oslobörsen efter marknadsvärde Norska statens andel Värde på norska statens andel (miljoner sek) Verksamhet

Statoil Hydro 1 63% 399 503 olja och gas

Telenor 2 54% 91 497 teleoperatör

Yara 3 36% 42 516 kemi

DnB NOR 4 34% 33 977 bank och finans

Norsk Hydro 7 44% 37 035 aluminium

Källa: Affärsvärlden, Oslo börs, bolagen, 29 augusti 2008.