Historiskt skifte på byråtoppen

Mannheimer Swartling har, sett till omsättningen, länge varit tvåa på marknaden efter huvudkonkurrenten Vinge. Men efter millennieskiftet har Mannheimer stadigt tagit marknadsandelar. Under 2002 ökade bolagets omsättning ungefär som branschsnittet medan året för Vinges del blev lite av en besvikelse. Följden är ett skifte i toppen av listan för första gången på många år.

Mannheimer Swartling intar förstaplatsen med en omsättning på 806 miljoner kronor under förra året. Vinge omsatte samtidigt 782 miljoner kronor. Tredjeplatsen går på nytt till Linklaters, som har en väsentligt lägre omsättning, 400 miljoner kronor.

– Vi är väldigt glada och hedrade över att allt fler klienter anlitar oss i allt större utsträckning. Vi har kommit dit vi kommit på grund av att vi har en långt driven specialisering, håller en hög kvalitet och har en god servicenivå, säger Jan Kansmark, managing partner på Mannheimer Swartling.

Han pekar på att Mannheimer Swartling har en bred verksamhet inom affärsjuridiken. Det innebär att det som byrån förlorar på gungorna tar den igen på karusellerna. Under förra året ökade exempelvis antalet tvistemål och skiljedomsärenden väsentligt.

– Det är en osäker konjunktur där vi sett en halvering av antalet förvärv och fusioner under 2002 jämfört med året innan. Med tanke på Vinges strategiska fokus på förvärv och finansiering har konjunkturnedgången självfallet påverkat vår omsättning. Inom det här segmentet har vi glädjande nog behållit vår marknadsposition då vi de facto biträtt vid samtliga börsintroduktioner och arbetat med de flesta förvärv och fusioner som gjordes förra året, säger Michael Wigge, managing partner på Vinges advokatbyrå.

Ser man på vinstmarginalerna i tabellen intill varierar dessa kraftigt mellan bolagen, inte minst mellan Vinge och Mannheimer Swartling. Detta är i stor utsträckning en redovisningsteknisk fråga i och med att Vinge är ett kommanditbolag och Mannheimer Swartling är ett aktiebolag. Jan Kansmark säger att byråns vinstmarginal i själva verket är minst lika bra som Vinges.

2002 kommer att gå till historien som ett av de tuffaste i svenskt näringsliv med fallande vinster och det största börsraset sedan Kreugerkraschen.

Även affärsjuristerna fick känna av de bistrare tiderna, men branschen kan trots detta redovisa ännu ett år med ökade intäkter.

Under 2002 ökade snittintäkterna med 8 procent, vilket ska jämföras med en ökning på 15 procent för 2001 och 26 procent för 2000. Jämfört med facit för många börsbolag står sig branschen ändå väl. Affärsjuristerna har heller inte drabbats av den kris som slagit så hårt mot finansbranschen, där omsättningen för flera företag mer än halverats.

– Under våren har branschen förmodligen upplevt den svåraste perioden på mycket länge. Men vad som är svårt i vår bransch är som en vindpust jämfört med det som drabbat it- och finansvärlden. Det handlar om en liten nedgång i lönsamhet som framför allt gäller Stockholmsregionen, säger Richard Åkerman vd på Setterwalls.

– Marknaden har inte utvecklats lika starkt som tidigare, men det är naturligt i ljuset av den svaga konjunkturen och börsutvecklingen. Samtidigt känner vi inte av den svaga konjunkturen lika mycket som många storföretag. När många bolag är lågt värderade blir det attraktivt för utländska aktörer att köpa svenska företag och det ger oss jobb, säger Jan Kansmark.

Men den avtagande tillväxten i branschen har trots det fått synliga konsekvenser. Flera advokatbyråer håller igen på rekryteringstakten och det påverkar inte minst de nyutexaminerade juristerna. Enligt fackförbundet Jusek har antalet arbetslösa ökat kraftigt i denna grupp det senaste året, från 3 till 7 procent. Samtidigt har andelen som fått jobb på advokatbyrå efter examen i det närmaste halverats på två år.

Det är inte bara den svagare marknaden som är ett hot mot de svenska advokatbyråerna. De utländska konkurrenterna har under senare år tagit sig in i Sverige bland annat genom att köpa upp svenska byråer. Ett exempel är Lagerlöfs som numera heter Linklaters.

På marknaden finns också amerikanska Baker McKenzie och White & Case. Eftersom de svenska kontoren numera ingår i globala koncerner får de uppdrag på grund av detta som de annars kanske inte skulle ha fått.

– Linklaters är den stora inbrytaren och den stora utmanaren. Vi kan se att konkurrensen skärps ytterligare och vi försöker möta den på bästa sätt, säger Jan Kansmark, som pekar på att Mannheimer Swartling har väl etablerade relationer med advokatbyråer i främst Europa och USA som genererar uppdrag. Även Vinge ingår i ett stort internationellt nätverk av advokatbyråer.

Frågan är om omsättningsökningen för advokatbyråerna kommer att fortsätta minska, eller om det finns någon vändning är i sikte. Flera av de byråer som Affärsvärlden talat med säger att första halvåret till och med var något svagare än samma period förra året.

Under de första vår- och sommarmånaderna har däremot aktiviteten börjat öka inom områden inom affärsjuridiken som på senare tid tagit stryk.

– De senaste månaderna har vi sett en ökning i ärendetillströmningen, säger Michael Wigge på Vinge.

– Vi kan spåra en vändning under juni och ser lite uppmuntrande tecken. Transaktionsjuridiken, förvärv och fusioner, har kommit tillbaka. Vi har nått botten och är på väg uppåt, säger Göran Åseborn, partner på White & Case.