Hetare än någonsin

Vacciner betraktades länge som en rätt ointressant del av läkemedelsindustrin. Det finns flera skäl till det:

* Området har präglats av låga marginaler, hård reglering, bulkproduktion och svag tillväxt.

* Satsningar har ansetts riskfyllda. Det är vanligt med stämningar.

* Vacciner är svåra att patentera eftersom de består av kända biologiska substanser.

* De är dessutom besvärliga att tillverka. Fortfarande används ganska primitiva metoder. För att göra ett influensavaccin används till exempel befruktade hönsägg och det går åt ett ägg för varje dos vaccin.

Vacciner har, kort sagt, alltid varit kontroversiella och många företag har valt att lämna området, som hade sin storhetstid på 1950- och 1960-talen då polion bekämpades. Då fanns närmare 30 vaccinproducenter i USA, världens största läkemedelsmarknad. I dag finns bara fyra kvar. När det bryter det ut en influensaepidemi blir det ofta vaccinbrist. Och ännu värre läge uppstår om epidemin sprider sig världen över till en pandemi. Då finns inga möjligheter att klara efterfrågan. Vaccinbrist har blivit ett internationellt problem.

På senare år har vi haft antydan till pandemier i form av den asiatiska fågelinfluensan, lungsjukdomen sars, viruset Ebola, hiv-spridningen och en växande resistens mot antibiotika.

Det har ökat intresset för vacciner igen. Allt fler länder börjar se över sin beredskap och forskningen har tagit fart.

Omkring 30 forskningsprojekt pågår för att hitta vacciner mot olika pandemiska influensor, de flesta rör det pågående utbrottet av viruset H5N1. Det startade i Asien i december 2003 och har spridit sig till Europa, Mellanöstern och Afrika. Hittills har 280 sjukdomsfall hos människor rapporterats, varav 170 med dödlig utgång, de flesta i Indonesien och Vietnam.

Dessa forskningsprojekt sysselsätter femton tillverkare av vacciner i tolv länder. Brittiska Glaxo Smith Kline har kommit längst. Den europeiska läkemedelsmyndigheten Emea har nyligen godkänt ett prototypvaccin från bolaget. Om en pandemi uppstår så kan det fungera i ett första skede. Men eftersom man i dag inte vet vilken influensavirusstam som kommer att orsaka en pandemi, så kan inget färdigt vaccin tillverkas i förväg. Det kan ta tre till sex månader från ett utbrott.

Glaxo Smith Kline har gjort betydande investeringar i anläggningar och företag för att kunna öka sin produktion av olika vacciner. Det har skett i länder som USA, Tyskland, Frankrike, Kanada och Singapore.

Franska Sanofi-Aventis har också gjort en rad investeringar för att öka sin kapacitet på vaccinområdet, både i Frankrike och i USA. Sanofi-Aventis har bland annat inlett försök att få fram ett vaccin med så kallade cellinjer i stället för den etablerade tekniken med odling i hönsägg. Det väntas innebära att det går snabbare och blir enklare, billigare och säkrare att få fram ett specifikt vaccin. Men det kan ta fem, tio år innan tekniken är färdig att använda.

Influensapreparaten väntas få den snabbaste tillväxten bland vaccinerna framöver, 25 procent per år enligt vissa bedömare. Det finns andra områden som också kan växa ordentligt, främst de nya cancervacciner som börjar komma.

Amerikanska Merck har lanserat ett vaccin mot humant papillomvirus, som väntas förebygga livmoderhalscancer. Medlet heter Gardasil och började säljas i fjol. Det kan redan i år nå över en miljard dollar i försäljning och bli en så kallad block buster. Det är ovanligt att vacciner blir sådana storsäljare. Glaxo Smith Kline är också på gång med ett motsvarande vaccin, Cervarix.

Det första vaccinet som passerade miljardstrecket kommer också från USA, Wyeths vaccin mot pneumokockbakterier, som kan ge lung- och hjärnhinneinflammation med mera. Medlet heter Prevenar och nådde i fjol en försäljning på nästan 2 miljarder dollar. Framgången beror bland annat på att de amerikanska myndigheterna, i syfte att få fram bättre vacciner för oförsäkrade barn, satsat stort på barnvaccinationer.

USA har kraftigt ökat sina anslag till all forskning och produktion av vacciner. Det har exempelvis gynnat danska Bavarian Nordic, som specialiserat sig på smittkoppsvacciner. Rädslan för bioterrorism har också gjort att amerikanska myndigheter lagt ut stora beställningar på nya vacciner.

Traditionellt har barnvacciner dominerat vaccinmarknaden med ungefär två tredjedelar av försäljningen. Framöver väntas dock vuxenvaccinerna öka snabbast, genom tillkomsten av influensavacciner och cancervacciner.

Vacciner riktas normalt mot bakterier och virus som ger infektioner därför att vårt immunförsvar försvagats. Men det finns ett ökat intresse för att använda vacciner även mot andra sjukdomar som påverkas av vårt immunförsvar. Det gäller autoimmuna sjukdomar som multipel skleros, reumatism och diabetes typ 1.

Fem tillverkare dominerar världsmarknaden med en marknadsandel på nästan 90 procent. Under överskådlig kommer de att behålla sin ställning eftersom det är höga inträdeskostnader på vaccinområdet. Dominanterna kommer dock att utmanas inom nischer.

Ett exempel är Pfizer, världens största läkemedelsbolag, som lämnade vaccinmarknaden för många år sedan men har gjort come back. I fjol köptes Powder Med, som utvecklar DNA-baserade vacciner. Fler förvärv kan följa.

Vaccinerna utgör en liten del av den totala läkemedelsmarknaden, omkring 1,5 procent. Hos de största tillverkarna svarar vaccinerna för bara knappt 10 procent av omsättningen. De är alltså inte lösningen på branschens produktivitetsproblem men framgångsrika vacciner kan lämna värdefulla bidrag till tillväxten.

____________________________________

Få vaccinprojekt i sverige

Sverige har bara en tillverkare av vacciner, SBL Vaccin, som i fjol köptes av holländska Crucell. SBL har tagit fram det drickbara vaccinet Dukoral som skyddar mot kolera och säljs i 50 länder. Det är även godkänt som vaccin mot turistdiarré (ETEC). Vaccinforskningen på SBL ägnas mest åt att hitta efterföljare till Dukoral.

I övrigt finns några vaccinprojekt i mindre bolag. Diamyd Medical har kommit längst med ett vaccin mot diabetes som är på väg in i fas III. Independent Pharmaceutica, där New Science på marknadsplatsen First North är delägare, ska i höst starta en fas II-studie på ett vaccin mot nikotinberoende. Eurocine på Aktietorget har ett nasalt influensavaccin på väg in i fas I/II. Tripep, också på First North, är på väg in i fas I med ett vaccin mot kronisk hepatit C-infektion.

På akademisk nivå bedrivs grundläggande vaccinforskning främst vid Göteborgs universitet och på Karolinska institutet i Solna. I Göteborg leder Jan Holmgren, som tillsammans med Ann-Mari Svennerholm utvecklade Dukoral, ett nybildat vaccinforskningsinstitut som ägnar sig åt nya slemhinnevacciner.

Det kan teoretiskt ge vacciner mot sjukdomar som magsår, tbc, hiv, allergier, ms, diabetes, reumatism. Vid Karolinska bedrivs forskning kring DNA-vaccin mot bland annat influensa och aids. I somras fick några forskare medel från Bill och Melinda Gates stiftelse för ett projekt kring ett hiv-vaccin.